Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så smitttas hunden av din gäspning

Blir du gäspig när andra gäspar? Blir din hund gäspig när du gäspar? I en ny undersökning från Lunds universitet visas att hundar som är äldre än sju månader, kan börja gäspa när människor gäspar, medan yngre hundar verkar vara immuna.

Att börja gäspa när andra gäspar är inte bara ett tecken på att man är trött eller uttråkad. Tidigare forskning har visat att smittsamma gäspningar finns hos människor, vuxna schimpanser, babianer och hundar, och kan vara ett uttryck för empati. Empati, spegling av andras känslor, är svårt att mäta direkt men smittsamma gäspningar gör det möjligt att studera empatiska reaktioner, enligt forskarna.

Mycket forskning har redan gjorts om hur barn gradvis blir känsliga för smittsamma gäspningar men det här är den första undersökningen av hur fenomenet tar sig uttryck inom andra arter än människan, d v s hundar. Enligt den nya studien utvecklar hundar gradvis en förmåga att drabbas av smittsamma gäspningar.

Forskarna Elainie Alenkær Madsen och Tomas Persson vid Lund universitet genomförde studien med 35 hundar i Danmark som var mellan fyra och fjorton månader gamla. De lekte och kelade med hundarna medan de observerade deras reaktioner när en människa antingen gäspade eller gapade upprepade gånger, eller inte gjorde något av dem. Det var bara hundar som var äldre än sju månader som visade tecken på att bli smittade av gäspningar.

Tendensen att utveckla en känslighet för smittsamma gäspningar är redan känd från studier av människor. Det är vanligt att barn börjar smittas av gäspningar från fyra års ålder när ett antal kognitiva förmågor börjar manifestera sig, som till exempel att kunna avläsa andras känslor korrekt. En av Madsens och Perssons tolkningar av resultaten är att de visar ett generellt utvecklingsmönster för såväl djur som människor som handlar om känslomässig empati och en förmåga att avläsa andras känslor. Om smittsamma gäspningar är en empatisk reaktion visar forskningsresultaten att känslorna och speglings beteendet, som kan ligga bakom, utvecklas sakta under hundens första år.

Ytterligare bevis för att smittsamma gäspningar kan utvecklas gradvis är att gäspningsreaktionen kommer senare hos unghundar än hos fullvuxna hundar. Det tog längre tid att få unga hundar att gäspa än vuxna hundar som undersökts av tidigare forskare som använde i stort sett samma metod. Dessutom är gäspningsreaktionen hos vuxna hundar mer precis än hos valpar. Till att börja med kan hundens gäspningsreaktion utlösas av något som liknar en gäspning, t.ex. att någon gapar, vilket inte uttrycker samma känslotillstånd trots att beteendet imiterar muskelrörelsen hos en gäspning.

Det fanns tecken på att forskarna kan ha överfört känslan av trötthet, som gäspningar kan reflektera, till hundarna eftersom nästan hälften av hundarna blev märkbart lugnare som ett resultat av gäspningarna och flera av dem fick hindras från att somna.

Studier av vuxna människor och andra primater tyder på att smittsamma gäspningar är vanligare mellan individer som har nära känslomässiga band. Madsen och Persson studerade hundarnas beteende tillsammans med både en okänd person och med hundägaren men såg inga tecken på att valparna hade lättare för att gäspa när den som de stod känslomässigt nära gäspade. Eftersom små barn inte heller visar en ökad gäspningsfrekvens med personer de har känslomässiga band med, menar forskarna att sådan effekt utvecklas först i senare stadier hos de arter som faktiskt utvecklar detta beteende.

Studien publiceras i tidskriften Animal Cognition.

Elainie Madsen kan nås på telefon 0727 3210 77 eller e-mail Elainie [dot] Madsen [at] gmail [dot] com

Gisela Lindberg

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.