Parallellhandel: konsumtion av immaterialrätt i Europa och USA

Författare

Hans Henrik Lidgard

Summary, in Swedish

Detta är en logisk uppsamling av arbeten som jag genomfört genom åren och som egentligen började med uppsatsen om gemenskapskonsumtionens framväxt under 1970-talet. Utvecklingen har kommit i vågor: först tanken på konsumtion på EG-nivå, sedan frågan om det gemensamma ursprungets betydelse, därefter frågan om ompackning och ommärkning och nu senast den internationella dimensionen. Hela tiden har det rört sig om skärningspunkter i förhållande till krav på fria varurörelser, konkurrensrätt, avtalsrätt, marknadsföringsrätt, men också mellan nationellt och överstatligt, industri- och utvecklingsländer.

Arbete syftar till att klarlägga konsumtionsprincipens utformning i Europa och jämföra resultatet med förhållandena i USA. Av särskilt intresse är att undersöka hur principen tillämpas vid gränsöverskridande handel när den ställs mot kraven på en enhetlig europeisk marknad eller en öppnare världsmarknad. I sammanhanget måste det också utredas om det finns anledning att tillämpa olika synsätt för olika immaterialrättigheter och hur konkurrensrättsliga överväganden kan inverka på slutresultatet.

Framställningen har den europarättsliga utvecklingen som sin kärna och använder amerikanska förhållanden för att skapa ett perspektiv. Särskild vikt har därutöver lagts vid att fånga den svenska situationen och att beskriva förhållandena i olika rättsområden, som i arbetet representeras av det germanska (Tyskland), latinska (Frankrike) och anglosaxiska (Storbritannien/England).

Konsumtionsprincipen har i allt väsentligt utvecklats i europeisk praxis samtidigt som denna varit föremål för livlig diskussion i doktrinen. Under senare år har principen dock kommit att lagfästas i en ökande omfattning till följd av harmoniseringssträvanden i EU. Den närmare innebörden av principen är dock fortfarande i allt väsentligt överlämnad till domstolarna och EG-domstolen fyller härvid en central roll. Även i USA spelar rättsutvecklingen en allt avgörande roll för utformningen av rimliga principer. Effekten är att behandlingen av praxis kommer i förgrunden i detta arbete medan övriga rättskällor åberopas när de på ett mer betydande sätt påverkat förhållandena.

Arbetet refererar till mer än tvåhundrafemtio rättsfall. Ytterligare lika många torde ha penetrerats under arbetets gång och då är det ändå bara förhållandena i ett begränsat antal länder som lyfts fram. Tonvikten har lagts på de nordiska länderna, Tyskland, Frankrike, England och USA. Det amerikanska avsnittet med sin rikhaltiga praxis tjänar dessutom som en allmän idébank för i Europa obehandlade frågeställningar. Varumärkesrätten bildar utgångspunkt för framställningen, men övriga immaterialrättigheter behandlas så utförligt som möjligt och i vart fall tillräckligt för att det ska gå att fastställa om det finns någon anledning att göra en åtskillnad ur konsumtionssynpunkt.

Upplägget är följande: Först görs en allmän presentation och en tillbakablick på de grundvalar som gällt för immaterialrättsskyddet i Europa. Betydelsen av att immaterialrätten anpassas till den öppna inre marknadens krav belyses i kapitel tre och i kapitel fyra utvidgas resonemanget till den internationella konsumtionsprincipen mot bakgrund av Silhouette-avgörandet. I kapitel fem och sex lyfts centrala spörsmål mot bakgrund av Sebago- och Davidoff-domarna fram. Därefter följer i kapitel sju en amerikansk jämförelse, som skurits på en annan ledd. Här följer framställningen uppdelningen av skilda immaterialrättigheter tydligare och Supreme Courts ledande rättspraxis har fått bilda grundval för denna del. De konkurrensrättsliga och marknadsföringsrättsliga perspektiven adderas i kapitel åtta och nio med stöd av framför allt Javico- och Dior-utslagen. Avslutningsvis följer en framtidsbetraktelse med stöd av rättsekonomiska resonemang och den allmänpolitiska diskussionen innan arbetet konkluderas.

Avdelning/ar