Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Superbebisar och robotar som tröstar - nytt liv utmanar människan

Image: Shutterstock

DET ÄR HÖG TID att vi börjar tänka igenom hur vi ska definiera liv, vad som är liv. Det menar en forskargrupp i Lund. Framför oss växer en armé av intelligenta robotar men också möjligheter att ändra i människors DNA och skapa superbebisar och – kanske – att stöta på liv i rymden.

– Människan har alltid drömt om att spela Gud. Med ny teknik kan vi minska onödigt lidande. Samtidigt blir det vi skapar sällan som vi förväntar oss och historien visar att vi är dåliga på att göra val, säger forskarna.

Forskarna menar att definition av liv är central för utforskandet av nya livsformer. Det har att göra med de etiska/moraliska, juridiska och praktiska frågeställningar som vi som individer och samhällen kan komma att ställas inför.

Vad som kan definieras som liv är dock inte helt självklart. Till exempel brukar reproduktion och ämnesomsättning anses som kriterier för att något ska klassas som levande – men det finns levande ting som inte kan föröka sig, t.ex. mulåsnor, och eld har exempelvis en slags ämnesomsättning. Virus – som inte anses levande av många biologer – kan också föröka sig om förhållanden är de rätta. Medvetande däremot är inte ett kriterium för liv även om det just för oss människor är nödvändigt för att vi ska betraktas som fullt levande mänskliga varelser.

– Ju mer vi borrar i vad som definierar liv ju mer inser vi att de definitioner som finns idag avspeglar olika forskningsfält och discipliner. Vissa definitioner av liv fokuserar på dynamiska system och celler, andra fokuserar på integrerade system, säger Jessica Abbott.

Forskargruppen vill genom sitt arbete hitta gemensamma nämnare för att se för vad som förenar de olika definitionerna, samtidigt som de är medvetna om att själva livsbegreppet kanske kommer att ställas helt på ända i framtiden.

– Säg att vi hittar liv i rymden, då kommer vi kanske inte ens att kunna använda de kriterier vi utgår från idag. Vi vet inte vilka egenskaper som faktiskt är centrala för livsbegreppet, säger evolutionsbiologen Jessica Abbott.

Syftet är att skapa ett gemensamt språk för forskare att utgå från – som kanske kan ligga till grund för etiska, juridiska och praktiska förhållningssätt. I forskningsarbetet, som initierades av lundafilosofen Erik Persson, är de influerade av filosofens Ludwig Wittgensteins familjelikhetsteori – som handlar om att hitta likheter snarare än skarpa definitioner mellan olika ting (i hans fall likheter mellan spel till exempel).

Forskargruppen menar att det är hög tid att börja tänka igenom vad liv är – och skulle kunna vara, eftersom vi kommer att ställas inför svåra frågor som handlar om ansvar, skyldigheter och etik.

– Om vi betraktar något som intelligent då följer också ansvar och skyldigheter. Om man betraktar en maskin som en människa måste vi reflektera kring vem som tar ansvar för om maskinen dödar eller skadar någon, säger Jessica Abbott.

Andra frågor som vi som individer och samhällen måste ta ställning till enligt forskargruppen är huruvida det är moraliskt rätt att förändra människan genom genteknik, hur syntetiskt liv ska utvecklas, vad som ska bevaras och kasseras, och hur vi som art ska förhålla oss till system med helt andra livsmål än våra egna.

Många vill återskapa nytt liv, men systemet för att göra det är för skakigt.

Jessica Abbot tror att vi inom tio år kanske kan skapa syntetiskt liv, i form av celler som kan reproducera sig. Men hon säger också att vi idag faktiskt inte kan bygga syntetiska celler – vi vet helt enkelt inte vilka funktioner alla gener i våra celler har. Till exempel har Craig Venter, forskaren som 2010 skapade den första syntetiska cellen genom att kopiera en bakteries arvsmassa och föra över den till en cell, inte kunna designa en minimal cells arvsmassa (den första cellens arvsmassa var inte designad utan kopierad, och arvsmassan var allt annat än minimal med mer än en miljon DNA-baser). I försöken har han inte lyckats identifiera 149 gener som återfinns i bland annat människan – och som är essentiella för livet.

ÅTERSKAPANDET AV UTDÖDA DJURARTER som dinosaurier eller hominider som neanderthalare anser Jessica Abbott inte heller vara möjligt, i alla fall inte inom den närmaste framtiden, trots de försök som har gjorts med att få kycklingembryon att utveckla reptilnosar istället för fågelnäbbar och mammutgener som har stoppats in i elefantembryon.

­– Många vill återskapa nytt liv, men systemet för att göra det är för skakigt, eftersom vi inte vet vad alla gener är till för. Man kan också fråga sig om det är rätt, att återskapa en utdöd art bara för att det är kul, för att man kan, säger hon.

Jessica Abbott berättar att vad man däremot kan göra idag – och det är denna teknik som har använts i försöken att återskapa dinosaurier och mammutar, är att modifiera gener, via ett genetiskt verktyg som kallas CRISPR som kan klippa och klistra i gener.

Någon där? Nyligen upptäcktes sju nya exoplaneter och tre har gynnsamma förutsättningar för vattenoceaner där liv skulle kunna uppstå.
Någon där? Nyligen upptäcktes sju nya exoplaneter och tre har gynnsamma förutsättningar för vattenoceaner där liv skulle kunna uppstå. Illustration: NASA/JPL

Metoden kan användas för att exempelvis genmodifiera embryon genom att eliminera gener som bär på mutationer och allvarliga sjukdomar. Försök på mänskliga icke-livsdugliga embryon har redan gjorts i Kina med blandade resultat.

Filosofen och medicinetikern Mats Johansson menar att han har svårt att tro att man inte kommer att gå vidare med denna typ av forskning, även om det kanske är mer troligt att utvecklingen i ett första skede sker inom fosterdiagnostiken.

­– Jag tror att det kommer att börja med att man väljer bort allvarliga sjukdomar men att utvecklingen kommer att snabba på inom alla områden där genteknik kan användas.

VAD GÄLLER UPPTÄCKTEN AV LIV I RYMDEN menar idéhistoriken David Dunér att vi aldrig kommer att vara säkra på att vi är helt ensamma i rymden. Det beror på att vi inte kan utforska alla planeter i universum – eftersom det handlar om ofantliga avstånd i tid och rum.

Mänskligheten skulle dock faktiskt kunna hitta liv på närmare håll i rymden, i vårt eget solsystem. Amerikanska rymdstyrelsen NASA har genom att använda masspektrometer upptäckt ett överflöd av vätemolekyler i vattenpelare som sköt upp från Saturnus måne Enceladus, något som visar att metan skulle kunna bildas även i havet under dess yta av is. Nyligen upptäcktes också ytterligare sju nya exoplaneter – planeter utanför vårt eget solsystem – och tre har gynnsamma förutsättningar för vattenoceaner där liv skulle kunna uppstå.

– Vi kommer nog aldrig att hålla en utomjording i handen. De närmsta exoplaneterna är visserligen bara 4,2 ljusår härifrån, men det är inte särskilt troligt att vi inom snar framtid skulle kunna besöka dessa planeter. Vi skulle dock kunna studera dem på avstånd och avlyssna rymden på radiovågor, säger David Dunér.

Vad gäller artificial intelligence – AI – går utvecklingen framåt med stormsteg. I Japan har ett forskarteam tillverkat en android som heter Erica som kan interagera med människor, svara på tilltal och beskriva sina drömmar och förhoppningar. I Japan används även geminoider (androider som liknar specifika människor) som assistenter i affärer, TV-presentatörer och skådespelare. Företaget Tesla i USA har utvecklat självkörande bilar, Apple använder AI till sin digitala assistent Siri, och datorprogrammet AlphaGo har slagit en av världsmästarna i brädspelet GO.

Men om AI någonsin kommer att kunna anses vara levande är en öppen fråga menar forskargruppen – och det är svårt att sia om hur utvecklingen kommer att fortskrida.

Det är bättre att skapa maskiner som inte har ett medvetande, som bara är en hjälp till oss.

KOGNITIONSVETAREN CHRISTIAN BALKENIUS menar att en AI måste kunna föröka sig, eller vara designad så att den kan reparera sig för att anses vara levande. Och den måste kunna lära sig nya saker, bortom de system som den har fått förprogrammerat. Turingtestet som passerades 2014 – där en människa inte kunde avgöra ifall hen pratade med en chatbot, och som sägs vara ett bevis på intelligens – räcker inte anser han.

Balkenius menar, i motsats till exempelvis visionären Elon Musk, som har startat upp företaget OpenAI som är inriktat på att utveckla vänlig och säker AI, att vi människor inte kommer att utveckla robotar med egen vilja och egna mål, eftersom det helt enkelt vore dumt.

– Det är bättre att skapa maskiner som inte har ett medvetande, som bara är en hjälp till oss.

Mats Johansson däremot kan se en framtid där vi kommer att ha AI som bästa vänner, och där robotar kommer att vara naturliga inslag i våra relationer. Men en sådan utveckling förutsätter inte att de kommer att ha en medvetenhet – utan bara att de kan agera som kompanjoner utan att själva ha en egen mänsklig psykologi.

­– Tänk dig en robot som aldrig tröttnar på dig, som agerar som om du är intressant och rolig. Som alltid finns där, säger han.

Huruvida robotar någonsin kommer att utveckla ett känsloliv eller medvetande är en svår fråga. Om de gör det, är det kanske troligare att de kommer att anses vara levande tror Mats Johansson.

Både han och Christian Balkenius framhåller dock att oavsett om AI kommer att definieras som levande eller ej, måste mänskligheten lära sig att förhålla sig till robotar och smarta system i allt större utsträckning i framtiden.

GO
Chanslösa. Det kinsesiska brädspelet GO är ett extremt komplext brädspel där människan länge var bäst. Men nyligen krossade Google's algoritm, Alpha Go, den kinesiska mästaren Ke Jie. Bild: Herman Hiddema CC BY-SA 3.0

Men hur kan nya livsformer komma att påverka oss? En av de största riskerna som forskargruppen ser med att skapa eller upptäcka nytta liv är förlusten av kontroll. Hur kan vi vara säkra på att vi kan kontrollera det vi skapar, och är det ens möjligt att kontrollera nya typer av liv?

Ett exempel på utmaningarna med att kontrollera livsförlopp är antibiotikaresistens berättar evolutionsbiologen Jessica Abbot. Forskare trodde att bakterierna skulle bete sig på ett visst sätt, men de gjorde de inte – och nu är många bakterier resistenta mot antibiotika.

Ett annat exempel – som fokuserar på befintligt liv – handlar om de kaniner som människan förde med sig till Australien. Kaninerna förökade sig i stort antal eftersom de inte hade några naturliga fiender och de förstör varje år mängder av grödor. Det har lett till försök att utrota kaninerna som art i landet.

Det är inte ett problem i sig att experimentera med människan, men jag tycker att historien har visat att vi är dåliga på att göra val.

– När det gäller skapandet av organismer är det viktigt att tänka på vad som behöver bevaras, och hur nya arter kan påverka det liv som redan finns. Har vi en skyldighet att bevara arter, frågar sig Jessica Abbott.

Hon menar att det verkar som att ju mer mänskligheten har varit inblandad i förändringen, desto mindre ansvar verkar vi känna.

– Vi tvekar inte att utrota kaninerna i Australien, som nu kan ha utvecklat speciella genetiska särarter. Vilket ansvar kommer vi att ta om vi själva skapar annat liv? Om det inte blev som vi ville?

ENLIGT JESSICA ABBOTT är det i grunden väldigt problematiskt att spekulera kring liv, eftersom livet sällan gör vad vi förväntar oss.

Även genmodifiering, där vi förbättrar eller förändrar mänskligheten, naturen eller grödor har sina risker menar både Jessica Abbott och Mats Johansson.

– Det är inte ett problem i sig att experimentera med människan, men jag tycker att historien har visat att vi är dåliga på att göra val. Vi agerar för snabbt på dåliga underlag, som till exempel tillämpningen av rasbiologi eller steriliseringslagarna i Sverige, säger Mats Johansson.

Han funderar också över var gränsen kommer att gå när det gäller genteknik. Vilka etiska frågor kommer vi att ställas inför? I hur stor utsträckning ska olika genetiska egenskaper avlas bort?

Mats Johansson påpekar att vi som mänsklighet kanske sätter igång processer utan att ha tänkt igenom det. Som art har vi genomfört flera folkmord, och det i sig visar att det inte finns några garantier för att vi kommer att använda tekniken för att göra bra eller smarta val, menar han.

Om vi utvecklar AI som är intelligent, hur kan vi se till att den är tillräckligt moralisk? Hur lär vi den att fatta kloka beslut?

– Idag finns det också många diktaturer. Vad kan dessa ledare komma att mata in i sina system? Vilka vägval hade vi själva gjort om vi fått all makt? Hur kan vi veta idag vad som är bra för mänskligheten i all framtid?

Han anser att de som kan tekniken kanske inte är bäst lämpade att förändra världen. Idag, när det blåser högervindar i många länder, kommer det kanske att avspeglas i de AI-system som uppfinns?

DET FINNS REDAN AI SYSTEM som har uppvisat ras- och könsrelaterad bias. Exempelvis har system som tolkar tal och språk oftare associerat europeiska namn med behagliga ord som gåva och glad i motsats till afrikanska namn som systemet oftare associerat med obehagliga ord.

Mats Johansson menar att det finns en rad andra risker med AI, oavsett om de kommer att räknas som levande eller inte. Han omnämner forskaren Nick Bostrom som varnar för utvecklingen av en superintelligens vars livsmål kan komma att vara alltför väsensskilt från våra egna.

– Säg att vi tillverkar en robot som kan tillverka gem. Om det är robotens enda mål kanske det kan bli så att roboten bokstavligen skulle gå över lik för att fortsätta att tillverka gem.

En sådan utveckling, menar Mats Johansson, är mer oroande än att AI skulle söka makt för maktens egen skull.

­– Om vi utvecklar AI som är intelligent, hur kan vi se till att den är tillräckligt moralisk? Hur lär vi den att fatta kloka beslut?

The sounds of Earth. Photo: NASA
Grammofonskivan – Voyager Golden Record – skickades ut i rymden med Nasas två rymdsonder Voyager år 1977. Den innehåller bilder och ljud från livet på jorden. En slags flaskpost ämnad för utomjordiskt liv. Bild: NASA/JPL

En annan farhåga är att vi som individer kommer att bli allt mer egocentrerade i takt med att vi tar fram bättre och smartare AI. Mats Johansson menar att om vi omges av maskiner som alltid tillgodoser våra behov och önskemål kanske vi kommer att få svårt att se andra och tänka att vi är mer betydelsefulla än vad vi är.

Däremot tror han inte att vi kommer att se en utveckling där vi människor blir mer våldsamma till följd av att vi skulle kunna utöva våld mot robotar (som inte känner något). Redan idag känner många en olust inför att slå dockor eller gosedjur som ju inte heller har känsel.

Den mest närliggande risken med AI anser Mats Johansson, och får medhåll från kognitionsvetaren Christian Balkenius, är att vi som mänsklighet löper en risk att fasa ut oss själva som arbetskraft. De menar att utvecklingen på sikt kommer att leda till en förändring inom alla sektorer.

– Det är stor skillnad mot säg industrialismen där många nya arbetsområden skapades. Det är inte alls säkert att vi kommer att behålla våra jobb om en robot kan utföra arbetsuppgifterna bättre, säger Christian Balkenius.

Han menar att det idag är väldigt svårt att förutse hur smarta system kommer att påverka oss som individer och som samhälle.

­ Vi måste fundera över hur våra uppfinningar kan komma att påverka oss – i alla led.

Trots de många riskerna förknippade med nya livsformer finns det också oändliga möjligheter menar forskargruppen.

Vi måste vara beredda på att bredda hela vår världsbild vad gäller relationer.

Utvecklingen av AI skulle kunna få positiv inverkan på områden som sjukvård, hemtjänst och hushållstjänster exempelvis.

Mats Johansson tror att AI på sikt kommer att revolutionera hela samhället. Han menar att robotar kommer att kunna användas inom många olika områden eftersom de aldrig blir trötta eller utarbetade vilket gör dem lämpade att utföra arbetsuppgifter som idag är väldigt fysiskt betungande eller monotona.

