Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Självskadebeteenden behöver inte tyda på svåra psykiska problem

Självskadebeteenden är vanliga bland ungdomar. Många, nästan lika många killar som tjejer, har någon gång rispat, stuckit, skurit sig eller med kraft dunkat huvudet i väggen. Men man kan inte rakt av jämföra ungdomar som skadar sig själva med vuxna patienter inom psykiatrin som gör samma sak. Det krävs kunskap för att inte övertolka ungdomarnas beteende, menar psykologen Jonas Bjärehed som i dagarna lagt fram en avhandling vid Lunds universitet.
Porträttbild Jonas Bjärehed
Jonas Bjärehed

För drygt ett år sedan gjorde Jonas Bjärehed och hans handledare Lars Gunnar Lund en undersökning bland tusen ungdomar i södra Sverige som visade att fyra av tio ungdomar någon gång avsiktligt skadat sig själva. När forskarna nu har brutit ner materialet framkommer att det endast är en mindre del av ungdomarna som skadar sig regelbundet och på ett sätt som kan jämföras med när vuxna med psykiatriska problem skadar sig själva.

-Det är viktigt att skol- och sjukvårdspersonal vet hur de ska förhålla sig till ungdomar med självskadebeteende. Att de reagerar på ett adekvat sätt och inte drar alla ungdomar som skadar sig själva över en kam, säger Jonas Bjärehed. För merparten av ungdomarna är det ett ganska lindrigt och oftast övergående beteende. Sannolikt handlar det i det flesta fall om experimenterande eller mindre allvarliga problem.

När Jonas Bjärehed påbörjade sin forskning för sex år sedan var kunskaperna om självskadebeteenden begränsade bland många yrkesgrupper som kommer i kontakt med ungdomar. Men utvecklingen går åt rätt håll:
-Idag blir jag inbjuden att tala om självskadande ungdomar på nationella och regionala konferenser med hundratals deltagare, berättar Jonas Bjärehed.

Nu för tiden är kunskapen kring ungdomar med ätstörningar väl förankrad bland skol- och sjukvårdpersonal. Jonas Bjärehed hoppas att medvetenheten om självskadebeteenden också blir lika stor. För även om inte alla ungdomar som skadar sig själva mår dåligt psykiskt så kan beteendet ge upphov till en ond cirkel: har man väl börjat, är risken större att man fortsätter och självskadebeteendet bidrar till att personen mår sämre.

Jonas Bjärehed kallar självskadebeteendet för vår tids tonårssjuka:
- Det är inte första gången som ungdomar oroar sin omgivning med nya beteenden, säger han och nämner ökningen av personer med ätstörningar på 70-80-talet och ”hysterikorna” som vid förra sekelskiftet oroade omgivningen genom att svimma av olika anledningar.
-Idag brottas vi med att många olika uttryck för stress och psykisk ohälsa tycks öka särskilt bland unga i samhället, utan att vi riktigt förstår varför. Det har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem att många ungdomar mår dåligt under en period av livet då de ska formas in i en vuxenroll och utveckla förutsättningarna för att kunna bidra till samhället. En viktig utmaning är att förstå denna trend och de uttryck för psykisk ohälsa vi ser hos unga idag, för att kunna vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga eller erbjuda hjälp kring detta, säger Jonas Bjärehed.

För mer information tala med Jonas Bjärehed på telefonnummer 046-222 45 81, 0702-608045 eller e-post jonas.bjarehed [at] psychology.lu.se
Disputationen ägde rum den 28 september. Avhandlingen titel är “Characteristics of Self-Injury in Young Adolescents: Findings from Cross-Sectional and Longitudinal Studies in Swedish Schools”

Senaste artiklar

2017-07-25
Trollsländor kan förutsäga vart bytet är på väg
Trollsländor kan förutsäga vart bytet är på väg
2017-07-18
Upptäckta proteiner hjälper bakterier att dela sig
Upptäckta proteiner hjälper bakterier att dela sig
2017-07-17
Nybildat nätverk ska förmedla kunskap om högutbildade från Syrien
Nybildat nätverk ska förmedla kunskap om högutbildade från Syrien
2017-07-17
Barn med posttraumatisk stress kan botas effektivt på bara några timmar
Barn med posttraumatisk stress kan botas effektivt på bara några timmar
2017-07-14
Korpar planerar på samma vis som människoapor
Korpar planerar på samma vis som människoapor

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen