The Mild Boredom of Order : A Study in the History of the Manuscript Collection of Queen Christina of Sweden
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Titelns första del är ett Walter Benjamin-citat som bildar utgångspunkt och förklaras i avhandlingens första kapitel. Tidigare forskning, samlat till fyra tematiska områden, presenteras: drottning Kristina själv och hennes lärdom, bibliotekarierna och de andra lärda, det kungliga biblioteket i Stockholm och samlingen i Rom. Bibliotekets tidiga historia, hur det kommer till, vem som sköter det, hur det växer och vad som händer med det när Kristina lämnar Sverige behandlas som en bakgrund till en fördjupad studie av biblioteket i Stockholm.
Att samla och ordna är ett viktigt tema som handlar om den ordning i Kristinas bibliotek i Stockholm som hennes bibliotekarie Isaac Vossius designar. Detta ses mot en bakgrund av de ordningar som rådde på kontinenten och i några av de stora samlingar som kom till Sverige som byte i det Trettioåriga Kriget. Utifrån dessa ordningar dras slutsatser om de samhälleliga/historiska kontexter inom vilka respektive bibliotek skapats.
Kristina som boksamlare är ett annat viktigt tema som handlar om hur man kan se hennes boksamling mer som ett uttryck för ett medvetet image-byggande än som okuvlig intellektuell nyfikenhet, alternativt vild och okontrollerad passion, två bilder av Kristinas samlande som tidigare dominerat i forskningen. Inspirerad av en engelsk studie av mediceernas bibliotek, Angelo Polizianos roll som rådgivare och vad vissa typer av böcker signalerar, görs en ny läsning av Kristinas samling.
Vid Kristinas död 1689 hamnade de handskrivna böckerna på Vatikanen, de tryckta skingrades. Vatikanbiblioteket vid 1600-talets slut beskrivs och två svenska Rom-resenärer kommer till tals och beskriver den svenska ex-drottningens bibliotek på plats i Vatikanen: Olof Celsius 1698 och nästan 100 år senare Jacob Johan Björnståhl 1772. Nu började Kristinas samling att leva sitt Vatikan-liv. I detta sammanhang diskuteras begreppet ”historisk samling” och ett antal tillägg till drottningens samling analyseras. Det handlar om handskrifter från två romerska kloster, Sant’ Andrea Della Valle och San Silvestro al Quirinale (1696 och 1705) respektive om en liten grupp handskrifter som inlemmades någon gång före 1750 och som alla visar tecken på att ha gått igenom den kyrkliga censuren. De bär anteckningar av den tjänsteman som ansvarade för denna, Magister Sacri Palatii.
Ett annat viktigt tema är tillgänglighet. Kopplat till Vatikanbibliotekets öppnande för den forskande allmänheten på 1880-talet diskuteras olika katalogtraditioner och biblioteksideal.
Sammanfattningsvis: Gängse bilder ändras, perspektiv vidgas, fokus läggs på andra ting än tidigare forskning gjort, vilket gör att andra saker framträder: inte bara biblioteket som en samling texter som berättar om Kristinas stora lärdom utan också biblioteket som ett uttryck för makt, för tidens smak, historiska omständigheter, och faktiskt också slumpen. Genom att inte bara fokusera på Kristina utan också titta runtomkring, på hennes bibliotekarier, på den intellektuella miljö de verkar i, på andra samlare och på fenomen som katalogiserings- och restaureringsfrågor mot en bakgrund av samhälleliga förhållanden (Italiens enande, historievetenskapernas ställning i Tyskland osv) träder en delvis ny bild fram.
Titelns första del är ett Walter Benjamin-citat som bildar utgångspunkt och förklaras i avhandlingens första kapitel. Tidigare forskning, samlat till fyra tematiska områden, presenteras: drottning Kristina själv och hennes lärdom, bibliotekarierna och de andra lärda, det kungliga biblioteket i Stockholm och samlingen i Rom. Bibliotekets tidiga historia, hur det kommer till, vem som sköter det, hur det växer och vad som händer med det när Kristina lämnar Sverige behandlas som en bakgrund till en fördjupad studie av biblioteket i Stockholm.
