Delkurs 1. Staten och underrättelseväsendet (7,5 hp)

Med utgångspunkt i Max Webers definition av staten ”som den enda mänskliga sammanslutning som gör anspråk på ett monopol på den legitima våldsanvändningen [inom] ett visst geografiskt avgränsat område”, behandlar denna kurs underrättelseväsendets roll som ett medel för staten att upprätthålla detta våldsmonopol – hur detta instrument har används historiskt i stormakter och småstater, i totalitära stater och i demokratier, och hur demokratiska stater har verkat för att reglera sådan verksamhet. 

Delkurs 2. Polisiär underrättelseverksamhet, kontraterrorism och kontraspionage (7,5 hp)

Denna kurs behandlar hur stater använder sig av olika typer av underrättelseverksamhet i sitt bekämpande av kriminalitet, terrorism och främmande makts olagliga inhämtning av underrättelseinformation, och hur detta arbete organiseras i Sverige och i andra länder. Med utgångspunkt i kriminologisk och förvaltningsorienterad forskning studeras ett antal problemkomplex kopplade till sådan verksamhet såväl i samtid som i historiskt perspektiv.

Delkurs 3. Utrikesorienterad underrättelseverksamhet (7,5 hp)

Inhämtning av strategiskt viktig information via olika typer av metoder – signalspaning, (så kallad humint human intelligence), öppna källor (så kallad osint, open source intelligence) med mera – är en central uppgift för statens underrättelseväsende. Denna kurs syftar till att behandla frågan om underrättelseinhämtning ur ett historiskt perspektiv men också med fokus på inhämtningens organisation, frågor rörande tolkning och förmedling av underrättelseinformation och fall där antingen inhämtningsarbetet eller arbetet med att tolka underrättelseinformation har brustit (så kallad intelligence failure).

Delkurs 4. Underrättelseverksamhet och krigföring (7,5 hp)

Med utgångspunkt i de två skilda synsätt som föreligger bland underrättelseanalytiker avseende hemliga och subversiva operationer, (covert action), det vill säga huruvida det skall ses som en del av underrättelseverksamhet eller snarare som en del av staters krigföring, behandlar denna kurs hur stater försöker främja sina intressen bland annat genom påverkanskampanjer, desinformation, våldshandlingar med mera. I kursen behandlas frågorna hur denna del av underrättelseverksamheten förhåller sig till mer generella aspekter kring krigföring, vilka har identifierats hos bland annat Machiavelli, Clausewitz och Sun Tzu, hur den organiseras liksom metodologiska problem kopplade till tolkning och analys av sådan verksamhet.

Efter studierna

Kunskaper i underrättelseanalys är en efterfrågad kompetens inom bland annat departement och myndigheter såsom Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Utrikesdepartementet, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Försvarsmakten, Migrationsverket och Tullverket.