Du är här

Miljömålsarbete

En rapport från forskningsprogrammet ENGO
Författare:
Publiceringsår: 2009
Språk: Engelska
Sidor: 81
Publikation/Tidskrift/Serie: CSPR report
Dokumenttyp: Rapport
Förlag: Centre for Climate Science and Policy Research (CSPR), Linköping University

Sammanfattning

Bakgrund och syfte. Den svenska riksdagen har som ambition att till år 2020 lämna över ett samhälle till nästageneration där de stora miljöproblemen är lösta. Därför antog riksdagen år 1999 femtonnationella miljökvalitetsmål som anger vilket miljötillstånd som ska ha uppnåtts inom engeneration. Miljömålssystemet har senare kompletterats med ett sextonde miljömål samt ettantal delmål som är tidssatta och mätbara.I denna rapport analyseras och diskuteras det svenska miljömålssystemet, med avseende påsåväl styrning som uppföljning. För det första diskuteras hur dagens miljölagstiftning, i förstahand miljöbalken, kan användas för att genomdriva de 16 nationella miljömålen, och vilkahinder som finns. För det andra syftar rapporten till att belysa fyra grundläggande frågor irelation till miljömålsuppföljning och miljöövervakning:

1. Varför följa upp miljömålsarbetet?
2. Vad ska följas upp?
3. Till vem kommuniceras uppföljningsresultaten? 4) Av vem skaolika uppföljningsaktiviteter utföras?

Rapporten bygger på forskning inom två samhällsvetenskapliga projekt som ingått i det störreforskningsprogrammet Enabling Goal Achievement under uncertainty (ENGO).
Miljömålen och lagstiftningenSamtliga miljöpolitiska styrmedel kommer att behövas inom miljömålsarbetet, men det finnsen utbredd besvikelse hos många aktörer när det gäller effektiviteten hos de ekonomiska ochinformativa styrmedlen. Vi kan konstatera att lagstiftningen och de styrmedel som reglerasgenom miljöbalken – såsom tillståndsgivning och tillsyn – kommer att ha en central roll i detframtida miljömålsarbetet; detta understryks av att fler och fler myndigheter jobbar med attintegrera miljömålen i det lagstyrda arbetet.

Frågan är då om miljöbalken kan vara ett effektivt styrmedel för att uppnå miljömålen, vilkethävdats i miljömålspropositionerna. Detta har undersökts genom bl a litteraturstudier, analysav olika rättsfall, och intervjuer med olika aktörer. Projektet har framförallt fokuserat påmiljömålens roll inom två rättsliga instrument: Tillstånd till miljöfarlig verksamhet(tillståndsgivning) och tillsyn enligt miljöbalken. Dessa styrmedel utgör ”ryggraden” i svenskmiljöpolitik, och en integrering av miljömålsfrågor vid deras tillämpning har en stor potentialatt åstadkomma förändringar. Det finns också ett stort intresse bland olika tillstånds- ochtillsynsmyndigheter att jobba mer ”miljömålsinriktat” i framtiden.
Vad gäller den mer övergripande frågan om miljömålsystemets ”mervärde”, d v s dessinverkan på det lagstyrda myndighetsarbetet, anser de flesta intervjuade att miljömålen isamverkan med andra faktorer - t ex de allmänna hänsynsreglerna och ny rättspraxis - bidragittill att föra miljöarbetet framåt, även om det är svårt att säga hur mycket varje enskildkomponent bidragit med. Miljömålen i kombination med andra faktorer har haft stor betydelseför att man fokuserar på nya frågor inom tillståndsgivning och tillsyn, t ex transporter,energifrågor, och vissa kemikaliefrågor. Men samtidigt indikerar de intervjuer som gjorts attmiljömålen i sig knappast kommer att ”revolutionera” miljömålsarbetet, d v s leda till storaförändringar, utan vägledning/riktlinjer/exempel från länsstyrelser eller centrala myndigheter.

Disputation

Nyckelord

  • Social Sciences

Övriga

Published
  • ENGO
02/09

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

 

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen