Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tidig diagnostik och ny behandling vid cancer i bukspottkörteln

Cancer i bukspottkörteln har ofta hunnit sprida sig till flera andra organ när patienten väl får diagnosen. Nu hoppas forskare i Lund att ett enkelt blodprov i ett tidigt skede ska kunna avslöja om en patient har cancer i bukspottkörteln. Tidig upptäckt ökar chanserna att tumören inte hunnit sprida sig till andra organ och att ett kirurgiskt ingrepp kan förlänga patientens liv, eller i bästa fall, bota denne helt.

– Vi har funnit ett antal proteiner som tillsammans kan skilja ut cancer från andra sjukdomar i bukspottkörteln och friska personer. Får vi samma resultat när vi utvärderar det på patienter kan det här bli verklighet på klinikerna, säger Daniel Ansari, doktorand vid Lunds universitet, som den 26 september disputerar på ”Pancreatic Cancer – Early Detection, Prognostic Factors and Treatment”.

Forskarna har i laboratoriet dessutom testat 76 olika substanser av epigenetiska läkemedel, som tidigare bland annat använts i forskning om malaria och epilepsi. En av substanserna har visat sig ha en kraftigt bromsande effekt på cancertumörer i bukspottkörteln. Substansen gjorde dessutom ett cellgift effektivare.

– Vi har gjort det här på cellnivå och hoppas i ett första skede på samma resultat i djurförsök som i sin tur kan leda till studier på patienter säger Daniel Ansari.

Cancer i bukspottkörteln är den fjärde vanligaste orsaken till död i cancer. Bara lungcancer, prostatacancer och tjocktarmscancer skördar årligen fler liv i Sverige.

– Problemet är att sjukdomen ger så få symptom i ett tidigt skede. Hos 85 procent av patienterna har cancern redan hunnit sprida sig till andra organ när de får diagnosen. Kan vi hitta de här tumörerna tidigt, innan de hunnit sprida sig i kroppen, är mycket vunnet.

Hos de flesta patienterna är gulsot, då ögonvitor och hud färgas gula och urinen blir mörk, ett tidigt kännetecken för cancer i bukspottkörteln, liksom viktnedgång och smärtor i övre delen av buken och i ryggen.

Samtidigt som Daniel Ansari försvarade sin avhandling samlades ett 60-tal kirurger och forskare från hela Skandinavien i Lund. Fokus är bland annat cancer i bukspottkörteln.

– Den här cancern har en dyster prognos. Femårsöverlevnaden är så låg som fem-sex procent, säger Roland Andersson, professor vid Lunds universitet, överläkare och specialist på cancer i bukspottkörteln vid Skånes universitetssjukhus.

– Den forskning vi bedriver i Lund idag ska vi bygga vidare på, och det här mötet ger förutsättningar för att skapa effektiva nätverk för tidigare diagnos och en mer riktad behandling.

Daniel Ansari disputerade vid Lunds universitet den 26 oktober 2014.
Avhandlingens titel: Pancreatic Cancer. Early Detection, Prognostic Factors, and Treatment.

Är du intresserad av att stödja cancerfoskning vid Lunds universitet

Olle Dahlbäck

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.