Dystopiernas seger. Totalitarism som orienteringspunkt i efterkrigstidens svenska idédebatt

Historiska erfarenheter är dock varken entydiga eller gjorda en gång för alla, utan revideras ständigt. Hur relationen mellan erfarenheterna av nazism, kommunism och liberalkapitalism skall betraktas är därför ett återkommande debattema. Vilka av dessa tre är mest lika? Vilka är mest ”onda”? Och vilka slutsatser bör vi dra av våra svar på dessa båda frågor?

I Dystopiernas seger tar historikern Johan Stenfeldt ett samlat grepp om den ideologiska debatten i efterkrigstidens Sverige. Utgångspunkten är den nazi-kommunistiska jämförelsens, totalitarismteorins, växlande popularitet. Denna nazi-kommunistiska jämförelse inkluderas dock i ett vidare idépolitiskt sammanhang, ett dystopiskt trilemma, som preciserar relationen mellan nazism, kommunism och liberalism, samt de historiska erfarenheter som knyts till dessa ideologier i debatten. Resultatet är ett övergripande och originellt perspektiv på dryga sextio års idédebatt.

Johan Stenfeldt disputerar i historia med avhandlingen "Dystopiernas seger. Totalitarism som orienteringspunkt i efterkrigstidens svenska idédebatt". Jonas Hansson är opponent.