Meny

Du är här

En referensram för studier av kommuner i förändring

Redaktör:
  • Roland Almqvist
  • Björn Brorström
  • Leif Johansson
  • Stig Montin
  • Ulf Ramberg
Publiceringsår: 2010
Språk: Svenska
Sidor: 80
Publikation/Tidskrift/Serie: Nationella forskningsprogrammets rapportserie
Volym: Rapport 2
Dokumenttyp: Bok
Förlag: Kommunforskning i Väst, Göteborg

Sammanfattning

Rapporten behandlar inledningsvis frågan vad en kris är, hur den uppstår, när
den uppstår och varför. Kapitlet behandlar också frågan om när det vänder
och varför det vänder. I kapitlet framförs kritik mot det etablerade synsättet
inom ortodox nationalekonomi som starkt bidrar till att kriser inte kan förutses
och att feltolkningar av det ekonomiska läget görs.

I nästkommande kapitel behandlas två väsentliga frågor för kommunledningars
hantering av besvärliga situationer, nämligen dels vad som karaktäriserar
nutida kommunledningar, dels vad vi vet om ledarskap och ledning i
besvärliga situationer. Det som karaktäriserar nutida kommunledningar diskuteras
i tre teman. Det ena handlar om centralisering, det andra om trenden
att administrativt tänkande breder ut sig och det tredje om att kommuner
alltmer styrs utifrån ett företagsinspirerat tänkande. När det gäller den andra
frågan reflekterar författarna över att besvärliga tider innebär risker för aktörer
i ledande positioner. De förväntas nämligen agera och om detta inte sker eller om agerandet inte är ändamålsenligt så kan det få trista och obehagliga
konsekvenser. Men besvärliga tider innebär också möjligheter att göra den
förändring som framstått som nödvändig men som tidigare inte varit tillräckligt
legitim. Är det senare om ledarskapets möjligheter i kristider en myt
eller något som studier av ledarskap för gynnsam utveckling kan påvisa?
De demokratiska institutionernas utveckling i besvärliga tider behandlas i
kapitlet ”Demokrati och inflytande”. Vidtagna åtgärder för att åstadkomma
demokratiutveckling beskrivs och en viktig fråga är hur demokratiinnovationer
hanteras i besvärliga tider. Kapitlet uppmärksammar också hur politisk
styrning kan utövas och förtroende vinnas.

I det följande kapitlet utvecklas resonemangen rörande hur organisationer
möter en kris eller helt enkelt en besvärlig situation som bedöms vara
svårbemästrad. En egenskap hos framgångsrika organisationer och kommuner
är en förmåga att hantera nya villkor och anpassa organisation och verksamhet
till nya omständigheter. I kapitlet behandlas tidigare studier som
beskriver egenskaper hos framgångsrika organisationer och hur en anpassning
sker. I kapitlet redovisas en uppsättning idealmodeller för framgångsrika
organisationer. I den fortsatta forskningen utgör dessa idealmodeller en referenspunkt
för att förklara och förstå utvecklingen i de enskilda organisationerna.
Ett verktyg för att åstadkomma en gynnsam utveckling är att tillämpa adekvata
modeller för organisation och styrning. Förändring av formerna för organisation
och styrning är åtgärder för att möta besvärligheter. Inom den
offentliga sektorn har det under de senaste decennierna lanserats, implementerats
och tillämpats modeller som går under samlingsbenämningen New
Public Management (NPM). När NPM som reformrörelse växte fram var det
i form av en kritik, från en rad olika förespråkare för konceptet, och som gick
ut på att offentlig sektor var på tok för ineffektiv. Till viss del kan man uttrycka
detta som en uppkommen besvärlig situation för de aktörer som agerade
inom offentlig sektor. Dels blev de utsatta för hård kritik, dels hamnade bevisbördan
för motsatsen på just aktörerna inom denna sektor. Förespråkarna
för NPM förordade en radikalt förändrad styrning inom offentlig sektor som
vilade på helt andra styrprinciper och med inslag av helt nya styrsystem. Bland
annat lyfte man fram konkurrensutsättning, kontraktsstyrning och mer managementliknande
styrning och kontroll som syftar till att synliggöra verksamhetens
prestationer och effekter som förslag till att förbättra styrningen
inom den offentliga sektorn. Offentlig sektor stod nu inför ett paradigmskifte av sällan skådat slag vilket sannolikt upplevdes som både besvärligt,
men kanske också som en utmaning, för politiker, ledningar, tjänstemän och
medarbetare inom offentlig sektor.

I kapitlet ”Organisation och styrning” behandlas innebörden av New Public
Management, orsaker till implementering och effekter av tillämpning.
Tidigare forskning och vunna insikter redovisas och mot den bakgrunden
ställs bland annat frågan om dessa styrtankar bidrar till en god styrning i det
som vi i detta projekt kallar besvärliga tider, eller om det är så att styrningen,
och därmed styrmodellerna, behöver utvecklas för att uppnå en god styrning
och i sådana fall hur? I kapitlet redogörs också för en analysmodell som är
tänkt att tillämpas i en kommande temastudie avseende organisation och styrning
i besvärliga tider. Med hjälp av analysmodellen avser vi att belysa ett
antal dimensioner, eller kanske snarare logiker, som tidigare forskning visat existerar
i styrprocesser inom offentlig sektor. Temastudiens övergripande syfte
kommer vara att söka förståelse för hur dessa logiker förhåller sig till varandra
och hur detta påverkar styrningen inom kommunala organisationer.
En särskilt intressant aspekt vid förändrade förutsättningar är hur behovet
av långsiktiga satsningar hanteras och detta diskuteras under rubriken
”Infrastruktur och tillväxt”. Ett tänkbart handlingsalternativ är att möta en
besvärlig situation genom att avstå från att investera och därigenom minska
lånebehov och negativ likviditetspåverkan. Ett annat sätt och handlingsalternativ
är att genomföra de stora investeringarna och därigenom bidra till att
motverka konsekvenser av försvagningen av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Det finns också en ekonomisk positiv realitet i att investera när
andra inte gör det och när kostnadsutvecklingen är svag. Vid studier av förändrade
förutsättningar och dess konsekvenser uppmärksammas särskilt hur
satsning på infrastruktur sker och vilka uppfattningar som finns om tillväxt hos
beslutsfattare och andra nyckelaktörer. Kommunernas roll i konjunkturpolitiken
är en central och allt oftare diskuterad fråga.

I det följande kapitlet är kommunernas ekonomiska förvaltning i fokus.
God ekonomisk hushållning och krav på ekonomi i balans är krav formulerade
i gällande lagstiftning och en central fråga är hur dessa krav tolkas och
tillämpas när förutsättningarna förändras. Är kraven starkt styrande och medverkar till reell anpassning eller omtolkas innebörden av kraven så att de bättre stämmer med de möjligheter som finns? Eller är det så att kraven skapar en avancerad bokslutspolitik med utjämningar över åren och redovisning av en situation där kommunen till synes lever upp till kraven.

Rapporten avslutas med några samlade iakttagelser om kunskapsläget inom
de områden som forskningsprogrammet innefattar. De frågor och den nyfikenhet
som utvecklingen inom kommunsektorn och inom de enskilda kommunerna
väcker ger tillsammans med kunskapsläget ramarna för den fortsatta
forskningen inom programmet och stödjer forskarna i formuleringen av relevanta forskningsfrågor.

Disputation

Nyckelord

  • Business and Economics
  • performance
  • Change
  • public management

Övriga

Published
  • ISBN: 987-91-978520-9-8

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen