Aerosol Measurements as Applied for Exposure Characterization

På svenska Det är angeläget att motverka ohälsa. En del av detta kan uppnås genom att minska risker. Syftet med denna avhandling är att ge metoder för karaktärisering av exponering för inhalerbara substanser som kan ge negativa hälsoeffekter.
Gaser och luftburna partiklar kan orsaka negativa hälsoeffekter. Andningsorganen är särskilt känsliga och lungorna är en viktig upptagsväg för främmande ämnen. Isocyanater är en grupp ämnen som ofta ger problem, inte bara på grund av deras giftighet, utan också på grund av den omfattande användningen och termisk instabilitet. Exponering för emissioner från väg och järnväg, har små hälsoeffekter på individuell nivå i de flesta fall, men summan får betydelse på befolkningsnivå. Kartläggning av källor till och exponering för aerosol i hushåll är sparsamt undersökt och det finns ett behov av att bedöma och förbättra luftkvaliteten i folks hem.
Under hela avhandlingsarbetet har många olika mätmetoder har använts för mätning av luftburna partiklar. Bland de avgörande faktorerna för val av metod har noggrannhet och tidsupplösning haft hög prioritet.
Vid fraktionerad provtagning av flyktiga ämnen som förekommer både i gas och partiklar är felkaraktärisering av partioneringen vanlig. Felen kan undertryckas genom optimering av provtagnings-utrustningen. De däck som används under vintern i nordiska länderna genererar nanopartiklar och vinterdäck med dubbar slipar ner vägbeläggning. Det genererade dammet gör att gränsvärden för PM10 överskrids i tätbebyggda områden. Utsläpp från järnväg förorsakar höga partikelhalter på de underjordiska stationerna vid Arlanda. På stationerna vid marknivå späds utsläppen ut effektivt och snabbt, vilket gör att gränsvärden inte överskrids. Med miniatyriserade instrument kombinerade med loggbok är det möjligt att särskilja olika källor till luftburna partiklar och att uppskatta exponering.