Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sveriges mest sökta internationella masterutbildning

Hallå där…
...Martin Stafström, programdirektör för Sveriges mest sökta internationella masterutbildning - folkhälsovetenskap vid Lunds universitet.

Färsk statistik från Universitets- och högskolerådet visar att utbildningen har flest sökande bland internationella masterprogram vid svenska universitet och högskolor, i konkurrens med över 700 andra program. Nio av de tio mest sökta utbildningarna återfinns vid Lunds universitet.

Till hösten 2017 finns totalt 1642 sökanden till 40 platser på folkhälsoprogrammet . Konkurrerande utbildningsprogram inom ämnet hamnade på 13:e plats (Karolinska institutet) respektive 19:e plats (Umeå universitet).

Förutom förstaplatsen fortsätter antalet som söker programmet att öka.

- Det är glädjande siffror för folkhälsoutbildningen vid Lunds universitet, och det är en överraskning att vi är populärast i landet.  Att fler skulle söka hade vi indikationer på, och det är positivt att konstatera att det stämmer, berättar Martin Stafström.

Antalet och vilka som söker internationella program kan variera kraftigt över tid beroende på olika orsaker, bl.a. regelverk och stipendiemöjligheter. Sådana skäl låg bakom en uppgång av antalet sökande förra året. Men utvecklingen fortsätter alltså 2017, med en ökning från ca 1 100 sökande till  mer än 1 600. Och denna gång går det inte att peka på regelverk och stipendier, menar Martin Stafström.

Så vad beror årets framgång på?
- Det finns säkert flera skäl. Vi är duktiga på marknadsföring och att använda webben. Vi lägger också mycket resurser på kontakt och dialog med dem som hör av sig och är intresserade av att söka.

- Ett annat skäl kan vara att vi har behållit en bred ansats. För några år sedan blev det en trend att nischa och att göra folkhälsovetenskapliga utbildningar smalare, t.ex. med särskilt fokus på epidemiologi eller hälsoekonomi. Vårt upplägg uppfattas eventuellt som mer attraktivt och gångbart på arbetsmarknaden.

Martin Stafström.
Martin Stafström.

Händer det något nytt på programmet till hösten?
- Vi planerar inga större ändringar just nu.

Det saknas ännu statistik över vilka delar av världen som finns representerade bland ansökningarna till folkhälsoprogrammet.  Men historiskt har studentfördelningen varit ungefär 25 procent från Sverige, 25 procent från andra EU-länder och 50 procent från länder utanför EU, berättar Martin Stafström.

Text och foto: Björn Martinsson

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.