Konstruktion av genus i rätten och samhället: en tvärvetenskaplig studie av svenska kvinnors rätt till jämställdhet i ett formellt jämlikt rättssystem

På svenska Finns det sociala normer som konstruerar genus på arbetsmarknaden?" Detta är den centrala frågan i denna avhandling, där frågan belyses ur feministisk synvinkel och diskuteras mot bakgrund av företagares aktiva jämställdhetsarbete och arbetsdomstolens bedömning av mål om lönediskriminering.

Den 1 januari 1992 trädde jämställdhetslagen i kraft. Lagen syftade bl.a. till att förbättra kvinnornas villkor i arbetslivet. En tanke med lagen var att den skulle tjäna som hjälpmedel för att förskjuta maktbalansen mellan könen, vilket bland annat skulle ske genom ett aktivt jämställdhetsarbete. Som ett led i jämställdhetsarbetet ålades arbetsgivare att upprätta en s.k. jämställdhetsplan.

Ekonomiskt oberoende är en av de viktigaste förutsättningarna för den enskildes utveckling till en självständig, jämställd individ. Kraven på lika lön för lika arbete har hävdats från feministiskt håll allt sedan industrialiseringen. Lika lön för lika arbete är inte endast ett feministiskt måtto, utan en fråga som också har rötter i den liberala jämlikhetsideologin.