Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Stadsvandring: Det skiktade Lund i tid och rum

Flygbild av Lund
Fotograf: Gunnar Menander

Övrigt, 350-årsjubileum

Hur har Lund utvecklats under de senaste generationerna och vad kan tänkas hända i framtiden? Vad händer när städer segregeras och samhällsskikten delas upp? Här ges möjlighet att gå på en stadsvandring med populärvetenskapliga kortföreläsningar av samhällsvetenskapliga forskare runtom i staden.

Walk about with short speeches built on popular science, held by social science researchers. This event will be held in Swedish.

 


EN RESA FRÅN FÖRDÄRVET TILL GRAND HOTEL
Det första stoppet på denna stadsvandring genom det skiktade Lund, i tid, rum och social miljö, kommer att handla om Lunds hotell och krogar under 1800- och tidigt 1900-tal: Vad har de att berätta om samtiden, om det sociala livet, om den lilla stadens relationer till den stora världen och till omlandet, och hur stadens inre orientering förändrades. Det är fokus både på välkända lokaler och på sådana som är bortglömda, såsom Hotel Altona, Hotel Central och Göingens krog.
Jan Henrik Nilsson 
Ekonomgeograf och docent vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap


HEMMAFRUARNA, MJÖLKEN OCH RUBEN RAUSING
1960-talets omfattande arbetskraftsbrist skulle avhjälpas genom att aktivera landets alla hemmafruar till lönearbete. Även storföretagen engagerade sig i frågan. 1965 skrev Ruben Rausing, direktören för Tetra Pak, ett personligt brev till den dåvarande generaldirektören Bertil Olsson på AMS: ”Jag vore tacksam”, skriver Rausing, ”om Ni ville ägna en minut åt bilagda promemoria. Jag har försökt att i mycket korta punkter ringa in problemet med frigörandet av kvinnoarbetskraft från hemmen”. Hur detta skulle gå till får ni veta mer om på en av statio-nerna på vår vandring.
Åsa Lundqvist 
Sociolog och professor vid Sociologiska institutionen


SOUP, SOAP AND SALVATION!
Frälsningsarmén förde en hård kamp för ett mänskligare samhälle. Vid detta stopp kommer ni att få veta mer om det hårda arbete som soldaterna utförde i syfte att förändra samhället. Ett arbete som utsatte soldaterna för risker; risk för att bli utsatta för fysiskt våld; risk för att bli hånade och förlöjligade; risk för att bli sjuka till följ av det hårda arbetet. I denna utsatta posi-tion blev uniformen, sången och musiken oerhört viktiga som ett slags skydd och påminnelse om att man ingick i en större gemenskap.
Fredrik Nilsson
Etnolog och professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap

 

HURU DE FATTIGA KUNNA HA DET
Själabod är det gamla ordet för fattighus och i Lund har det också under seklernas gång legat ett antal fattigvårdsinrättningar som klostren, kyrkan och prästerna sörjt för innan kommuner och stat tog ett större ansvar för de fattigas situation. En av de mer kända prästerna som intresserade sig för de fattiga i Lund var Hagbard Isberg som föddes 1880 och dog 1960. Med utgångspunkt i Isbergs vittnesmål berättas om trångboddhet, rädslan för TBC, alkoholmissbruk och prostitution men också ändrade förhållanden fram till våra dagar.
Hans Swärd 
Professor i socialt arbete vid Socialhögskolan


GATUMÖNSTER, GRÄNSER, RIK OCH FATTIG
I kvarteren runt Botaniska trädgården finns Professorsstaden där nära hälften av stans rikaste och bäst betalda bor idag. Flytten dit gick framför allt under 1900-talens första decennier efter att staden brutit vallarna. En tydlig zon växte fram utanför den gamla stadsgränsen i nordost med överklassbebyggelse, sjukhus- och universi-tetsbyggnader. Kontrasten blev stor mot de gamla, trångbodda arbetarklasskvarteren innanför den gamla stadsgränsen. Idag har den sociala gränsen luckrats upp i och med den gentrifiering som ägt rum i kvarteren, numera benämnda Kulturkvadranten.
Lena Eskilsson
Kulturgeograf och lektor vid Institutionen för service management och tjänsteveten-skap och vice dekan


OM PARKBÄNKAR, LÖSDRIVARE OCH ”MAMSELL BETTY”
Individer som under en tidsperiod betraktats som lösdrivare, ses som hemlösa under en annan, dyker upp som migranter ett par decennier senare. Synen på hemlösa har dock ofta rört sig mellan två ytterligheter – en romantiserad och en patologiserad bild av luffaren. Hemlöshetens plats visar också hur vi historiskt kopplat ihop hemmet med kvinnans plats och det offentliga rummet med mannen. På en av våra stationer dryftas dessa frågor samt, som kontrast till föregående station, om en parkbänk kan vara ett hem, om lösdrivaren har valt ett liv på luffen och vem Mamsell Betty egentligen var.
Marcus Knutagård 
Universitetslektor i socialt arbete och biträdande prefekt vid Socialhögskolan

Tid: 
2017-03-09 17:30 till 19:00
Plats: 
Samling: Universitetshusets trappa, Paradisgatan 2, Lund

Om händelsen

Tid: 
2017-03-09 17:30 till 19:00
Plats: 
Samling: Universitetshusets trappa, Paradisgatan 2, Lund

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen