Universitetsstyrelsen 15 februari

Vid styrelsemötet presenterades årsredovisningen. Styrelsen gav den beröm för att vara välskriven, tematisk och professionell. Frågan hur man ska föra ut den till en bredare publik diskuterades, eftersom den ger en mycket god bild av den stora och breda verksamhet som Lunds universitet bedriver.

Styreslen fattade även beslut om universitetets totalbudget för 2013. Budgeterat är ett underskott på 304 miljoner kronor, varav ett underskott på 142 miljoner kronor inom utbildning och 162 miljoner inom forskning. Totalt ger det en beräknad verksamhet och budget på nära 7,6 miljarder kronor för 2013 (intäkterna är således knappt 7,3 miljarder).

Bland de övriga ärenden som diskuterades kan nämnas beslutet om uppdrag för vidare utredning av myndighetskapitalets hantering. Sedan tidigare har man bestämt att målet är att myndighetskapitalet ska vara tio procent för forskning och fem procent för utbildning vid utgången av år 2017. Styrelsen har gett rektor Per Eriksson i uppdrag att utreda hur man på bästa sätt ska nå dessa mål.

I dag ligger myndighetskapitalet på nivån ca 25 procent men skillnaderna är stora mellan olika fakulteter. Vissa särskilt framgångsrika fakulteter som under en följd av år fått in ökade forskningsanslag, som tagits i konkurrens, har av naturliga skäl inte hunnit med att höja verksamhetsnivån i samma takt eftersom det tar tid att göra kvalificerade nyrekryteringar. Andra fakulteter har redan inom några få år ett mycket begränsat kapital. Det konstaterades i bokslutet för 2012 att budgeten stämde väl med utfallet vad gäller utbildningsverksamheten. För forskningsverksamheten överensstämde kostnadsbudgeten väl med utfallet medan intäktsbudgeten överträffades av utfallet på grund av högre forskningsintäkter än beräknat.

Styrelseordförande Margot Wallström anser att myndighetskapitalet är en viktig fråga att ta itu med, samtidigt som man måste visa stor respekt och lyhördhet mot fakulteter, institutioner och andra berörda. Vägen till att nå måltalen ska därför diskuteras ordentligt inom ramen för utredningen.

Vid styrelsemötet i oktober ska rektor presentera ett förslag på hur myndighetskapitalet kan hanteras samt föreslå hur strategiska och långsiktiga satsningar inom forskningen kan möjliggöras i utökad utsträckning vid Lunds universitet.

Per Eriksson lyfte också fram problematiken med att det finns goda och växande resurser till forskning, samtidigt som utbildningsuppdraget minskar, trots högt söktryck och god arbetsmarknad för utexaminerade från Lunds universitet. Han säger att det är en stor utmaning att klara detta, men är ändå optimistisk inför framtiden och hoppas att regeringen snart styr om och väljer en utbildningsstrategi likt Danmarks eller ännu bättre lik Sydkoreas.

I dag utbildar Lunds universitet fler studenter än vad man får betalt för, ca 2000 så kallade helårsstudenter. På kort sikt har man kunnat använda en del av myndighetskapitalet här men det är ingen långsiktigt hållbar lösning. Nedskärningar är därför att vänta framöver om inte regeringen ökar universitetets utbildningsuppdrag. Vissa utbildningsverksamheter har dock redan fått påbörja en nedskärning, exempelvis LTH. I det s.k. budgetunderlaget, som ska gå till regeringen, beslöt därför universitetsstyrelsen att begära ett utökat utbildningsuppdrag på 2000 helårsstudenter och för detta finns det mycket goda skäl.

Se den kompletta dagordningen här

Protokoll från februarimötet kommer att finnas på webben så snart det är justerat. Där kan man även hitta tidigare styrelseprotokoll.
http://www.lu.se/om-universitetet/universitetsstyrelsens-protokoll-med-bilagor