Freds- och konfliktforskning/kunskap

Kurserna vänder sig till studenter som söker flervetenskapliga perspektiv på krig, konflikthantering och fredsbyggande. Statsvetenskapliga, historiska, folkrättsliga och filosofiska perspektiv blir härmed relevanta. Konflikters ursprung och förlopp analyseras ingående och ställs i relation till moderna krig som ofta handlar om identitetskonflikter och om hur stater skall organiseras. Demokratiseringsprocesser kan exempelvis leda till ökade konflikter och instabilitet. Etnicitet, genus och religion spelar ofta en viktig roll i konfliktutvecklingen. En viktig fråga är hur det internationella samfundet skall agera vid humanitära katastrofer? Under vilka omständigheter kan militärt våld rättfärdigas? Internationella normer som mänskliga rättigheter och folkrätten, har på senare tid fått större genomslag i konflikthantering. Konfliktlösning diskuteras ingående med utgångspunkt i diplomati, förhandling och medling. Olika typer av konfliktförebyggande åtgärder och försoningsprocesser studeras. Målet med kurserna är att ge studenterna en god teoretisk och empirisk översikt av ämnet samt en förmåga till att analysera aktuella frågor om krig och fred. Kurserna ger stora möjligheter till fördjupning av egna intressen, vilket sker främst genom uppsatsarbete. Allmänna kurser i freds- och konfliktvetenskap ges upp till 60 poäng på heltid och ämnet kan utgöra huvudämnet i kandidatexamen. Mer om utbildningen hittar du på http://www.freds.lu.se

Arbetsmarknad Utbildningen i freds- och konfliktvetenskap är inte snävt inriktad mot något eller några yrken utan skall ses som en nödvändig och önskvärd bas i en mängd olika yrken. Som exempel på yrkesverksamhet där freds- och konfliktvetenskap är en viktig del kan nämnas självständigt utredande arbete inom privata och offentliga organi-sationer på nationell och internatio-nell nivå. Arbetsuppgifterna kan innebära kvalificerad omvärldsanalys, praktisk konflikthantering och freds-bevarande insatser.