Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nytt test för att tidigt upptäcka bukspottkörtelcancer

Snart kan det förhoppningsvis bli lättare att upptäcka bukspottskörtelcancer i tid så att sjukdomen går att behandlas. Christer Wingren undersöker ett blodprov tillsammans med kollegorna Anna Isinger Ekstrand och Mattias Brofelth.
Snart kan det förhoppningsvis bli lättare att upptäcka bukspottskörtelcancer i tid så att sjukdomen går att behandlas. Christer Wingren undersöker ett blodprov tillsammans med kollegorna Anna Isinger Ekstrand och Mattias Brofelth.

När patienter idag diagnosticeras med den allvarliga tumörformen pancreascancer (cancer i bukspottkörteln) är det ofta för sent för att patientens liv ska kunna räddas. Om allt går enligt planerna kan det inom två år finnas ett test baserat på ett blodprov på sjukhusen som kan upptäcka sjukdomen tidigt, medan den fortfarande kan behandlas, och därmed rädda liv.

En forskargrupp i immunteknologi i Lund har nyligen avslutat patientstudier ibland annat Kina och Spanien för att utvärdera och vidare förfina testet.

I dessa tvärvetenskapliga studier har de med hjälp av sin unika teknik visat att de kan hitta en uppsättning biomarkörer i blod som kan användas för att spåra cancern. Detta "fingeravtryck" kan sedan användas för att diagnosticera cancer. Resultaten från den spanska studien publiceras nu i International Journal of Proteomics.

Studierna visar att tekniken är både är känslig och specifik när det gäller att hitta cancern. Resultat för sensitivitet och specificitet hamnade på 0,9 – 0,95, där 0.5 är slumpen och 1 är hundraprocentigt tillförlitligt och nästintill omöjligt att få.

– Enligt de signaler vi fått ligger vi mycket långt framme och det finns egentligen inga andra alternativ på gång, säger Christer Wingren, professor i immunteknologi vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som arbetat med att ta fram tekniken och hitta biomarkörerna.  

Anledningen till att man genomfört kliniska studier tillsammans med sjukhus i Spanien och Kina är för att vara säker på att etnicitet inte ska påverka resultatet, vilket resultatet visar att det inte gör. Dessutom ville man validera tidigare studier.  

Läs artikeln här: "A multicenter trial defining a serum protein signature associated with pancreatic ductal adenocarcinoma"  

 

 

Fakta

Pancreascancer är ganska ovanlig. Med 900 fall per år i Sverige kommer den först på 14:e plats bland cancersjukdomarna vad gäller antal drabbade. När det gäller antal patienter som dör ligger den däremot som nummer tre, just för att den är så svår att upptäcka i tid.

Användning: Provet är tänkt att använda på riskgrupper såsom exempelvis ärftlig belastning och nydebuterade typ 2-diabetiker över 50 år, och/eller för patienter med misstänkta symptom.

Så fungerar tekniken: En droppe blod placeras på en liten yta, mindre än en lillfingernagel. På denna förbehandlade yta sitter ett set med antikroppar. Dessa antikroppar fungerar där som högspecifika fångarmolekyler och binder specifikt de biomarkörer som signalerar för cancern. Mängden av dessa biomarköer kvantifieras och bildar ett mönster, ett fingeravtryck, som talar om ifall patienten har cancer i bukspottkörteln eller inte. 

Kontakt

För mer information, kontakta Christer Wingren, professor i immunteknologi vid Lunds Tekniska Högskola , + 46-46-2224323,  + 46-70-6011856, christer.wingren@immun.lth.se .

Högupplöst bild på Christer Wingren finns i Lunds universitets bildbank, https://bildweb.srv.lu.se/ skriv namnet i sökfältet. Logga in med press och lösen press

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.