Att samla och ordna är ett viktigt tema som handlar om den ordning i Kristinas bibliotek i Stockholm som hennes bibliotekarie Isaac Vossius designar. Detta ses mot en bakgrund av de ordningar som rådde på kontinenten och i några av de stora samlingar som kom till Sverige som byte i det Trettioåriga Kriget. Utifrån dessa ordningar dras slutsatser om de samhälleliga/historiska kontexter inom vilka respektive bibliotek skapats.
Kristina som boksamlare är ett annat viktigt tema som handlar om hur man kan se hennes boksamling mer som ett uttryck för ett medvetet image-byggande än som okuvlig intellektuell nyfikenhet, alternativt vild och okontrollerad passion, två bilder av Kristinas samlande som tidigare dominerat i forskningen. Inspirerad av en engelsk studie av mediceernas bibliotek, Angelo Polizianos roll som rådgivare och vad vissa typer av böcker signalerar, görs en ny läsning av Kristinas samling.
Vid Kristinas död 1689 hamnade de handskrivna böckerna på Vatikanen, de tryckta skingrades. Vatikanbiblioteket vid 1600-talets slut beskrivs och två svenska Rom-resenärer kommer till tals och beskriver den svenska ex-drottningens bibliotek på plats i Vatikanen: Olof Celsius 1698 och nästan 100 år senare Jacob Johan Björnståhl 1772. Nu började Kristinas samling att leva sitt Vatikan-liv. I detta sammanhang diskuteras begreppet ”historisk samling” och ett antal tillägg till drottningens samling analyseras. Det handlar om handskrifter från två romerska kloster, Sant’ Andrea Della Valle och San Silvestro al Quirinale (1696 och 1705) respektive om en liten grupp handskrifter som inlemmades någon gång före 1750 och som alla visar tecken på att ha gått igenom den kyrkliga censuren. De bär anteckningar av den tjänsteman som ansvarade för denna, Magister Sacri Palatii.
Ett annat viktigt tema är tillgänglighet. Kopplat till Vatikanbibliotekets öppnande för den forskande allmänheten på 1880-talet diskuteras olika katalogtraditioner och biblioteksideal.
Sammanfattningsvis: Gängse bilder ändras, perspektiv vidgas, fokus läggs på andra ting än tidigare forskning gjort, vilket gör att andra saker framträder: inte bara biblioteket som en samling texter som berättar om Kristinas stora lärdom utan också biblioteket som ett uttryck för makt, för tidens smak, historiska omständigheter, och faktiskt också slumpen. Genom att inte bara fokusera på Kristina utan också titta runtomkring, på hennes bibliotekarier, på den intellektuella miljö de verkar i, på andra samlare och på fenomen som katalogiserings- och restaureringsfrågor mot en bakgrund av samhälleliga förhållanden (Italiens enande, historievetenskapernas ställning i Tyskland osv) träder en delvis ny bild fram.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2011
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Bokhistoriska skrifter
Volym
8
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Cultural Sciences, Lund University
Ämne
- Cultural Studies
Nyckelord
- Queen Christina of Sweden
- Isaac Vossius
- Nicolas Heinsius
- Gabriel Naudé
- history of book collecting
- manuscript collections literary war booty
- classification systems
- cataloging traditions
- Vatican Library
- Fondo Reginense Latino
- Codices Reginenses Latini
- Domenico Teoli
- the order of books
- sociology of collections
- Baroque book culture
Status
Published
Handledare
- Per S Ridderstad
- Kristina Lundblad
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1400-7371
- ISBN: 978-91-7473-166-8
Försvarsdatum
16 december 2011
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Institutionen för kulturvetenskaper, sal 201, Biskopsgatan 7, Lund.
Opponent
- Outi Merisalo (professor)