Synd och skam : ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680-1880
Sin and Shame: Unmarried Mothers of Rural Sweden 1680-1880
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd, 1680-1880.
Avhandlingens utgångspunkt har varit ogifta mödrar på svensk landsbygd i ett långtidsperspektiv, 1680-1880. Arbetet är kvinnohistoriskt och utgår från en önskan att synliggöra betydelsen av kön i det äldre samhället. Hur tänkte och resonerade man kring kön och sexualitet i det förindustriella bondesamhället? Och hur slog i praktiken förändringar i sexuallagstiftningen mot män respektive kvinnor i ett agrart lokalsamhälle? Undersökningen bygger i huvudsak på domboksmaterial från Torna härad i Skåne.
Med utgångspunkt i lagstiftningen har jag valt att ställa två perioder mot varandra – å ena sidan den ortodoxa som framstår som unik i historien med det långtgående fördömandet av den utomäktenskapliga sexualiteten – och å andra sidan den epok som inleds under 1700-talets andra hälft och som innebär en fortlöpande liberalisering av sexuallagstiftningen.
Vad utmärkte då processerna mot ogifta par under den ortodoxa tiden? För det första såg häradsrätten allvarligt på målen och lade ner stor möda på att döma både mannen och kvinnan. Undersökningen har klart visat att flertalet barnafäder dömdes för lägersmålet under den tid då lagstiftningen var som strängast. Detta fick till följd att kvinnan i de flesta fall kunde räkna med ekonomiskt stöd till barnets föda och uppfostran. Om modern dog fanns det samtidigt en känd fader som var skyldig att ta vård om barnet. Fram till 1697 hade vårdnaden om barnet dessutom varit delad på så sätt att modern tog hand om barnet under dess första tre år och att vårdnaden därefter övergick till fadern under fyra år. I 54 procent av lönskalägesmålen återfinns eller nämns det ekonomiska avtalet i domboken. Detta bör ha inneburit en trygghet för modern och barnet. Dessutom markerade avtalen att båda föräldrarna var lika ansvariga för sexualitetens följder.
Jag ställde också frågan om den stränga sexuallagstiftningen verkligen gick att upprätthålla i de gamla danska landskapen där kriget var så tydligt närvarande. Svaret på den frågan blir i princip jakande. När det gällde lönskaläge dömdes barnets far i 73 procent av fallen trots de oroliga tiderna. Men krigets spår syns ändå tydligt i domstolsprotokollen. I så mycket som 33 procent av målen hade mannen en militär anknytning och i flertalet fall där fadern kom undan straffet berodde det på kriget. Den dominerande bilden blir trots detta att flertalet lönskaläge skedde mellan pigor och vanliga drängar i häradet. Och dessa drängar hade ytterst små möjligheter att klara sig undan en fällande dom i häradsrätten. Att merparten av fäderna blev dömda är inte en ny iakttagelse i forskningen. Men innebörden av iakttagelsen har inte uppmärksammats och lyfts fram på det sätt som man kunde förvänta sig. Det här är information om det stormaktstida samhället som på ett väsentligt sätt bidrar till vår förståelse av könsrelationens utformning. Sexualmoralen var sträng men det moraliska ansvaret var riktat mot mannen på ett sätt som det aldrig varit tidigare och som det aldrig senare blev igen. Att det moraliska trycket blev stort på mannen, genom en sträng lagstiftning som verkligen upprätthölls, gjorde könsrelationen någorlunda jämlik. I den bemärkelsen var samhällets sexualmoral i relativt god balans. Det stormaktstida samhället var både patriarkalt organiserat med inslag av husbondevälde och hierarkiskt i sin ståndsstruktur. I ett sådant samhälle hade det varit förödande om rättsväsendet varit ineffektivt visavi barnafäderna. Men varken hushållsföreståndare eller lokala ståndspersoner hade frisedel att utnyttja kvinnor i omgivningen. Det förstnämnda blir tydligt i horsmålen.
Bilden av den utomäktenskapliga sexualiteten under ortodoxin har sedan jämförts med det sena 1700-talet och 1800-talet. Vad hände egentligen i lokalsamhället och i relationen mellan könen när lagreglerna kring sexualiteten successivt plockades bort?
Den ortodoxa sexuallagstiftningen sopades i princip bort genom Gustav III:s straffrättsliga reform, barnamordsplakatet, 1778. Plakatet innehöll en rad punkter som sammantaget gjorde det möjligt att sätta alla gällande rättsregler ur spel även om den äldre lagstiftningen inte upphävdes. Genom barnamordsplakatet tilläts ogifta mödrar att vara anonyma vid födseln och barnmorskor förbjöds att fråga efter barnafaderns namn vid förlossningen, något som de tidigare tvärtom varit skyldiga att göra. Plakatet gav domstolarna klara signaler att förändra attityden till sexualbrotten.
Vad är det då för förändringar vi kan se i lokalsamhället i avkriminaliseringens spår? Vilka konsekvenser fick det förändrade rättsläget för männen, kvinnorna och barnen i Torna härad?
Undersökningen har visat att barnamordsplakatet drastiskt förändrade rättskipningen på lokal nivå och att den tidigare ansvarsfördelningen för sexualiteten försköts. Efter barnamordsplakatets tillkomst 1778, blev det sällsynt att männen i Torna härad dömdes för det utomäktenskapliga samlaget. Kvinnorna började uppge att barnafadern var en okänd person. I motsats till tidigare hållning godtog nu domstolen sådana påståenden. Den rättsliga kontrollen avtog drastiskt, och en bit in på 1800-talet kom endast 20 procent av lönskalägesfallen till häradsrätten. Att lägersmålsprocesserna minskade i slutet av 1700-talet och drastiskt under 1800-talet har belagts i tidigare forskning, i synnerhet av Jan Sundin. Det som varit av intresse här har varit att analysera följderna ur ett könsperspektiv.
Om man sammanfattar avkriminaliseringens effekter på lokal nivå, för män, kvinnor och barn, ser det ut på följande sätt: För mannen: Han undkom nästan alltid både världsligt och kyrkligt straff redan efter 1810. En liten minoritet av männen dömdes att betala underhåll till barnet. För kvinnan: Hon slapp oftast världsligt straff efter 1810 men undergick vanligtvis kyrkligt straff fram till 1800-talets slut. Hon fick oftast ensam försörja barnet. För barnet: Barnet hade alltid känd moder (på landsbygden) men oftast okänd fader. Barnet tilldömdes sällan underhåll.
Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd, 1680-1880.
Avhandlingens utgångspunkt har varit ogifta mödrar på svensk landsbygd i ett långtidsperspektiv, 1680-1880. Arbetet är kvinnohistoriskt och utgår från en önskan att synliggöra betydelsen av kön i det äldre samhället. Hur tänkte och resonerade man kring kön och sexualitet i det förindustriella bondesamhället? Och hur slog i praktiken förändringar i sexuallagstiftningen mot män respektive kvinnor i ett agrart lokalsamhälle? Undersökningen bygger i huvudsak på domboksmaterial från Torna härad i Skåne.
Med utgångspunkt i lagstiftningen har jag valt att ställa två perioder mot varandra – å ena sidan den ortodoxa som framstår som unik i historien med det långtgående fördömandet av den utomäktenskapliga sexualiteten – och å andra sidan den epok som inleds under 1700-talets andra hälft och som innebär en fortlöpande liberalisering av sexuallagstiftningen.
Vad utmärkte då processerna mot ogifta par under den ortodoxa tiden? För det första såg häradsrätten allvarligt på målen och lade ner stor möda på att döma både mannen och kvinnan. Undersökningen har klart visat att flertalet barnafäder dömdes för lägersmålet under den tid då lagstiftningen var som strängast. Detta fick till följd att kvinnan i de flesta fall kunde räkna med ekonomiskt stöd till barnets föda och uppfostran. Om modern dog fanns det samtidigt en känd fader som var skyldig att ta vård om barnet. Fram till 1697 hade vårdnaden om barnet dessutom varit delad på så sätt att modern tog hand om barnet under dess första tre år och att vårdnaden därefter övergick till fadern under fyra år. I 54 procent av lönskalägesmålen återfinns eller nämns det ekonomiska avtalet i domboken. Detta bör ha inneburit en trygghet för modern och barnet. Dessutom markerade avtalen att båda föräldrarna var lika ansvariga för sexualitetens följder.
Jag ställde också frågan om den stränga sexuallagstiftningen verkligen gick att upprätthålla i de gamla danska landskapen där kriget var så tydligt närvarande. Svaret på den frågan blir i princip jakande. När det gällde lönskaläge dömdes barnets far i 73 procent av fallen trots de oroliga tiderna. Men krigets spår syns ändå tydligt i domstolsprotokollen. I så mycket som 33 procent av målen hade mannen en militär anknytning och i flertalet fall där fadern kom undan straffet berodde det på kriget. Den dominerande bilden blir trots detta att flertalet lönskaläge skedde mellan pigor och vanliga drängar i häradet. Och dessa drängar hade ytterst små möjligheter att klara sig undan en fällande dom i häradsrätten. Att merparten av fäderna blev dömda är inte en ny iakttagelse i forskningen. Men innebörden av iakttagelsen har inte uppmärksammats och lyfts fram på det sätt som man kunde förvänta sig. Det här är information om det stormaktstida samhället som på ett väsentligt sätt bidrar till vår förståelse av könsrelationens utformning. Sexualmoralen var sträng men det moraliska ansvaret var riktat mot mannen på ett sätt som det aldrig varit tidigare och som det aldrig senare blev igen. Att det moraliska trycket blev stort på mannen, genom en sträng lagstiftning som verkligen upprätthölls, gjorde könsrelationen någorlunda jämlik. I den bemärkelsen var samhällets sexualmoral i relativt god balans. Det stormaktstida samhället var både patriarkalt organiserat med inslag av husbondevälde och hierarkiskt i sin ståndsstruktur. I ett sådant samhälle hade det varit förödande om rättsväsendet varit ineffektivt visavi barnafäderna. Men varken hushållsföreståndare eller lokala ståndspersoner hade frisedel att utnyttja kvinnor i omgivningen. Det förstnämnda blir tydligt i horsmålen.
Bilden av den utomäktenskapliga sexualiteten under ortodoxin har sedan jämförts med det sena 1700-talet och 1800-talet. Vad hände egentligen i lokalsamhället och i relationen mellan könen när lagreglerna kring sexualiteten successivt plockades bort?
Den ortodoxa sexuallagstiftningen sopades i princip bort genom Gustav III:s straffrättsliga reform, barnamordsplakatet, 1778. Plakatet innehöll en rad punkter som sammantaget gjorde det möjligt att sätta alla gällande rättsregler ur spel även om den äldre lagstiftningen inte upphävdes. Genom barnamordsplakatet tilläts ogifta mödrar att vara anonyma vid födseln och barnmorskor förbjöds att fråga efter barnafaderns namn vid förlossningen, något som de tidigare tvärtom varit skyldiga att göra. Plakatet gav domstolarna klara signaler att förändra attityden till sexualbrotten.
Vad är det då för förändringar vi kan se i lokalsamhället i avkriminaliseringens spår? Vilka konsekvenser fick det förändrade rättsläget för männen, kvinnorna och barnen i Torna härad?
Undersökningen har visat att barnamordsplakatet drastiskt förändrade rättskipningen på lokal nivå och att den tidigare ansvarsfördelningen för sexualiteten försköts. Efter barnamordsplakatets tillkomst 1778, blev det sällsynt att männen i Torna härad dömdes för det utomäktenskapliga samlaget. Kvinnorna började uppge att barnafadern var en okänd person. I motsats till tidigare hållning godtog nu domstolen sådana påståenden. Den rättsliga kontrollen avtog drastiskt, och en bit in på 1800-talet kom endast 20 procent av lönskalägesfallen till häradsrätten. Att lägersmålsprocesserna minskade i slutet av 1700-talet och drastiskt under 1800-talet har belagts i tidigare forskning, i synnerhet av Jan Sundin. Det som varit av intresse här har varit att analysera följderna ur ett könsperspektiv.
Om man sammanfattar avkriminaliseringens effekter på lokal nivå, för män, kvinnor och barn, ser det ut på följande sätt: För mannen: Han undkom nästan alltid både världsligt och kyrkligt straff redan efter 1810. En liten minoritet av männen dömdes att betala underhåll till barnet. För kvinnan: Hon slapp oftast världsligt straff efter 1810 men undergick vanligtvis kyrkligt straff fram till 1800-talets slut. Hon fick oftast ensam försörja barnet. För barnet: Barnet hade alltid känd moder (på landsbygden) men oftast okänd fader. Barnet tilldömdes sällan underhåll.
Avdelning/ar
Publiceringsår
1997
Språk
Svenska
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Cronberg Publishers
Ämne
- History
Nyckelord
- religious misdemeanour
- honour and shame
- illegitimate children
- court records
- extra-marital sexuality
- gender
- Tidig modern historia (till ca. 1800)
- Contemporary history (circa 1800 to 1914)
- sexual offences
- Sweden
- Modern history (up to circa 1800)
- 1680-1880
- Modern historia (ca. 1800-1914)
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 91-86470-06-X
- ISRN: LUHFDA/HFHI-1997/1080-SE316
Försvarsdatum
31 maj 1997
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Department of History, Magle Stora Kyrkogata 12 A, Lund, Sal 3.
Opponent
- Sølvi Sogner (Professor)