Regeringen menar att en ny särskild stiftelseform, högskolestiftelser, skulle ge lärosäten större handlingsfrihet. En högskolestiftelse blir en egen juridisk person som kan ingå avtal på samma sätt som andra juridiska personer. En högskolestiftelse kan dessutom utan begränsningar ta emot och förvalta donationer, äga bolag samt bygga upp egna ekonomiska medel och andra tillgångar.
Enligt förslaget kommer högskolestiftelser fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten att säkerställa att de statliga medlen används effektivt och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar.
Förslaget som nu ska skickas ut på remiss tas emot med öppenhet av Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.
- Vi kommer nu att titta grundligt och seriöst på förslaget och se vad det innebär för vår del. Men jag kan se flera positiva inslag och möjligheter i förslaget, säger Per Eriksson och nämner följande som kan tala för en positiv hållning:
1. En internationell jämförelse visar att framgångsrika universitet såsom Cambridge och Oxford bedrivs i självständiga ägandeformer, nära den stiftelseform som nu föreslås. Den självständiga ägandeformen är en del av dessa universitets framgångar.
2. Genom att bli högskolestiftelse skulle Lunds universitet få möjlighet att förvärva fastigheter vilket påtagligt skulle kunna minska kostnaderna för lokalhyrorna som idag omfattar ca 900 miljoner kronor per år och betalas till främst Akademiska hus och går tillbaka till staten i form av stor vinst. Ägde universitetet själv alla fastigheterna bedöms kostnaderna minska med 200 miljoner kronor till 700 miljoner kronor per år.
3. Lunds universitet har ursprungligen ägt stora lantegendomar och genom dem varit självförsörjande vilket kan jämföras med att vara en självförsörjande stiftelse. Det finns alltså också en historisk koppling till förslaget.
- Förslaget måste dock studeras noggrant och kritiskt innan ett ställningstagande är aktuellt och vissa delar är särskilt kritiska som konsekvenserna av att inte längre vara en del av staten vilket kan påverka den långsiktiga ekonomiska tryggheten i uppdrag och anställningar, säger Per Eriksson.
Den 10 oktober vill regeringen ha remissyttrandena.
- Till dess kan vi inte leverera vårt ställningstagande utan det kräver åtminstone tiden fram till årsskiftet. Vi kommer dock att kunna leverera ett antal synpunkter på förslaget till den 10 oktober, säger Per Eriksson.
De föreslagna förändringarna i stiftelselagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.
Läs mer om regeringens förslag i promemorian "Högskolestiftelser - en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet"
http://www.regeringen.se/sb/d/16736/a/220009
Av Anna Johansson