Meny

Du är här

Universitetsstyrelsens möte 9 november

Universitetsstyrelsen hade sitt sammanträde i fredags på Humanistlaboratoriet. Några av de punkter som diskuterades var högskolelandskapet, stiftelsefrågan, myndighetskapitalet och öppna kurser på nätet.

Myndighetskapitalet

Den plan som gäller är att på sikt minska myndighetskapitalet till sju procent av den årliga omslutningen. Frågan är hur vi når dit och kritik har framförts mot att detta är en för låg nivå och att det kapital vi har behövs för framtiden. Därför har frågan lyfts igen.

I dag ligger myndighetskapitalet främst på avdelningar och forskargrupper. Styrelsen vill se modeller som på olika sätt ger institutioner och fakulteter incitament att använda myndighetskapitalet mer offensivt för att stärka universitetets konkurrenskraft och hitta drivkrafter till detta. En annan utgångspunkt för fortsatta diskussioner är att befintligt myndighetskapital ska användas innan resurser utöver befintlig ram tilldelas.

Ytterligare en faktor är stiftelsefrågan. Om universitet skulle ombildas till stiftelse kan det behövas ett större kapital. Stor självständighet kräver också ett stort eget myndighetskapital.

Under fredagens styrelsemöte diskuterades olika möjliga vägar, som sammanfattningsvis går i tre olika riktningar: att ha ett litet kapital, att ha ett stort myndighetskapital eller att fortsätta på samma sätt som i dag och noggrant följa utvecklingen. Under mötet diskuterades för- och nackdelar med ett högt myndighetskapital. Tre dekaner från Medicinska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och från Naturvetenskapliga fakulteten presenterade sin syn på framtida konsekvenser av myndighetskapitalet. Detta gav värdefulla synpunkter inför den fortsatta diskussionen.

Rektor Per Eriksson säger att vi måste se det som ett positivt problem att myndighetskapitalet är stort. Inga nya beslut fattades i frågan, utan styrelsen vill utreda frågan vidare för en senare behandling.

Stiftelsefrågan

Frågan om att skapa möjligheter för vissa lärosäten, däribland Lunds universitet, att ombilda sig till stiftelser har diskuterats vid flera tillfällen sedan i våras. Fortfarande finns inget färdigt underlag från regeringen.

I dag finns 51 lärosäten med rätt att examinera inom högre utbildning. 34 av dessa är statliga myndigheter. Chalmers och Högskolan i Jönköping är så kallade stiftelsehögskolor, en kombination av stiftelse och aktiebolag.

Trenden i flera länder i Europa är att gå mot ökad autonomi. Det är känt att den svenska regeringen inte anser att myndighetsformen är tillräckligt flexibel för lärosätenas skiftande behov. Därför utreds frågan, som ett led i att göra svenska lärosäten mer internationellt konkurrenskraftiga inom utbildning och forskning samt inom innovation och samverkan. Eftersom den skrivelse som är tänkt att skickas ut på remiss inte har kommit ännu så saknas förutsättningarna, men några punkter är kända:

Det ska vara frivilligt för respektive lärosäte att ombildas eller inte, inget nytt kapital tillförs utan stiftelserna blir anslagsberoende, stiftelsernas relation till staten bygger på avtal i stället för som i dag offentligrättslig reglering. Grundläggande regler från högskolelagen – som avgiftsfrihet för svenska studenter – ska fortsatt gälla.

Andra områden är än så länge antaganden, men mycket talar för följande: Bara ett fåtal universitet tillåts ombildas, att avtalen blir 15-åriga, att det kommer att finnas återrapporteringskrav och extern kvalitetskontroll, att offentlighetsprincip och arkiveringslag även fortsatt kommer att gälla, att studenternas rättssäkerhet kommer att regleras och att de anställdas villkor i huvudsak blir oförändrade.

Att övergå till högskolestiftelse innebär bland annat möjlighet att skriva avtal, att bilda bolag och andra stiftelser, ökade möjligheter att stödja innovation och samverkan, att bedriva forskning och utbildning i andra länder, ökade möjligheter att äga lokaler och mark, ökade möjligheter att motta donationer, ökad autonomi och minskad statlig styrning, att en del av den offentligrättsliga regleringen upphör att gälla och att personalen inte längre är statligt anställd.

Högskolelandskap i förändring och LU:s utmaningar

Högskolelandskapet har genomgått en stor förändring de senaste åren och kommer att stå inför nya stora utmaningar framöver. Den högre utbildningen har gått från att skötas av en handfull universitet till 37 högskolor och universitet. Konkurrensen har ökat kraftigt, både nationellt och internationellt, och med det större behov av hög kvalitet och profilering. Det är också allt mer upp till varje lärosäte att visa på såväl nyttan som kvaliteten med sin utbildning och forskning.

För landets lärosäten gäller det därför att anpassa sig till dagens situation och klara av att konkurrera om såväl studenter som forskningsanslag. Tydliga trender internationellt och nationellt är ökad specialisering och profilering liksom fler allianser och fusioner. I Sverige har Linnéuniversitetet bildats, Uppsala universitet går samman med Högskolan på Gotland, de konstnärliga skolorna i Stockholm diskuterar samgående och så vidare.

Man kan konstatera att det har uppstått tre stora kunskapskluster: Stockholmsregionen inklusive Uppsala, Göteborg och Västra Götaland och så södra Sverige med Lärosäten Syd (LU, SLU i Alnarp, Malmö högskola, Högskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska Högskola). För ett väl fungerande kluster krävs ett närmare samarbete mellan lärosäte, företag och politik. Hög kvalitet på forskning och utbildning i regionen driver på arbetsmarknadens kvalificering och ökar därmed regionens attraktivitet och företagens möjligheter till ökad konkurrenskraft.

I denna situation behöver vi närmare studera och överväga hur vi ska förhålla oss. Främst vill vi fördjupa samarbetet inom Lärosäten Syd. Skulle något mindre lärosäte då vilja gå ännu längre och diskutera ett samgående är det naturligtvis vår skyldighet att förutsättningslöst analysera vad detta skulle innebära för vår och regionens konkurrenskraft.

Rektor Per Eriksson presenterade också de utmaningar som han ser att just LU står inför:

Övergripande utmaningar är att satsa ännu mer på donationer. Med svenska mått mätt ser det bra ut, men i en internationell jämförelse finns det fortfarande mycket att göra. Förhoppningen är att få till ett ordentlig lyft med kampanjen i samband med 350-årsjubileet med temat ”Lunds universitet – för en bättre värld”.

En annan fråga är lokalkostnader. I dag ligger dessa på 900 miljoner kronor om året. Den största hyresvärden är Akademiska hus, som lämnar ett stort överskott till finansdepartementet varje år. Om universitetet fick förvalta fastigheterna själv eller om vinsten från Akademiska hus gick tillbaka till universitetet skulle LU kunna minska sina kostnader med åtminstone 200 miljoner kronor om året.
Ett annat problem är att det inte går att bygga nytt utan beslut både hos oss och respektive hyresvärd. Akademiska hus äger mycket mark i Lund, universitetet är beroende av deras medverkan. Om frågan om en högskolestiftelse blir aktuell bör LU åtminstone få köpa fastigheterna för bokfört värde. Det behövs också byggas fler studentbostäder, och även här sitter Akademiska hus på lämplig mark.

LU är ett internationellt universitet med svenska mått mätt. Andelen internationella lärare och studenter uppgår till drygt tio procent, men för att konkurrera med de bästa universiteten internationellt kan vi förvänta oss en ökning upp mot 20 procent. Per Eriksson betonar att det inte handlar om kvantitet, utan att ett ökat urval leder till bättre kompetens och kvalitet, både när det gäller utbildning och forskning.

Utmaningar inom utbildningen är att det så kallade takbeloppet bör höjas eftersom det finns en stor efterfrågan att läsa vid LU. Sverige behöver öka andelen av en årskull som studerar vid högskolan. I dag ligger vi på drygt 40 procent, att jämföra med Danmark där man siktar på 60 procent.

Arbetet med LU Experience behöver lyftas fram, eftersom LU:s attraktionskraft till stor del beror på hur studenten upplever studenterna upplever både universitetet och studentlivet i övrigt.

Utmaningar inom forskning och forskningsinfrastruktur är att öka andelen gränsöverskridande forskning och internationellt forskningssamarbete och att satsa på lokal, nationell och internationell forskningsinfrastruktur, som exempelvis gällande MAX IV och ESS.

Utmaningar inom innovation och samverkan är att fortsätta utvecklingen av LUIS och ett fördjupat samspel med Lärosäten Syd och FIRS (Forsknings- och innovationsrådet i Skåne). Det gäller att stärka engagemanget i den fortsatta utvecklingen av Ideon och Medicon Village och av Science Village (som planeras på Lundamark mellan Max IV och ESS).

Öppna kurser på nätet

Frågan om LU ska göra en mer omfattande satsning på öppna kurser över nätet diskuterades utifrån den internationella utveckling som nu sker. Idén väcktes om att ordna ett seminarium till våren för att närmare kunna diskutera för- och nackdelar med ett sådant mer omfattande komplement till den traditionella utbildingen.

När protokollet är justeras kommer det att finnas tillgängligt på nätet. Här kan man också hitta tidigare styrelseprotokoll.

http://www.lu.se/om-lunds-universitet/rektor-och-universitetsledning/universitetsstyrelsen

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen