Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nytt sätt att avbilda Alzheimers sjukdom - öppnar för utveckling av läkemedel

tau-PET. Illustration: Michael Schöll, Lunds universitet
Hjärnan på en Alzheimerpatient avbildad med tau-PET. Röd färg visar var ansamlingen av tau-protein är som störst. I förstoringsglaset syns en mikroskopförstoring där de mörkröda strecken och öarna är tau. Illustration: Michael Schöll, Lunds universitet

Tau-PET är en ny och lovande avbildningsmetod vid Alzheimers sjukdom. En fallstudie från Lunds universitet bekräftar nu också att tau-PET-bilderna stämmer väl överens med de verkliga förändringarna i hjärnan. Enligt forskarna bakom studien ökar därmed möjligheterna att utveckla verkningsfulla läkemedel.

Det finns flera olika metoder att avbilda hjärnförändringar vid Alzheimers sjukdom. Den aktuella metoden (tau-PET) åskådliggör mängden av ett protein som finns i hjärnan, tau, med hjälp av en röntgenkamera och en särskilt utvald radioaktiv molekyl (F-AV-1451).

Tau har en viktig funktion för transporten av olika ämnen i hjärnans nervceller. Personer med Alzheimers sjukdom har förhöjda nivåer av tau, vilket leder till inlagring av proteinet i hjärnans celler och så småningom till celldöd.

Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus finns bland dem som i forskningssyfte studerar patienter med tau-PET-metoden. Fram tills nu har dock ingen haft exakt kunskap om hur väl den nya bildmetoden återger de faktiska förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Den aktuella fallstudien visar emellertid att bild och verklighet överensstämmer väl. I studien har forskarna för första gången kunnat jämföra tau-PET-bilder och hjärnvävnad från en och samma person. Hjärnvävnaden kom från en person som avlidit, men som nyligen hade undersökts med den nya avbildningsmetoden.

- Tau-PET kan förbättra diagnostiken, men framför allt kan bildmetoden få stor betydelse vid utveckling av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom, berättar Ruben Smith, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus. Han fortsätter:
- Det finns nya läkemedelskandidater som syftar till att minska inlagringen av tau. Med avbildningsmetoden öppnas möjligheter att på detaljerad nivå undersöka sjukdomens utveckling och hur tau-inlagringen påverkas av läkemedel.

- Personen som undersöktes hade en mutation som leder till samma typ av ansamling av tau i hjärnan som vid Alzheimers sjukdom. Det kan verka lite med en enstaka fallstudie, men eftersom det i samma hjärna finns områden med mycket tau inlagrat och andra med mindre så räcker det med en person för att verifiera att avbildningen fungerar, förklarar Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Intresset i forskarvärlden för avbildningsmetoder inriktade på tau är stort och ökar. En tillförlitlig bildåtergivning av tau-protein i hjärnan bedöms som en mer relevant markör och ett bättre diagnosverktyg än konkurrerande metoder som redan är i användning. 

Forskarna bakom studien inriktar sig nu på att följa hjärnans inlagring av tau över tid samt vilka samband som finns med diagnostik via s.k. ryggvätskeprover.

Tau-PET-avbildning anses intressant även vid andra, mindre vanliga neurologiska sjukdomar. Det gäller t.ex. frontallobsdemens och Parkinson-liknande diagnoser som PSP (progressiv supranukleär pares) och CBD (kortikobasal degeneration).S

Studien har finansierats av bl.a. Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet (VR), Alzheimerfonden och Hjärnfonden.

Björn Martinsson

 

 

 

 

Vetenskaplig artikel publicerad i Barin

Editor’s choice: “18F-AV-1451 tau PET imaging correlates strongly with tau neuropathology in MAPT mutation carriers”,
Förf: Ruben Smith, Andreas Puschmann, Michael Schöll, Tomas Ohlsson, John van Swieten, Michael Honer, Elisabet Englund och Oskar Hansson.
Brain, publicerad online den 29 juni 2016. 

Kontakt

Ruben Smith, forskare vid Avdelningen för Neurologi, Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, Lunds universitet samt läkare vid Skånes universitetssjukhus, 070-276 52 14, ruben.smith@med.lu.se

Oskar Hansson, docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet samt överläkare vid minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, 072-226 77 45, oskar.hansson@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.