– En enkätundersökning visar att endast 21 procent av befolkningen vet vad sepsis är. Blodförgiftning känner man däremot bättre till. Men att kalla sepsis blodförgiftning är inte helt rätt, sepsis är så mycket mer och kan drabba och slå ut flera organ i kroppen. Internationellt är det ingen som vet vad blodförgiftning är, där är det sepsis som gäller.
Det säger Adam Linder, infektionsforskare vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, inför den stora sepsiskonferensen i Lund den 17-18 september. Dit kommer 150 forskare, de flesta från Sverige, men flera internationella toppnamn inom sepsisforskningen är inbjudna som talare.
– Tanken är att skapa ett nationellt nätverk inom sepsisforskningen som har ett brett samarbete med internationella forskare. Det här är första gången vi arrangerar konferensen, men vår förhoppning är att den ska bli årligen återkommande i Lund.
Sepsisforskningen fick stor uppmärksamhet förra veckan när Adam Linder och forskarkollegor, både i Sverige och utomlands, publicerade en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Critical Care Medicine. En studie där forskarna funnit en biomarkör som kan avslöja vilka patienter som inom några timmar riskerar att drabbas av svår sepsis, ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på en infektion.
– De här patienterna är ofta inte så sjuka när de kommer till akutmottagningen. Symptomen är diffusa och ungefär densamma som vid t.ex. influensa, därför är det svårt för läkarna att identifiera de här patienterna. Det är lite som att plocka nålen från höstacken, säger Adam Linder.
– Med biomarkören HBP (heparin bindande protein) kommer vi däremot kunna identifiera riskpatienter inom en halvtimme med hjälp av ett blodprov. På sikt bör ett provsvar bli klart på 5-10 minuter. Det sparar mycket tid och kommer att rädda många liv och bespara många patienter skador på exempelvis njurar och lungor.
Inom ett halvår hoppas Adam Linder och hans kollegor att det finns en prototyp för provtagning och snabbanalys.
– Om 1-2 år tror jag det finns ett diagnostiskt snabbtest på sjukhusen.
Olle Dahlbäck