Varför bildas nya partier? : Om kollektivt handlande och partientreprenörer
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Eftersom politiska partier är kollektiva varor står potentiella partibildare inför det kollektiva handlandets problem. Därför kan vi tala om en "partibildningsparadox". Sålunda är det förvånande att icke riksdagsetablerade partier blev vanligare förekommande i svenska kommuner mellan 1973 och 2002. Utvecklingen ger oss ett unikt material på vilket vi kan pröva hypoteser om hur, när och varför så kallade "samarbetsparadoxer" upplöses. Med avstamp i principen om metodologisk individualism och antaganden om individuell rationalitet, är avhandlingens ambition att besvara två forskningsfrågor: (1) Varför bestämmer sig människor för att bilda nya partier överhuvudtaget? (2) Varför blev nya partier allt banligare förekommande i svenska kommuner under åren 1973-2002? Jag inleder med att inventera den existerande litteraturen på området, där jag kritiserar och sorterar bort sådant som inte bedöms vara värdefullt för att uppnå mina syften, och omvänt väljer ut värdefulla angreppssätt. Slutligen konstrueras tre separata modeller som ska hjälpa mig kasta ett ljus över mina forskningsfrågor: Den parametriska modellen, Den sekventiella modellen och den dynamiska modellen. (1) Den parametriska modellen använder den ekonomiska skolbildningens standardmetodologi. Partibildarna antas motiveras av pengar, makt eller prestige, och de antas besitta fullständig information om de relevanta parametrarna. Här ställs frågan om förändringar i den potentiella partibildarens omgivning har gjort det mer lockande att vilja bilda nya partier. De empiriska bevisen tillbakavisar en sådan hypotes. Tvärtom pekar flertalet indikatorer i motsatt riktning. Därför konstrueras (2) den sekventiella modellen, där poängen är att komma närmare de individuella partibildarnas motiv. Fallstudieresultaten indikerar att så kallade "heta känslor" som vrede och revanschlust kan mobilisera människor till politisk handling. Bekymret är att de heta känslorna enbart förklarar varför en individ skulle vilja bilda ett parti, men säger oss ingenting om makrofrågan, varför nya partier blev generellt vanligare mellan 1973-2002. Därför konstrueras (3) den dynamiska modellen som försöker kasta ett ljus över frågan varför partibildningsstrategin ökade i popularitet under de senaste tre decennierna. Här konstrueras en hypotes som stipulerar att "rationell imitation" ansvarar för utvecklingen. Kärnargumentet lyder som följer: att en entreprenör bildar ett parti vid en viss tidpunkt inspirerar potentiella partibildare i grannkommuner att bilda partier vid senare tidpunkter. Trots att hypotesen bara får ett svagt stöd, är stödet den får intressant, beroende på att tidigare försök att förklara utvecklingen inte varit framgångsrika.
Eftersom politiska partier är kollektiva varor står potentiella partibildare inför det kollektiva handlandets problem. Därför kan vi tala om en "partibildningsparadox". Sålunda är det förvånande att icke riksdagsetablerade partier blev vanligare förekommande i svenska kommuner mellan 1973 och 2002. Utvecklingen ger oss ett unikt material på vilket vi kan pröva hypoteser om hur, när och varför så kallade "samarbetsparadoxer" upplöses. Med avstamp i principen om metodologisk individualism och antaganden om individuell rationalitet, är avhandlingens ambition att besvara två forskningsfrågor: (1) Varför bestämmer sig människor för att bilda nya partier överhuvudtaget? (2) Varför blev nya partier allt banligare förekommande i svenska kommuner under åren 1973-2002? Jag inleder med att inventera den existerande litteraturen på området, där jag kritiserar och sorterar bort sådant som inte bedöms vara värdefullt för att uppnå mina syften, och omvänt väljer ut värdefulla angreppssätt. Slutligen konstrueras tre separata modeller som ska hjälpa mig kasta ett ljus över mina forskningsfrågor: Den parametriska modellen, Den sekventiella modellen och den dynamiska modellen. (1) Den parametriska modellen använder den ekonomiska skolbildningens standardmetodologi. Partibildarna antas motiveras av pengar, makt eller prestige, och de antas besitta fullständig information om de relevanta parametrarna. Här ställs frågan om förändringar i den potentiella partibildarens omgivning har gjort det mer lockande att vilja bilda nya partier. De empiriska bevisen tillbakavisar en sådan hypotes. Tvärtom pekar flertalet indikatorer i motsatt riktning. Därför konstrueras (2) den sekventiella modellen, där poängen är att komma närmare de individuella partibildarnas motiv. Fallstudieresultaten indikerar att så kallade "heta känslor" som vrede och revanschlust kan mobilisera människor till politisk handling. Bekymret är att de heta känslorna enbart förklarar varför en individ skulle vilja bilda ett parti, men säger oss ingenting om makrofrågan, varför nya partier blev generellt vanligare mellan 1973-2002. Därför konstrueras (3) den dynamiska modellen som försöker kasta ett ljus över frågan varför partibildningsstrategin ökade i popularitet under de senaste tre decennierna. Här konstrueras en hypotes som stipulerar att "rationell imitation" ansvarar för utvecklingen. Kärnargumentet lyder som följer: att en entreprenör bildar ett parti vid en viss tidpunkt inspirerar potentiella partibildare i grannkommuner att bilda partier vid senare tidpunkter. Trots att hypotesen bara får ett svagt stöd, är stödet den får intressant, beroende på att tidigare försök att förklara utvecklingen inte varit framgångsrika.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2005
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Political Studies
Issue
141
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Political Science, Lund University
Ämne
- Political Science
Nyckelord
- Social sciences
- Swedish Municipalities
- Rational Imitation
- Emotions and Rationality
- Entrepreneurs
- Rational Choice
- Methodological Individualism
- Paradox of Participation
- New Political Parties
- Collective Action
- Political and administrative sciences
- Samhällsvetenskaper
- Statsvetenskap
- förvaltningskunskap
Status
Published
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0037
- ISBN: 91-88306-53-4
Försvarsdatum
17 september 2005
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Edens hörsal, 1 våningen, Statsvetenskapliga institutionen.
Opponent
- Kaare Strom (Professor)