Språkforskaren som gör vetenskap av nyfikenheten
Hur lär vi oss ett nytt språk? Är det bra, eller rentutav farligt, att lära sig flera språk? Om vi pratar på svenska men gestikulerar på franska – hur uppfattas vi då av dem som lyssnar på oss? Frågor som Marianne Gullberg, professor vid Lunds universitet och nyligen utsedd till Wallenberg Scholar 2012, försöker besvara.

Marianne Gullberg
- Du sitter på ett mysigt kafé i Paris omgiven av människor som pratar franska. En person kommer plötsligt fram till dig och pratar svenska. Trots att du själv är svensk uppfattar du först inte vad personen säger eftersom din hjärna är så inställd på att ”lyssna” på franska. Vad händer då i hjärnan när den ”växlar över” till svenska?
- Du pratar med en av fransmännen på kaféet. Trots att du pratar bra franska har han svårt att förstå dig. Kan det bero på att du gestikulerar på svenska och att det ”stör” fransmannens språkuppfattning så mycket att han inte uppfattar vad du vill säga?
Marianne Gullberg tystnar någon sekund, lagom länge för att orden ska hinna sjunka in. De båda scenerna spelas upp för min inre syn och sätter igång en flod av tankar och frågor, fortfarande i mitt eget huvud men på väg att verbaliseras. Antagligen avspeglar sig allt detta i mitt ansikte, för Marianne fortsätter:
- De flesta i världen är flerspråkiga – inte enspråkiga som vi ofta tycks tro. Dessutom gestikulerar vi på språkspecifika sätt när vi talar. Det betyder att när vi talar ett annat språk kan vi bryta i både tal och gest. Forskningen kring språk, tanke, inlärning och kommunikation har rört främst enspråkiga personer och inlärningsforskningen har främst handlat om det talade språket. Det finns därför ett stort gap där vi inte vet så mycket om hur vuxnas multimodala språkinlärning och språkanvändning fungerar. Vi vet också väldigt lite om hur infödda talare reagerar på inlärarens tal och gester.
Tvärvetenskaplig
Detta gränsområde mellan kognition, kommunikation, pedagogik, beteendevetenskap och språkvetenskap kallas psykolingvistik. Få forskare i världen är bättre på detta än Marianne Gullberg, professor och chef för Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet. Hennes kunskap och ständiga nyfikenhet på området är också anledningen till att Knut och Alice Wallenbergs stiftelse nyligen utsåg Marianne till så kallad Wallenberg Scholar, en prestigefull utmärkelse som innebär att Marianne Gullberg får 15 miljoner kronor att spendera på sin forskning under fem år.
- Fantastiskt roligt. Så klart personligen men även professionellt då jag nu kan förverkliga ett antal idéer som jag funderat länge på, säger hon och ler.
Språk samsas
Marianne Gullberg ler ofta. Förklarar och gestikulerar...
- ...som en svensk eller fransos? Eller kanske som en holländare efter tio år på Max Planckinstitutet för psykolingvistik i Nederländerna? Eller på kroatiska eftersom Mariannes man är kroat, kommer jag på mig själv att tänka mitt i samtalet. Jag tappar tråden...
- Precis, fyller Marianne i. Vad händer rent kognitivt och neurologiskt när olika språk ska samsas i samma huvud och användas med en millisekunds snabbhet? Vad händer när vi lär oss ett nytt språk och hur kan vi hålla isär eller växla mellan de olika språken och gesterna?
- Vill man uttrycka sig enkelt kan man säga att det är precis detta som de femton miljonerna ska gå till: Att ta reda på vad som sker när vi talar och gestikulerar på olika språk, hur det sker och varför det sker.
- I förlängningen innebär detta också möjlighet till nya inlärningsmodeller och förhoppningsvis nya former av undervisning, säger hon.
Hur blev du intresserad av psykolingvistik?
- Jag har alltid varit intresserad av tal, gester och hur vi kommunicerar - i synnerhet när vi lär oss eller använder flera språk. Psykolingvistiken undersöker just detta och ger oss redskap att titta närmare på språkbruk i realtid, det vill säga hur vi går från tanke till tal. Psykolingvistik är ett relativt nytt forskningsområde som spänner över många ämnesområden. I Nederländerna låg man tidigt långt framme inom psykolingvistiken och jag sökte mig därför dit efter att ha disputerat i Lund.
Marianne headhuntades tillbaka till Lunds universitet 2010 (eller ”kallades” som man säger inom akademin). Inom forskningen har hon kombinerat traditionell forskning kring språkinlärning med högteknologiska metoder, bland annat hjärnavbildningsmetoder. Nu lägger hon till ”motion capture” som registrerar gester med hjälp av sensorer fästa på kroppen och ”artikulografi” som mäter hur talapparaten rör sig när vi pratar. Med hjälp av de tal- och gestprofiler man får fram kan man sedan bygga ”virtuella talare” som kan användas för att förbättra och underlätta språkundervisningen.
Vad hoppas du uppnå med din forskning?
- Jag vill förstå vad det innebär att vara flerspråkig i tal och gester; Vad händer i vår hjärna när vi ”producerar” och uttrycker språk och gester? Hur uppfattar vi personer som kommunicerar med brytning respektive icke-brytning i tal och gester?
- Jag vill också påverka bilden av vad som är ”svenskt” i termer av tal och uttryckssätt. Enspråkighet är ingen norm. Tvärtom, de flesta i världen är flerspråkiga. Flerspråkighet är inte farligt, i motsats till vad vissa aktuella strömningar i Sverige vill hävda. Flerspråkighet håller snarare igång hjärnan och har därför en preventiv effekt på åldersrelaterade sjukdomar som demens och Alzheimers. Det finns också en märklig dubbelmoral kring flerspråkighet. Varför anses det till exempel positivt att vara tvåspråkig i svenska och engelska men inte i svenska och farsi?
Slutligen, några egna kommentarer till att ha blivit en Wallenberg Scholar?
- Bara att jag är oerhört tacksam för denna möjlighet, både gentemot Lunds universitet som rekommenderade mig och gentemot Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som delar ut pengarna. Frågor kring språkinlärning och flerspråkighet är centrala i vårt internationella och mångkulturella samhälle. Jag ser fram emot att få tackla dem på bred front.
Text: Joen Garsén
Foto: Charlotte Carlberg Bärg (stora bilden) samt Mikael Risedal
Läs mer
* Pressmeddelande: Marianne Gullberg blir Wallenberg Scholar
* Hemsidan för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse
Aktuell person:
Marianne Gullberg
Drömmer om: Att flerspråkighet blir mindre kontroversiellt. Förbättra min egen kroatiska
Aktuell med: Nybliven Wallenberg Scholar 2012
Fakta:
Wallenberg Scholars
Wallenberg Scholars är ett program som avser att stödja och stimulera några av de mest framgångsrika forskarna vid svenska universitet. Anslaget, 15 miljoner kronor fördelat över fem år, får disponeras fritt.
Avsikten är att de utvalda forskarna ska kunna arbeta långsiktigt, med en mindre belastning att söka externa anslags- medel och med en högre ambitionsnivå för att få ett ännu bättre internationellt genomslag för sin forskning. Anslaget ger också forskarna en möjlighet att satsa på djärvare och mer långsiktiga projekt. Nomineringen av forskarna görs av universiteten. Pengarna delas ut av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
2012 fick 16 svenska forskare äran att utses till Wallenberg Scholars. Marianne Gullberg är den enda från Lunds universitet som utsågs 2012.

Humanistlaboratoriet, där Marianne Gullberg är vetenskaplig chef, är världens första forskningsmiljö i sitt slag. Här studeras samspelet mellan språk, tänkande, kommunikation och lärande.

