Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

"Man kan bli bättre om man vet vad bättre är!" : En studie kring effektivitetsbegreppet som en samhällelig grundbult

Författare

  • Robert Ragneklint

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

I allt större grad har effektivitetsbegreppet kommit i fokus i samhällsomvandlingen. I huvudsak utgår vi från att effektivitet i första hand är liktydigt med ekonomisk effektivitet. Existensen av en slags övergripande, ekonomisk "rationalitet", tas för given och har närmast karaktären av naturlag eller central, samhällelig grundbult. Under det senaste decenniet har omfattande förändringar inom stora samhällsområden har ägt rum, där "effektivisering" av verksamheten varit ett uttalat mål. Offentlig sektor och sjukvård har t.ex. i det syftet genomgått stora organisatoriska förändringar, ofta i form av fusioner eller nedläggningar av olika enheter. Samma förhållanden gäller för den privata sektorn. De organisatoriska åtgärderna har dock inte alltid nått de avsedda målen. Trots målsättningen att nå en ökad effektivitet visar flera undersökningar att detta uppnås endast i en mindre del av fallen. Tvärtemot det önskade resultatet uppstår problematiska följder för produktivitet, kvalité och psykosocial arbetsmiljö.



Dessa paradoxala effekter har varit utgångspunkten för denna avhandlings intresse för effektivitetsbegreppet som en styrande princip i det organisatoriska förändringsarbetet. Speciellt intressant har det därvid varit att studera begreppets användning inom en sjukvårdande verksamhet, vilken på ett avgörande sätt skiljer sig från annan verksamhet, t.ex. tillverkningsindustrin. Från dessa senare verksamheter har okritiskt hämtats effektiviseringsprinciper som nu tillämpas på sjukvården. Genom den centrala roll som effektivitetsbegreppet fått också inom sjukvården har denna avhandling inriktats på att närmre studera effektivitetsbegreppet som det används i sjukvårdens dagliga verksamhet, av undersköterskan såväl som av sjukvårdspolitikern.



En beslutad sammanslagning av två kirurgiska kliniker blev inledningen till denna granskning.



Metoder



· Ett frågeformulär med olika frågor kring faktorer som antogs ha samband med effektivitet delades ut till samtliga anställda vid de deltagande klinikerna och vårdavdelningarna. Totalt utdelades 337 enkäter. Svarsprocenten blev mycket god.



· En speciellt sammansatt grupp, bestående av sjukvårdspolitiker, sjukvårdsadministratörer och vårdanställda möttes regelbundet under c:a 10 månaders tid för att gemensamt diskutera kring effektivitetsproblem inom sjukvården. Denna grupp var en i viss mening unik grupp, eftersom sjukvårdsorganisationen oftast beskrivs som en tämligen hierarkisk organisation, där de tre nämnda grupperna har liten kontakt med varandra. Detta gäller även inför större organisatoriska förändringar.



· Deltagarna i den ovan beskrivna gruppen, totalt 12 personer fick dessutom genomgå en datoriserad intervju, både före samtalsserien och efter denna.



· Andra kompletterande metoder under undersökningens gång bestod bl.a. i intervjuer av arbetsledare och nyckelpersoner, genomgång av olika skriftliga handlingar, t.ex. verksamhetsberättelser, samt omfattande arbetsplatsbesök vid samtliga enheter inom verksamheten.



Resultat



Resultaten från de olika undersökningarna ger vid handen att effektivitetsbegreppet är ett komplicerat begrepp som inte låter sig fångas i enkla definitioner. Effektivitet visar sig snarare vara ett begrepp som används på vitt skilda sätt i olika sammanhang. Sjukvårdspolitikerns sätt att se på effektivitet skiljer sig från läkarens, som i sin tur skiljer sig från undersköterskans. På så sätt visar sig effektivitetsbegreppet vara ett socialt konstruerat begrepp, ett begrepp som just i vår tid blivit aktuellt, men som egentligen saknar en grund i en objektiv verklighet. Därigenom blir effektivitet vad vi bestämmer att det skall vara, ett påstående som dock måste nyanseras av ett uppmärksammande av den stora skillnaden i möjligheter till inflytande och makt i dagens samhälle. Effektivitet i ett samhällsperspektiv blir inte i alla situationer liktydigt med den som läkaren, sjuksköterskan eller patienten förespråkar.



Genom att effektivitetsbegreppet i djupare mening uttrycker många olika individers och gruppers värderingar, blir det sålunda relativt och ogripbart utanför en bestämd situation. Företrädare för en postmodern syn på vetenskap och samhälle ifrågasätter om begreppet ö.h.t går att fånga, ens som idé. I avhandlingen läggs dock även mera praktiskt grundade synpunkter på effektivitetsbegreppet. Trots övertygelsen att effektivitet i sig inte är gripbart, är det ändå möjligt att närma sig detta paradoxala begrepp. Genom den diskussionsmodell som beskrivs i undersökningen skapas en kontakt mellan uppfattningar kring effektivitet inom sjukvården som annars inte kommer till uttryck. På så sätt kan en mera nyanserad syn på effektivitet uppstå, vilket i sin förlängning kan antas få viktiga effekter inför organisatoriska förändringar.



Andra perspektiv som anläggs i undersökningen är att ett stort antal andra organisationers beslut och handlande får effekter för den enskilda kliniken. Några exempel:



· Socialstyrelsens krav på ökad patientdokumentation leder till svårigheter att få tid till patientsamtal



· Det privata tvättbolagets svårigheter att uppfylla sina leveransåtaganden leder till kvalitetsbrister i patientvården samt onödig tidsspillan för personalen som får ringa runt till andra avdelningar för att få tag på handdukar etc.



· Ambulansverksamhetens problem vad gäller att hämta och lämna patienter i tid leder till att bokade undersökningstider inte används på rationellt sätt. I vissa fall tvingas patienter stanna kvar på vårdavdelningar trots att de är färdigutredda och skulle kunna åka hem



· Den kommunala hemtjänstens regelverk är inte "i takt" med sjukvårdens, vilket leder till ökade kostnader för "färdigbehandlade" patienter, vilka dessutom tar upp vårdplatser i onödan



Resonemanget leder i sin förlängning till att en beslutad effektiviseringsåtgärd på en sjukvårdsklinik, men likaväl på en bank eller en industri kan få starkt negativa effekter för andra organisationer i det omgivande samhället. Effektivisering måste därför betraktas ur ett vidare perspektiv än dagens.



Det påpekas slutligen i undersökningen att effektivitet har en stark koppling till etiska frågor: Varför effektivitet? Det svar som ges i avhandlingen vilar på flera utgångspunkter, bl.a. "den metafysiska reträtten", vilket innebär att vi måste bestämma oss för vad som i varje situation är viktigt i förhållande till effektivitet: Solidaritet? Att undvika grymhet mot andra? Utifrån en postmodern utgångspunkt är ingen etisk utgångspunkt självklar på förhand.



Den avslutande delen i avhandlingen är ett resonemang kring den kinesiska filosofins utgångspunkter, där man i kontrast till västerländskt tänkande har en större förmåga att samtidigt hantera många olika, också inbördes motsägelsefulla perspektiv. I ett sådant perspektiv uppstår ett förändrat effektivitetsbegrepp, där begreppet antar paradoxens karaktär. Denna paradox är olösbar, innehåller en mängd variabler, men måste ändå hanteras, mentalt och praktiskt.

Publiceringsår

2002

Språk

Svenska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Department of Psychology, Lund University

Ämne

  • Psychology

Nyckelord

  • Psychology
  • action theory
  • social construction
  • postmodernism
  • discourse
  • health care organizations
  • Efficacy
  • organizational efficiency
  • Hospital science and management
  • Psykologi
  • postmodernism
  • Sjukhusforskning
  • sjukhusförvaltning

Status

Published

Handledare

  • [unknown] [unknown]

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 91-628-5115-2
  • ISRN: LUSADG/SAPS-02/1102-SE

Försvarsdatum

8 mars 2002

Försvarstid

13:00

Försvarsplats

Kulturens auditorium, Lund

Opponent

  • José Luis Ramirez