Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Altering the Point of You : Perspectives on Intersubjectivity and Metacognition

Författare

  • Rikard Liljenfors

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Syftet med denna avhandling var att undersöka olika aspekter på intersubjektivitet, metakognitiv utveckling och mellanmänsklig förståelse. Mer precist var syftet att undersöka hur några specifika teorier – mentaliseringsteorin, teorin om primär intersubjektivitet, samt interaktionsteorin – beskriver vilken roll intersubjektivitet har att spela i denna utveckling. De förslag som formuleras i dessa teorier är också föremål för närmare granskning. Gemensamt för de tre artiklar som ingår i avhandlingen är övertygelsen att intersubjektivitet är centralt för, och har väsentlig påverkan på, barnets sociala, emotionella och kognitiva utveckling.

Metoderna i avhandlingen är teoretiska och ägnas åt analys av empiriska studier i utvecklingspsykologi såväl som analys av och jämförelser mellan ovannämnda teorier.

I den första artikeln betraktas metakognition som ett sätt att ”förvalta” sina kognitiva resurser men utan att denna process förutsätter vare sig algoritmiska strategier eller metarepresentation vilket annars är gängse. Då en individs pragmatiska, utåtriktade handlingar inte hjälper individen att närma sig ett givet mål, kan individen engagera sig i så kallade ’epistemiska handlingar’ vilka ägnas åt individens kognition snarare än ett yttre mål. Epistemiska handlingar är ofta fysiska och kan även involvera andra människor vilket gör dem möjliga att observera. Genom att utgå ifrån ett dynamiskt system-perspektiv på utveckling föreslås att implicit och perceptuell metakognition härrör från dyadisk och ömsesidig interaktion då barnet är mellan 2 och 4 månaders ålder. Denna tidiga intersubjektivitet möjliggör för spädbarn att internalisera och utforma rudimentära strategier för ’övervakning’ och kontroll (två metakognitiva processer) av såväl egna som andras kognitiva processer i termer av emotion och uppmärksamhet. Med funktioner som att initiera, upprätthålla och åstadkomma ömsesidighet utgör därmed så kallad ’proto-konversation’ ett fruktbart fundament för den metakognitiva utvecklingen. Det möjliggör också för vårdnadsgivaren och barnet att utforma gemensamma rutiner för epistemisk handling i vilka metakognitiva förmågor kan övas. Den vuxna är så att säga av dubbel epistemisk nytta för barnet, dels genom att kommentera och korrigera barnets försök, dels som en kognitiv resurs för barnet.

Den andra artikeln berör frågan hur grundläggande emotionellt engagemang och interaktion relaterar till social förståelse, särskilt mentaliseringsförmågan. Den grundläggande hypotesen är att primär intersubjektivitet och mentalisering är komplementära förmågor, och att den senare beror av den förra, men inte tvärtom. Primär intersubjektivitet definieras ofta som att dela upplevelser, t ex emotioner, intentioner och uppmärksamhet. Det inkluderar emotionellt engagemang i andra-persons relationer som för barnet har en signifikant mening redan från allra första början. Teorin om affektspegling (som är inkluderad i mentaliseringsteorin) å andra sidan, innebär en förklaring av hur mentaliseringsförmågan och förmågan att (meta)representera utvecklas ur dyadisk interaktion med hjälp av barnets upptäckt att reaktioner beror av något som utlöser dem (contingency detection). En jämförelse mellan teorierna indikerar att, trots viktiga skillnader, skulle de kunna kombineras på ett fruktbart sätt. Detta gör det också möjligt att utveckla en alternativ tolkning av fenomenet affektspegling, en tolkning som baseras på idén att spädbarn inte bara upplever emotioner (vilket inte alla är överens om) utan att de dessutom kan använda sina emotionsupplevelser för att förstå andra. Det möjliggör i sin tur att man kan spåra den kontinuerliga utvecklingen av social förståelse baserat på emotionsupplevelse och delandet av affekter, och därutöver att utforska vilken roll andra-persons engagemang i anknytning spelar i sammanhanget.

Den tredje artikeln berör begreppet mentalisering så som det en gång introducerades i psykologin av Fonagy och hans medarbetare. Studien beskriver några fundamentala aspekter av hur utvecklingen av mentalisering betraktas inom detta teoretiska ramverk, vilket leder till att vissa frågor som är svårförklarade i termer av mentaliseringsteori kan förstås bättre. Teorin är sedan föremål för en kritisk diskussion där den jämförs och kontrasteras med teorin om primär intersubjektivitet. Ett förslag läggs fram angående utvecklingen av mentaliseringsförmågan där den länkas samman med primär intersubjektivitet. Mer specifikt så hävdas det i artikeln att förmågan att mentalisera utvecklas initialt i kontexten av primär intersubjektivitet, och att primär intersubjektivitet är en grundläggande förutsättning för att mentaliseringsförmågan alls ska kunna utvecklas samt att begreppen primär intersubjektivitet och implicit mentalisering överlappar.

Publiceringsår

2012

Språk

Engelska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Department of Psychology, Lund University

Ämne

  • Psychology

Nyckelord

  • Social Understanding
  • Mentalization
  • Primary Intersubjectivity
  • Metacognitive Development
  • Theoretical Psychology.

Status

Published

Handledare

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-628-7765-1

Försvarsdatum

21 december 2012

Försvarstid

10:00

Försvarsplats

Kulturens Auditorium, Tegnérsplatsen, Lund

Opponent

  • Dankert Vedeler (Associate Professor Emeritus)