Han tror också att robotar kan komma att användas som kompanjoner, något som kan få positiv inverkan på upplevd ensamhet och nedstämdhet, speciellt bland, äldre, isolerade personer.

– Redan idag används olika typer av robotar, ofta i former av katter eller hundar, på demensboenden för att lugna de äldre. I framtiden kan jag se en utveckling där robotar både kan ta hand om, och hålla äldre sällskap.

Han menar att vi troligen också kommer att få se mer och mer relationer mellan AI och människor, oavsett om AI i framtiden kommer att definieras som levande eller inte. Om AI kommer att utvecklas till lärande, kännande robotar kommer dessa relationer att kompliceras.

– Vi måste vara beredda på att bredda hela vår världsbild vad gäller relationer.

MÖJLIGHETEN MED SYNTETISKT LIV är också stora enligt Jessica Abbott. Hon, liksom många med henne, ser en utveckling där syntetiska bakterier kan komma att användas inom områden som energi och klimatarbete. Bakterier skulle kunna utvecklas som kan bryta ner kemikalier mer effektivt, exempelvis genom att fixera koldioxid så att det inte kommer ut i atmosfären – något som kan bidra till att förhindra klimatförändringar. Andra bakterier kan användas till att producera ämnen som kan användas till energi.

Utvecklingen av genteknik bär också med sig fördelar menar forskargruppen. Genom att lära sig mer om vilka gener som gör vad, kan man i framtiden ta fram bättre mediciner, speciellt anpassade för olika individer, förhindra ärftliga sjukdomar och förebygga ohälsa genom att tidigt sätta in behandlingar.

Charles Darwin
Att upptäcka liv i rymden skulle vara lika omvälvande för oss människor som när Charles Darwin visade att vi bara är en bland andra arter, menar idéhistorikern David Dunér.

Det finns också unika möjligheter förknippade med att hitta liv i rymden, menar idéhistoriken David Dunér.

­– Det skulle ge oss en helt annan kunskap om oss själva. Vad är det som är speciellt för vår jord idag? Vad delar vi med andra? Vad behövs för att liv ska uppstå?

Framförallt tror han att upptäckten av annat liv skulle ge oss helt andra perspektiv på mänskligheten, som handlar om gränserna för vårt tänkande om oss själva och andra livsformer.

– För oss som art skulle det vara lika omvälvande som Copernicus upptäckt att jorden är en planet bland andra i vårt solsystem eller Darwins upptäckt att vi människor bara är en art bland andra arter. Finner vi liv i rymden, blir vi bara en livsform bland många andra.

FORSKARGRUPPENS AMBITION ATT DEFINIERA LIVET, och öka förståelsen för vad liv faktiskt är, reflekterar mänsklighetens inbodda nyfikenhet och vilja till att utforska menar forskarna själva.

De tycker att den mänskliga fascinationen för liv är intressant: Varför bygger vi stora teleskop om chansen att hitta liv, som vi känner till det, är liten, och chansen att möta dessa livsformer ännu mindre?

David Dunér menar att det är så vi överlever, och alltid har gjort. Som art vill vi leta nya jaktmarker och söka oss vidare.

­– Allt kan inte handla om samhällsnyttan. Kunskap om annat liv än vårt kan lära oss mer om oss själva som art.

Kanske handlar människans vilja att hitta eller skapa nya livsformer till syvende och sist om en önskan att nå ut, att kommunicera som art anser forskargruppen. De guldskivor med ljud och bilder från olika kulturer i världen som skickades ut i rymden 1977 säger mycket om oss som människor menar de.

Plurality of Lives

Forskarna ingår i temat Plurality of Lives som verkar vid Pufendorfinstitutet (Pufendorf IAS). Temat utforskar definitionen av liv.

Temat omfattas av: semiotikern Anna Cabak Rédei, evolutionsbiologen Jessica Abbott, filosofen Erik Persson, filosofen och medicinetikern Mats Johansson, etikern Anders Melin, idéhistoriken David Dunér, astronomen Dainis Dravins, statsvetaren Maria Hedlund, juristen Markus Gunneflo, kemisten Petter Persson och kognitionsvetaren Christian Balkenius.

Anmäl dig gärna till temats Symposium om Livets framtid 14 juni, kl. 13.00 - 17.00.

 

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen