Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sepsis – en okänd diagnos för de flesta

bakterier i blod mostphotos

De personer som insjuknar i sepsis löper dubbelt så stor risk att dö, jämfört med de som drabbas av en akut hjärtinfarkt. Sepsis är också vanligare än bröst-, prostata- och tarmcancer – tillsammans. Ändå känner de flesta inte till sepsis.

– En enkätundersökning visar att endast 21 procent av befolkningen vet vad sepsis är. Blodförgiftning känner man däremot bättre till. Men att kalla sepsis blodförgiftning är inte helt rätt, sepsis är så mycket mer och kan drabba och slå ut flera organ i kroppen. Internationellt är det ingen som vet vad blodförgiftning är, där är det sepsis som gäller.

Det säger Adam Linder, infektionsforskare vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, inför den stora sepsiskonferensen i Lund den 17-18 september. Dit kommer 150 forskare, de flesta från Sverige, men flera internationella toppnamn inom sepsisforskningen är inbjudna som talare.

Adam Linder
Adam Linder, infektionsforskare vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. Foto: Olle Dahlbäck

 

– Tanken är att skapa ett nationellt nätverk inom sepsisforskningen som har ett brett samarbete med internationella forskare. Det här är första gången vi arrangerar konferensen, men vår förhoppning är att den ska bli årligen återkommande i Lund.

Sepsisforskningen fick stor uppmärksamhet förra veckan när Adam Linder och forskarkollegor, både i Sverige och utomlands, publicerade en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Critical Care Medicine. En studie där forskarna funnit en biomarkör som kan avslöja vilka patienter som inom några timmar riskerar att drabbas av svår sepsis, ett livshotande tillstånd som uppstår när kroppens immunförsvar överreagerar på en infektion.

– De här patienterna är ofta inte så sjuka när de kommer till akutmottagningen. Symptomen är diffusa och ungefär densamma som vid t.ex. influensa, därför är det svårt för läkarna att identifiera de här patienterna. Det är lite som att plocka nålen från höstacken, säger Adam Linder.

– Med biomarkören HBP (heparin bindande protein) kommer vi däremot kunna identifiera riskpatienter inom en halvtimme med hjälp av ett blodprov. På sikt bör ett provsvar bli klart på 5-10 minuter. Det sparar mycket tid och kommer att rädda många liv och bespara många patienter skador på exempelvis njurar och lungor.

Inom ett halvår hoppas Adam Linder och hans kollegor att det finns en prototyp för provtagning och snabbanalys.

– Om 1-2 år tror jag det finns ett diagnostiskt snabbtest på sjukhusen.

 

Olle Dahlbäck

Vetenskaplig studie

Heparin-Binding Protein Measurement Improves the Prediction of Severe Infection With Organ Dysfunction in the Emergency Department.

Linder, Adam MD, PhD; Arnold, Ryan MD; Boyd, John H. MD; Zindovic, Marko MS; Zindovic, Igor MD; Lange, Anna MD; Paulsson, Magnus MD; Nyberg, Patrik MD, PhD; Russell, James A. MD; Pritchard, David PhD; Christensson, Bertil MD, PhD; Åkesson, Per MD, PhD

Critical Care Medicine, August 2015

World Sepsis Day

Den 13 september var det World Sepsis Day och på många platser runt om världen uppmärksammades sepsis genom olika arrangemang, bl a på Stortorget i Lund. Då bjöds det, förutom på information om sepsis och den nystartade Sepsisfonden, också på musikunderhållning av ”The Sepsis Trio”.

 

Kontakt

Kontaktuppgifter
Adam Linder, infektionsforskare vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, mobil: 0709-280233 eller adam.linder@med.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.