Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Populärt hjälpprogram riskerar att bli alibi

Johan Sandberg(th) på fältarbete i Guatemala
Johan Sandberg(th) på fältarbete i Guatemala

Villkorat socialbidrag har blivit det i särklass populäraste sättet att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer. Särskilt i Latinamerika har man prioriterat den här typen av hjälpprogram. Men leder de till att fattigdomsspiralen bryts? Nej, för detta behövs andra mer omfattande insatser, menar sociologen Johan Sandberg som har studerat bidragets effekter. Den 10 april lägger han fram resultaten i en ny avhandling från Lunds universitet.

CCT – Contional Cash Transfer, eller villkorat socialbidrag som det heter på svenska gjorde sitt intåg i biståndsvärlden på 90-talet.  Brasilien och Mexiko var först ut. Efter vad som ansågs vara positiva resultat där har programmen införts i en rad andra länder och idag har hela 20 procent av latinamerikanerna tillgång till dem.
– Eftersom bidragsformen anses vara så framgångsrik har även EU infört den i sin socialpolitiska strategi, säger Johan Sandberg. (se ”social investment pact” som är en del av Horizon 2020)
Konceptet bygger i korthet på att fattiga familjer får bidrag i utbyte mot att de skickar sina barn till skolan och ser till att de följer statliga hälsoprogram. Programmens ambition är inte bara lindra den akuta nöden utan också sätta stopp för fattigdom som ofta går i arv från generation till generation.

Johan Sandberg har gjort en genomgång av hur hjälpprogrammen fungerar och gjort egna fältarbeten i Uruguay och Guatemala. Resultaten har under avhandlingsarbetets gång blivit publicerade i topprankade tidsskrifter för utvecklingsstudier. Detta är hans slutsatser:
1. Hjälpprogrammen är en omistlig inkomst för många familjer.
2. De misslyckas dock med att uppnå det långsiktiga målet; att bryta mönstret för den sociala ekonomiska utslagningen.

- Det är bara i teorin som ekonomiskt stöd i barndomen i kombination med en fullföljd skolgång leder bort från fattigdom, säger Johan Sandberg. Kvaliteten på utbildningen är mycket sämre i fattiga områdena än i rika. Dessutom är barnen redan innan skolåldern starkt påverkade av att de växer upp i en miljö med kriminalitet, trångboddhet, låg utbildning, undernäring och hög arbetslöshet.

För att långsiktigt utrota fattigdom och utanförskap måste det till mer genomgripande reformer, enligt Johan Sandberg. Några exempel är stadsplanering som bryter bostadssegregering, barnomsorg med stöd till småbarn innan de börjar skolan, förbättrad kvalité i utbildningen oavsett vilken skola barnen går i, samt arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att minska marginaliseringen av lågutbildade.

- Latinamerikanska länder ger oerhört lite pengar till fattigdomsbekämpning och ännu mindre till att minska sociala och ekonomiska ojämlikheter, säger Johan Sandberg. Därför blir det oerhört viktigt att veta vad de insatser som görs faktiskt åstadkommer, och vad de inte åstadkommer. Annars riskerar hjälpprogrammen att bli ett alibi för att slippa ta itu med de strukturella reformer som krävs för att motverka kronisk fattigdom.

För att minska fattigdomen i regionen tror Johan Sandberg på icke-riktade eller universella lösningar, typ det svenska barnbidraget som riktar sig till alla barn oavsett inkomst. Insatser som inte exkluderar någon del av befolkningen tenderar få bredare stöd och då påverkas indirekt den totala budgeten för hur mycket pengar som satsas på utbildning och sjukvård.

Johan Sandberg disputerar den 10 april kl 9.00 med avhandlingen Social Policy of our time? An inquiry into Evidence, Assumptions, and Diffusion of Conditional Cash Transfers i Latin America.
Var: Kulturens hörsal, Tegnersplatsen.
Opponent: Alejandro Portes, Princeton University, som är en av världens mest citerade samhällsvetare

Text: Ulrika Oredsson
Bild: Privat

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.