Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vad ska vi göra åt våra bruna sjöar?

Vattnet bör bli mindre brunt. Hur diskuteras på en internationell konferens i början av september.
Vattnet bör bli mindre brunt. Hur diskuteras på en internationell konferens i början av september. Bild: Gunnar Menander.

Sjöarna i Sverige och runt om i världen ser inte ut som de gjorde förr. Humusämnen och järn- och manganföreningar har gjort sötvattnet brunare. Förändringen har observerats sedan 1990-talet och är ett internationellt problem.

Som ett led att få bukt med problemet arrangerar Lunds universitet, Sydvatten och International Water Association (IWA) 7-10 september en internationell konferens i Malmö där ca 200 forskare och experter från hela världen deltar. Den senaste forskningen om brunifiering i dricksvatten, avloppsvatten, återvunnet vatten, naturliga vatten och marina system, presenteras. Ungefär 130 presentationer och postrar diskuteras på mötet. Representanter för media är också välkomna. 
Fenomenet brunifiering är faktiskt delvis orsakat av något positivt, nämligen minskad försurning.

- Ja, det faktum att vi lyckas få ner svavelutsläppen är en förklaring. Andra mindre ”roliga” förklaringar är klimatförändringarna med högre temperatur och mer nederbörd, det leder också till brunare vatten. Sedan finns det ett tiotal ytterligare förklaringar, säger Kenneth M Persson, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska Högskola och initiativtagare till konferensen.

När brunt vatten används till dricksvatten riskerar det att ge det färdiga dricksvattnet en sumpig smak av sjö och fisk. Dessutom kan organiskt material vara bärare av smittämnen. Framtidens råvatten kommer att kräva mer omfattande reningsprocesser och blir därmed en stor utmaning för alla VA-verksamheter.

Från Lunds universitet deltar utöver Kenneth M Persson även Catherine Paul, som presenterar nya resultat inom biofilmer i vattenberedning och dricksvattendistribution, samt doktoranderna Angelica Lidén och Alexander Keucken som redogör för metoder för att ta bort partiklar och färgade ämnen från vatten med hjäp av membranteknik. Vidare finns ytterligare ett tiotal svenska forskare med bland de 130 arbetena som presenteras.

Från andra länder finns bland annat mycket spännande redogörelser från hur skogsbränder påverkar sjövatten i USA, hur naturligt organiskt material inverkar på läkemedelsrening i Nya Zeeland och hur snabbt naturligt organiskt material ändrat karaktär i Sydafrikas floder de senaste 25 åren.

Läs mer om konferensen här: www.nom6.se. 

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.