Morality Beyond Humanity : Schopenhauer, Grysanowski, and Schweitzer on Animal Ethics
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Författaren undersöker de djuretiska idéerna hos tre tyska tänkare: Arthur Schopenhauer, Ernst Grysanowski och Albert Schweitzer. Genom att placera in dem i deras intellektuella kontext, söker författaren undersöka de skilda dimensioner som innefattas i deras djuretik och svara på frågan hur man kan förstå deras åsikter utifrån deras specifika historiska kontext. Författaren hävdar att diskussioner kring djuretik ökade från början av 1800-talet fram till 1880-talet. Grunden var två idéströmingar från Upplysningen: det ökande vetenskapliga intresset för den fysiska kroppen, intuitionen och instinkter samt tidens gryende reformrörelse, med dess betoning av civilization, utbildning, humanitet och samhällsreformer. Mot slutet av seklet förenades dessa strömningar samtidigt som deras intresse gick mot en mer naturorienterad moral. I undersökningen framkastas idéen att denna utveckling tyder på att den djuretiska diskursen följde en cirkulär snarare än en linjär utveckling. Den bildade en epok som började med de humanitära reformidéerna under Upplysningen och slutade med den social-darwinistiska moralföreställningen.
Författaren undersöker de djuretiska idéerna hos tre tyska tänkare: Arthur Schopenhauer, Ernst Grysanowski och Albert Schweitzer. Genom att placera in dem i deras intellektuella kontext, söker författaren undersöka de skilda dimensioner som innefattas i deras djuretik och svara på frågan hur man kan förstå deras åsikter utifrån deras specifika historiska kontext. Författaren hävdar att diskussioner kring djuretik ökade från början av 1800-talet fram till 1880-talet. Grunden var två idéströmingar från Upplysningen: det ökande vetenskapliga intresset för den fysiska kroppen, intuitionen och instinkter samt tidens gryende reformrörelse, med dess betoning av civilization, utbildning, humanitet och samhällsreformer. Mot slutet av seklet förenades dessa strömningar samtidigt som deras intresse gick mot en mer naturorienterad moral. I undersökningen framkastas idéen att denna utveckling tyder på att den djuretiska diskursen följde en cirkulär snarare än en linjär utveckling. Den bildade en epok som började med de humanitära reformidéerna under Upplysningen och slutade med den social-darwinistiska moralföreställningen.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2001
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Ugglan. Mineravserien
Volym
4
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
History of Science and Ideas
Ämne
- History of Ideas
Nyckelord
- Djurs etologi och psykologi
- Animal ethology and psychology
- Morallära
- Moral science
- Vetenskapshistoria
- History of science
- history of medicine
- antivivisection
- Schweitzer
- Grysanowski
- Schopenhauer
- Germany
- animal rights
- animal ethics
- animal welfare
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1650-7339
- ISBN: 91-974153-3-2
Försvarsdatum
19 januari 2002
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Carolinasalen, Kungshuset
Opponent
- Dieter Birnbacher (Prof.)