Fin- eller fuletanol - vad avgör?

Författare

Pål Börjesson

Summary, in Swedish

Syftet med denna studie är att beskriva etanols energieffektivitet och klimatnytta och hur dessa parametrar beror av lokala förutsättningar och beräkningsmetodik. Andra aspekter som påverkan på biologisk mångfald, arbetsmiljöförhållanden mm analyseras ej här. Fokus ligger på svensk spannmålsbaserad etanol men kopplingar görs till andra produktionssystem för etanol. Hur klimateffektiv etanol är som drivmedel beror framför allt av följande fyra faktorer: (i) effektiviteten vid odling och dess utsläpp av lustgas, (ii) vilket bränsle som används i etanolanläggningen, (iii) hur effektivt biprodukter tas tillvara och deras nytta krediteras samt (iv) vilken typ av mark som utnyttjas vid odling.

För att säkerställa att ”finetanol” produceras (med avseende på klimatnytta) kan man därför ställa följande krav (t ex vid certifiering):

- etanolanläggningar ska drivas med biobränslen och inte med fossila bränslen

- man ska inte odla ettåriga etanolgrödor på ”kolrik” mark som normalt inte odlas eller där fleråriga grödor odlats under lång tid, t ex gräsbevuxen torvmark

- biprodukter ska tas tillvara på ett effektivt sätt så att deras energi- och klimatnytta maximeras (och man ska kreditera denna nytta genom systemutvidgning när så är möjligt, därefter bör ekonomisk allokering tillämpas före fysikalisk)

- lustgasutsläpp vid odling ska minimeras genom effektivare kväveutnyttjande och användning av kvävegödsel som tillverkats i anläggningar med lustgasrening

Idag kan svensk spannmålsetanol betraktas som finetanol eftersom flertalet av kraven ovan är uppfyllda vilket leder till en cirka 80 %-ig reduktion av växthusgaser jämfört med bensin. Samma sak gäller för brasiliansk sockerrörsetanol med motsvarande en 85%-ig reduktion medan en stor del av den amerikanska majsetanolen kan betraktas som fuletanol (med i genomsnitt en 20%-ig reduktion) eftersom många etanolanläggningar använder fossilt kol som bränsle. Det finns dock en stor förbättringspotential för flertalet produktionssystem för etanol vilket kan leda till en ökad klimatnytta. Å andra sidan kan en ökad markkonkurrens i framtiden leda till att ettåriga etanolgrödor börjar odlas på ”kolrik” mark, t ex långliggande gräsmarker, vilket medför minskad klimatnytta. När förändrad markanvändning inkluderas i livscykelanalyser bör man samtidigt ställa krav på att data presenteras som visar att den aktuella biodrivmedelsproduktionen faktiskt leder till förändrad markanvändning.

Avdelning/ar