Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte
Glorious Days, Modern Times. Uses of and Debates on Swedish history from the one turn of the century to the next
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
I Fornstora dagar, moderna tider är perspektivet vidare än i traditionellt historiografiska studier. De bruk och debatter som analyseras begränsas inte till de historievetenskapliga historieprodukterna. Studien visar att kring sekelskiftet 1900 dominerade det nationalistiska historiebruket. Under mellankrigstiden var såväl traditionella som moderna perspektiv väl representerade. De mest optimistiska framtidsvisionerna presterades under Stockholmsutställningen 1930, varefter den ekonomiska krisen bidrog till att försvaga framtidsoptimismen. De ekonomiska och industriella framgångarna efter andra världskriget brdrog till att de moderna perspektiven fick en renässans. Modernitetens seger var emellertid inte fullständig. Någon utprägald historielöshet var det inte fråga om. Det moraliska historiebruket blev först märkbart under 1930-talet och återkom under 1960-talet. Då blev det allt vanligare att fokusera på bönder, arbetare och kvinnor som tidigare varit bortglömda eller negligerade i historieskrivningen. Kring 1990 fokuserades intresset till modernitetens skuggsidor. De motsättningar som framkom i dessa debatter visade bland annat på en motsättning med djupa rötter mellan yrkeshistoriker på ena sidan och populärhistoriker på den andra.
I Fornstora dagar, moderna tider är perspektivet vidare än i traditionellt historiografiska studier. De bruk och debatter som analyseras begränsas inte till de historievetenskapliga historieprodukterna. Studien visar att kring sekelskiftet 1900 dominerade det nationalistiska historiebruket. Under mellankrigstiden var såväl traditionella som moderna perspektiv väl representerade. De mest optimistiska framtidsvisionerna presterades under Stockholmsutställningen 1930, varefter den ekonomiska krisen bidrog till att försvaga framtidsoptimismen. De ekonomiska och industriella framgångarna efter andra världskriget brdrog till att de moderna perspektiven fick en renässans. Modernitetens seger var emellertid inte fullständig. Någon utprägald historielöshet var det inte fråga om. Det moraliska historiebruket blev först märkbart under 1930-talet och återkom under 1960-talet. Då blev det allt vanligare att fokusera på bönder, arbetare och kvinnor som tidigare varit bortglömda eller negligerade i historieskrivningen. Kring 1990 fokuserades intresset till modernitetens skuggsidor. De motsättningar som framkom i dessa debatter visade bland annat på en motsättning med djupa rötter mellan yrkeshistoriker på ena sidan och populärhistoriker på den andra.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2001
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Nordic Academic Press
Ämne
- History
Nyckelord
- 20th century
- Social Democracy
- national identity
- nationalism
- modernity
- tradition
- Historical consciousness
- use of history
- Contemporary history (since 1914)
- Nutidshistoria (från 1914)
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-89116-23-2
- ISRN: LUHFDA/HFHI-2001/1104-SE+656
Försvarsdatum
8 december 2001
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Department of History, lecture room nr 3
Opponent
- Claus Bryld (Prof.)