Utbildning av Vietnams framtida ledare

Vietnam har sedan 90-talet haft en imponerande tillväxt på knappt åtta procent, lyft miljoner ur fattigdom och uppnådde 2010 status som ett medelinkomstland. Men för att säkra tillväxten måste landet få bukt med brister inom infrastruktur, offentlig sektor och utbildningssystemet samt öka takten i teknikutvecklingen.

För att klara den tuffa kravspecifikationen engagerade uppdragsutbildningarna en rad framstående forskare på Ekonomihögskolan över institutionsgränserna för företagsekonomi, nationalekonomi och forskningspolitik.

– Att vi kunde erbjuda den bredden i utbildningen spelade säkert in när de valde oss, säger Agneta Kruse, ansvarig för kursen i Offentlig ekonomistyrning.

Handplockar unga lovande ledare

Ulf Ramberg, företagsekonom och en av lärarna på kursen, berättar att under utbildningen rustas deltagarna för att kunna utforma och fatta bättre beslut om styrning och investeringar i infrastruktur, statliga bolag och hälsovård. Till utbildningen i Science and Technology Management som gavs av Forskningspolitiska institutet (FPI), handplockade landets regering unga lovande ledare från nyckelprovinser i Vietnam. Utbildningen startade på plats i Hanoi, Vietnam, för att sedan avslutas med examensarbete i Lund.

Dao Thanh Truong, från University of Social Sciences and Humanities i Hanoi, var vietnamesisk koordinator för utbildningen i Science and Technology Management. Han berättar att kursen ingår i den vietnamesiska regeringens ”165-projekt” som syftar till att höja kompetensen inom landet och stimulera utvecklingen.

– Utbildningen ska bidra till att förbättra innovationssystemet och öka kunskapsöverföringen både till den privata och den offentliga sektorn, säger Bo Göransson, nationalekonom och koordinator för utbildningen på Forskningspolitiska institutet.

Vann i konkurrens med toppuniversitet

Ekonomihögskolan vann upphandlingarna i konkurrens med toppuniversitet i Tyskland, Australien och Storbritannien. Dao Thanh Troung, pekar på skolans internationella utblick och höga ranking som avgörande för valet av Ekonomihögskolan. Det övergripande målet med utbildningarna är att snabba på övergången till marknadsekonomi i Vietnam genom bättre beslut och organisering av infrastruktur, hälsovård, utbildning,
forskning och teknikutveckling.

– Min uppsats undersöker vägar till framgångsrik innovationspolitik för små till medelstora företag i Can Tho City i södra Vietnam, säger Phong Nguyen Thanh, en förväntansfull kursdeltagare.

Väl hemma i Vietnam väntar utmaningen. I dag är de forna studenterna redan tillbaka i sina hemprovinser för att omsätta sina nyvunna kunskaper i praktik.

– Men vi ska bli ännu bättre på detta. Vår vision är också att alla lärare ska ha en bra balans mellan forskning och undervisning, säger han.
Förstärkningen på dessa tre områden främjar också kvaliteten i utbildningarna. I dag har kurser i entreprenörskap blivit obligatoriska på flera utbildningar inom Lunds universitet. Även de valfria kurserna blir allt mer populära och ambitionen är att entreprenörskapsämnet ska finnas på alla fakulteter.

För närvarande är det omkring 700 studenter per år som går någon av de 16 entreprenörskapsutbildningar som ges – allt från filmvetare till fysiker och ekonomer.

Populärt magisterprogram

Det ges också sedan 2007 ett internationellt magisterprogram som blivit den mest sökta entreprenörskapsutbildningen och ett av de mest sökta magisterprogrammen i Sverige. På detta program samarbetar man med LU Innovation, universitetets enhet för teknologiöverföring. Denna tar fram lämpliga forskningsresultat som studenterna kan välja att arbeta med att utveckla kommersiellt i sina projektarbeten. Studenterna kan givetvis också välja att arbeta med egna projekt.

Ett speciellt pedagogiskt upplägg som baseras på handling och reflektion har visat sig fungera mycket väl, enligt Marie Löwegren.

– Studenterna får alltså göra någonting och sedan reflektera över sina handlingar. Men det finns olika målsättningar med olika utbildningar. Ibland är målsättningen att företag ska startas under utbildningen och ibland bara att studenterna ska stimuleras att tänka i alternativa karriärbanor där ett eget företag är en möjlighet, säger Marie Löwegren.

Ledande i Europa

Hur många nya entreprenörer utbildningarna resulterar i är svårt att mäta. Bland annat för att många väljer att först skaffa sig yrkeserfarenhet innan man startar ett företag, typiskt i åldern 35-40. Men av studenterna som genomförde Master’s Programme in Entrepreneurship 2007/2008 hade omkring 70 procent startat ett företag inom ett år.

Ambitionen med Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship är högt ställd.

– Vi ska bli ledande i Europa beträffande kunskapsutveckling och kunskapsförmedling med syftet att stärka entreprenörskap
och entreprenörer, säger Marie Löw.

Artikeln är hämtad ifrån Latitude, Ekonomihögskolans årsmagasin 2012

Ladda ner Latitude (PDF, 6 MB)