Skogsmarkens kol kommer främst från rötter och svampar

I den vetenskapliga tidskriften Science presenterar idag forskare från Lund, i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Örebro och Helsingfors universitet, nya rön som visar att trädrötter och deras mykorrhizasvampar spelar en mycket viktigare roll för markens långsiktiga inlagring av kol än vad man tidigare har trott.

Den rådande uppfattningen har varit att merparten av det kol som ligger lagrat i skogsmark kommer från så kallad fallförna, exempelvis döda barr och kvistar. De nu publicerade forskningsrönen visar dock att skogsmarkens kollager istället främst har sitt ursprung i växtrötter och mykorrhizasvampar som lever i symbios med rötterna. Mykorrhizasvamparna transporterar kol från trädens fotosyntes vidare ut i marken. Forskarna uppskattar att 50-70 procent av det lagrade kolet har tillförts marken via rötter och att betydelsen av rötternas koltillförsel ökar ju äldre skogen blir.

Upptäckten baseras på en studie av kolomsättning på 30 skogsbeklädda öar i sjöarna Uddjaure och Hornavan i Norrbotten. Kemiska analyser visar att en stor del av kolet nere i marken har sitt ursprung i svamparnas trådlika mycel. Långsam nedbrytning av svampmycel leder till att mer kol ackumuleras.

– Det verkar alltså som att humusen byggs upp underifrån via rötter och mykorrhiza snarare än ovanifrån via blad och grenar, säger Håkan Wallander, professor vid biologiska institutionen, Lunds universitet.

Dessa nya forskningsresultat utmanar det etablerade synsättet och pekar på alternativa processer som innebär att humuslagren växer underifrån. En djupare kunskap kring dessa processer kommer att vara till hjälp när man ska beräkna och förstå betydelsen av skogens upptag av växthusgaser för att bättre kunna förutsäga hur olika miljöförändringar och olika typer av skogsbruk påverkar kollagring i marken.

Stora delar av norra halvklotet är täckta av barrskog, och skogarnas upptag av kol från atmosfären är av global betydelse. Både klimatet och skogsbruket är i snabb förändring, och det är därför viktigt att förstå hur, när och varför skogsekosystemen tar upp och lagrar kol.