Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fri rörlighet för familjer - en normativ analys av föräldrapenningen och EU-rätten

Författare

  • Emma Holm

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Att det ska råda fri rörlighet för arbetstagare/personer och deras familjemedlemmar är en grundläggande princip i EU-rätten. I artikel 48 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) ges EU befogenhet att vidta åtgärder för att koordinera, samordna, de olika nationella sociala trygghetssystemen inom EU. Förordning 1408/71 och dess ersättare förordning 883/2004 innehåller koordineringsprinciper som ska se till att migrerande personer och deras familjer inte förlorar sociala trygghetsförmåner, såsom föräldrapenning, då de förflyttar sig över gränserna.

Att medlemsländerna behåller självbestämmanderätten över sina socialförsäkringssystem medför dock en rad problem när det gäller att fastställa vilket land som faktiskt har ansvaret för att utge förmåner till migrerande personer. EU-domstolens tendens att tolka sekundärrätten i ljuset av de allmänna fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i artiklarna 45 och 21 EUF har gjort det än svårare att dra gränserna för denna självbestämmanderätt. I den svenska kontexten har särskilda tillämpningsproblem uppkommit i förhållande till föräldrapenningen. Förutom de ovan nämnda problemen, visar nämligen den normativa analys som görs i avhandlingen att föräldrapenningens stuktur är svår att förena med sekundärrättens uppdelning mellan familjeförmåner och förmåner vid moderskap/faderskap. Samtliga dessa aspekter försvårar den fria rörligheten för familjer.

I boken undersöks den svenska föräldrapenningens relation till de EU-rättsliga principerna om fri rörlighet för arbetstagare och unionsmedborgare i allmänhet och koordinering av social trygghet i synnerhet. Genom en djuplodande analys av bl.a. EU-domstolens omfattande praxis på detta område framkommer även generella slutsatser som gäller socialförsäkring och fri rörlighet i ett större perspektiv.

Publiceringsår

2010

Språk

Svenska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Juristförlaget i Lund

Ämne

  • Law

Nyckelord

  • EU-rätt
  • EU law

Status

Published

Forskningsgrupp

  • Norma

Försvarsdatum

4 februari 2011

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Pufendorfsalen, Juridiska institutionen

Opponent

  • Thomas Erhag