Sustainable nutrition: Opportunities, risks and uncertainties from environmental and health perspectives

Författare

Elinor Hallström

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Hållbara matvanor - från jord till bord

I Sverige äter vi i genomsnitt 800 kg mat per person och år. Vad och hur mycket vi väljer att stoppar i oss har stor betydelse både för planetens och vårt eget välmående. Den här avhandlingen handlar om hur våra val av livsmedel i den dagliga kosten påverkar miljön och hälsan.

Vilken typ av livsmedel vi väljer att äta och dessa producerats har stor inverkan på vår miljö och egen hälsa. Den globala livsmedelsproduktionen ockuperar drygt en tredjedel av världens markyta, står för runt 30% av den totala klimatpåverkan och är identifierad som ett av de största hoten mot vår miljö. Vi lever samtidigt i en värld där nästan en miljard människor går hungriga och ännu fler lider av ohälsa relaterad till övervikt och fetma. Mot denna bakgrund är det lätt att ifrågasätta hållbarheten i dagens livsmedelssystem.

Målet med den här avhandlingen är att bidra med ny kunskap om hur hållbarheten i dagens livsmedelsystem kan förbättras. Avhandlingen innehåller fyra artiklar som analyserar tre huvudsakliga frågor:

I. Hur stor är potentialen att minska klimatpåverkan och markbehovet från dieten genom förändrade matvanor?

II. Finns det några synergier och/eller konflikter mellan matvanor som tros främja en god hälsa och bidra till lägre miljöpåverkan?

III. Vilka metodaspekter är viktiga att beakta då både miljö- och hälsoaspekter av livsmedel och dieter ska bedömas?

Analysen av den första frågan visar att förändrade matvanor har en stor potential att minska klimatpåverkan och markbehovet från dieten. Dagens kunskapsläge visar att den enskilde individen kan minska sin diets klimatpåverkan och markbehov med hälften genom att förändra sina matvanor. Potentialen verkar främst bero på hur mycket och vilken typ av kött kosten innehåller men också på vilken typ av livsmedel som ersätter den minskade köttkonsumtionen.

Som svar på den andra frågan finns flera positiva synergieffekter mellan de matvanor som bedöms gynna både hälsan och miljön. Grönsaker, frukt, baljväxter och fullkornsprodukter, som rekommenderas utgöra en stor andel av kosten för en god hälsa har ofta även en relativt låg miljöpåverkan. Resultaten visar att förändrade matvanor som minskar dietens miljöpåverkan även kan bidra till förbättrad folkhälsa, bland annat genom minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ II och tjocktarmscancer. Matvanor med lägre miljöpåverkan kan emellertid innebära en risk för minskat intag av vissa näringsämnen, i synnerhet järn och zink.

Analysen av den tredje frågan visar att val av data, metod och antaganden kan ha stor inverkan på beräkningar av dietens miljö- och hälsoeffekter. Resultaten visar att medvetenhet om variation och osäkerhet i data och metoder kan vara avgörande för en korrekt användning och tolkning av resultaten. Statistik för hur mycket kött vi äter kan, exempelvis, redovisa dubbelt så hög konsumtion om den beskriver den tillgängliga mängden köttråvara inklusive ben jämfört med om den beskriver den tillagade mängden uppätet kött. Då både miljö- och hälsoeffekter från vårt matsystem ska analyseras krävs därmed att man är observant så att rätt data används vid rätt beräkningar.

I avhandlingen har olika analysmetoder kombinerats. För att beräkna dietens miljöpåverkan har en metod som kallas livscykelanalys används. Dietens hälsopåverkan har bedömts genom att beräkna livsmedels och dieters näringsinnehåll och med hjälp av nutritionsepidemiologi, en metod som används för att analysera hur intag av olika livsmedel och dieter påverkar risken att bli sjuk.

Avdelning/ar