Rektorer mötte S-politiker för att diskutera framtidens utbildning

Socialdemokrateras partiledare Stefan Löfven och partiets utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan träffade i går företrädare för ett antal rektorer från högskolor och universitet runt om i Sverige, däribland prorektor Eva Wiberg, för att diskutera utvecklingen inom universitets- och högskolesektorn.

Bakgrunden är en ny rapport från Högskoleverket som visar att Sverige skär ner på antalet utbildningsplatser inom högre utbildning. I en debattartikel i DN i onsdags skriver Stefan Löfven och Ibrahim Baylan att regeringen skurit ner antalet med cirka 10 000 studieplatser bara i år, vilket gör att Sverige nu ligger på sista plats bland de nordiska länderna när det gäller ungas examensfrekvens från högre studier.

Samtalet kom att handla om hur Sverige ska agera för att ha en världsledande utbildningsnivå, både gällande dimensioneringen av utbildningarna och den högre utbildningens kvalitet. Rektorerna framförde sin oro för att antalet utbildningsplatser minskar för kraftigt och man håller inte med om Utbildningsdepartementets prognos om att antalet sökande kan minska med upp till 25 procent till år 2020.

Eva Wiberg berättar att Anders Söderholm, rektor vid Mittuniversitetet, gjort egna beräkningar som visar att utan fortsatt lågkonjunktur kan den eventuella minskningen snarare begränsas till cirka elva procent.

– Regeringen har enligt honom bara tittat på årskullarna 18–24-åringar, men har inte tagit hänsyn till konjunkturen med ökad arbetslöshet, särskilt bland unga. Det kan komma att bli en minskning längre fram men fortsätter lågkonjunkturen förblir söktrycket högt och dessutom stannar då också fler studenter kvar och läser vidare, säger hon.

Detta är också helt oräknat det förväntade ökade internationella söktrycket av europeiska studenter till svenska lärosäten beroende på att allt fler utbildningsprogram genomförs på engelska samt att utbildningen i Sverige för europeiska studenter är avgiftsfri i vårt land, till skillnad från exempelvis England som höjt sina avgifter.

I dag är söktrycket mycket större än antalet platser och alla som vill och har goda förutsättningar för högskolestudier kan inte beredas plats, utan stängs ute och hamnar många gånger i arbetslöshet. Rektorerna anser att detta påverkar rekryteringen av studenter från icke-akademikerhem negativt. Dessutom riskerar Sverige att tappa i utbildningsnivå i förhållande till andra länder. En satsning på högre utbildning är inte dyr och dessutom en mycket god investering för framtiden både för individen och samhället.

– Ryckigheten i systemet skapar också problem. Vi vill se ett mer långsiktigt arbete, säger Eva Wiberg och säger att högskolesektorn gärna ser ett närmare samarbete och en mer konstruktiv dialog med Utbildningsdepartementet.

I dag har lärosätena tvingande åtgärdsplaner för nedskärningar, men samtidigt ställs många högskolor och universitet inför problem i och med att det finns krav på ett visst antal platser inom professionsutbildningar, som exempelvis läkare och sjuksköterskor. Det gör att bredden på utbudet riskerar att påverkas, vilket kan slå hårt mot humaniora och samhällsvetenskapliga utbildningar.

Under mötet diskuterades även högskolesektorns kritik mot det nuvarande utvärderingssystemet, där Högskolverket i princip uteslutande mäter utbildningsresultatet i examensarbeten. I stället vill man se ett mer rättvisande och internationellt accepterat kvalitetssystem. I dag missgynnas exempelvis tvärvetenskapliga utbildningar, trots att dessa ofta är samhällsutvecklande. Sverige är under ifrågasättande av den europeiska kvalitetsorganisationen ENQA på grund av allvarliga svagheter i Högskoleverkets kvalitetsutvärderingssystem. Detta är ytterst allvarligt för Sverige som vill vara ett framstående utbildningsland med särskilt god konkurrenskraft inom den kunskapsbaserade globala ekonomin.

– Om utvärderingarna visar att vi i Sverige har upp till 25 procent undermåliga utbildningar sänder det fel signaler till omvärlden. Vi vill ha ett utvärderingssystem som är kvalitetsfrämjande och utvecklande, inte bestraffande, säger Eva Wiberg.

Ett annat problem som kom upp är att Utbildningsdepartementet fortsatt vill se fullkostnadstäckande avgifter för utomeuropeiska Erasmus Mundus-studenter som läser hel utbildning i Sverige, vilket är i strid med EU:s regler där man satt ett lägre maxtak. Två lagstiftningar står alltså emot varandra och detta leder till att lärosätena antingen tvingas bryta mot regeringens eller EU:s anvisningar, alternativt helt avstå från dessa internationella program. Eva Wiberg menar att det gör att högskolesektorn måste dra öronen åt sig och tvingas minska antalet internationella studenter, vilket är till nackdel för det viktiga internationella perspektivet på högre utbildning.

Jonas Andersson

Läs S debattartikel här

Läs om ENQA här