- Cancer finns i otroligt många varianter, och det saknas ofta behandlingar som är anpassade för individen. Därför kan t.ex. ett stort antal patienter med prostatacancer ordineras samma typ av b behandling fast den egentligen inte är optimal för alla, förklarar Andreas Hedblom som är doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö på Lunds universitet.
Målsättningen för Andreas och hans forskarkolleger är att på detaljnivå begripa vad som händer i cellerna och hur kommunikationen fungerar inom och mellan dem. Först då blir det möjligt att med stor precision behandla olika cancersjukdomar.
I figuren visas ett fungerande läkemedel som träffar en cancercell. Läkemedlet blockerar ett utvalt målprotein i cellen med hjälp av en kemisk bindning. I den nedre delen av figuren visas den process som nu avbrutits och som hade fortgått om inte läkemedlet satts in: målproteinet startar en vidare signalering in i cellkärnan som leder till att cancercellen kan överleva, dela sig och eventuellt metastasera.
Intresset riktas bl.a. mot cellcykelproteiner. Cellcykelproteiner styr DNA-kopieringen vid celldelningen och ser på så vis till att det blir en identisk kopia av modercellen. Proteinerna har också funktioner som under vissa förutsättningar kan stoppa celldelningen när den inte är önskvärd. Forskargruppens resultat har visat att de båda cellcykelproteinerna CDK-1 och cyclin A1 har en central roll vid flera cancersjukdomar, t.ex. leukemi, prostatacancer och bröstcancer.
Arbetsmetoden är spännande. Nya fynd testas omgående mot ett stort antal molekylärt designade kemiska substanser som kan utgöra grunden för framtidens cancermediciner. Även effekten av befintliga cancerläkemedel undersöks. Allt sker med hjälp av modern teknik och i nära samarbete med kemister vid universitetet.
Andreas Hedblom, doktorand och Jenny Lio Persson, docent och forskargruppschef.
- Kemisterna kan ändra på molekylernas struktur och egenskaper. Vi kan prova om de reagerar tillsammans med de cellproteiner vi valt ut. Beroende på hur resultaten blir gör vi justeringar och testar på nytt, berättar Jenny Liao Persson, docent och forskargruppchef.
Forskargruppen har hittills lyckats göra några kopplingar mellan sina fynd och utprovade substanser som är så pass intressanta att arbetet drivs vidare med sikte på att kunna starta kliniska prövningar. Men det ligger fortfarande en bit fram i tiden.
Framför allt är det leukemi och prostatacancer som står i centrum för forskningen. Det finns fördelar med att forska på de båda cancersjukdomarna parallellt, anser Andreas Hedblom. Leukemi innefattar flera cancersjukdomar i benmärgen, och eftersom metastaserad prostatcancer sprids till ben och benmärg kan det finnas gemensamma nämnare.
-Våra kunskaper från leukemistudier kan tillämpas även vid studier av prostatacancer, säger Andreas Hedblom.
I julklapp önskar sig Andreas Hedblom och hans forskargrupp att cancerpatienter ska få ett längre och rikare liv:
Öppna lucka 15 i Lunds universitets julkalender
Forskningen finansieras bl.a. av Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Barncancerfonden.
Kontaktuppgifter
Andreas Hedblom, doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet, 040-39 11 06, andreas [dot] hedblom [at] med [dot] lu [dot] se (andreas[dot]hedblom[at]med[dot]lu[dot]se)
Jenny Liao Persson, docent vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, Lunds universitet, 040-39 11 06, Jenny_L [dot] Persson [at] med [dot] lu [dot] se (jenny_l[dot]persson[at]med[dot]lu[dot]se)
Björn Martinsson