Lokal forskningspolitik : Institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet 1980-2005
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Universitet och högskolor har i kölvattnet av ett framväxande kunskapssamhället hamnat under kraftig institutionell press från en förändrad nationell forskningspolitik, de forskningsfinansierande aktörernas förändrade strategier och en snabb och omvälvande vetenskaplig dynamik. Avhandlingen handlar om hur Lunds universitet har reagerat på och hanterat dessa förändringsprocesser de senaste två decennierna. I studien analyseras särskilt hur universitetsledningen ? rektor och universitetsstyrelsen ? har (1) beskrivit universitets normativa grundfundament. Vilken typ av universitetet vill Lunds universitet vara?, (2) experimenterat med och strukturerat universitetets forskningsorganisation, (3) utvecklat nya interna styrningsstrukturer och strategier och (4) byggt upp institutionella strukturer för en ökad näringslivsintegration och kommersialisering av forskningsresultat. Studien utvecklar ett teoretiskt ramverk inriktat på att förstå institutionell förändring och hur organisationer hanterar dessa förändringsprocesser. Studien hör hemma i historisk institutionell tradition och analyserar samhällsförändringar i termer av institutionell evolution, spårbundenhet och förklarande mekanismer. I studiens empiriska delar analyseras först institutionella förändringsprocesser inom den moderna vetenskapen. Studien tar här sin utgångspunkt i tre populära och brett spridda beskrivningar av förändringar den moderna vetenskapen och forskningspraktiken. För det första diskuteras Trippelhelix-begreppet som uppmärksammar hur integrationen mellan stat, industri och akademi växt fram och förändrat de tre sfärernas interna funktions- och arbetssätt. För det andra beskrivs framväxten av en ?postakademisk? vetenskap, fokuserad mer på samhälleligt nyttiggörande av forskningsresultat än av intern vetenskaplig utveckling och kunskapsuppbyggnad. För det tredje diskuteras kunskapsproduktionens förändrade former från ?Mode 1? till ?Mode 2?. Den empiriska analysen studerar vidare den internationella såväl som nationella forskningspolitiska policyutvecklingen och styrningsstrukturerna inom det universitets- och högskolepolitiska fältet. Analyserna visar hur den institutionella ordningen inom den moderna vetenskapen och forskningspolitiken växer fram och utvecklas efter ett evolutionärt mönster där nya normer och organisationsprinciper och logiker adderas till snarare än ersätter de redan befintliga och hur den befintliga institutionella ordningen omvandlas för att möta nya utmaningar och krav. Den empiriska analysen av Lunds universitet visar en organisation som i sina dagliga rutiner och beslutsfattande, över tid, använder ett växande antal olika normativa principer och organisatoriska modeller och strukturer. Studien analyserar vidare den kontinuerliga omvandlingen av den interna styrningsordningen i riktning mot en förstärkt central styrnings- och prioriteringskapacitet och den successiva uppbyggnaden av regionala samverkansstrukturer och tekniköverföringsstrukturer inom universitetet. Sammanfattningsvis visar analysen av Lunds universitet den evolutionära omvandlingen av ett klassiskt svenskt ?Humboldtuniversitet?, en omvandling där element från ett entreprenöriellt universitetsideal blandas och växer samman med klassiska europeiska universitetsnormer och strukturer. Slutresultatet är att universitet som lojalt och tyst anpassar sig till en allt mer komplex och föränderliga omvärld genom att utveckla sin hybridlika karaktär.
Universitet och högskolor har i kölvattnet av ett framväxande kunskapssamhället hamnat under kraftig institutionell press från en förändrad nationell forskningspolitik, de forskningsfinansierande aktörernas förändrade strategier och en snabb och omvälvande vetenskaplig dynamik. Avhandlingen handlar om hur Lunds universitet har reagerat på och hanterat dessa förändringsprocesser de senaste två decennierna. I studien analyseras särskilt hur universitetsledningen ? rektor och universitetsstyrelsen ? har (1) beskrivit universitets normativa grundfundament. Vilken typ av universitetet vill Lunds universitet vara?, (2) experimenterat med och strukturerat universitetets forskningsorganisation, (3) utvecklat nya interna styrningsstrukturer och strategier och (4) byggt upp institutionella strukturer för en ökad näringslivsintegration och kommersialisering av forskningsresultat. Studien utvecklar ett teoretiskt ramverk inriktat på att förstå institutionell förändring och hur organisationer hanterar dessa förändringsprocesser. Studien hör hemma i historisk institutionell tradition och analyserar samhällsförändringar i termer av institutionell evolution, spårbundenhet och förklarande mekanismer. I studiens empiriska delar analyseras först institutionella förändringsprocesser inom den moderna vetenskapen. Studien tar här sin utgångspunkt i tre populära och brett spridda beskrivningar av förändringar den moderna vetenskapen och forskningspraktiken. För det första diskuteras Trippelhelix-begreppet som uppmärksammar hur integrationen mellan stat, industri och akademi växt fram och förändrat de tre sfärernas interna funktions- och arbetssätt. För det andra beskrivs framväxten av en ?postakademisk? vetenskap, fokuserad mer på samhälleligt nyttiggörande av forskningsresultat än av intern vetenskaplig utveckling och kunskapsuppbyggnad. För det tredje diskuteras kunskapsproduktionens förändrade former från ?Mode 1? till ?Mode 2?. Den empiriska analysen studerar vidare den internationella såväl som nationella forskningspolitiska policyutvecklingen och styrningsstrukturerna inom det universitets- och högskolepolitiska fältet. Analyserna visar hur den institutionella ordningen inom den moderna vetenskapen och forskningspolitiken växer fram och utvecklas efter ett evolutionärt mönster där nya normer och organisationsprinciper och logiker adderas till snarare än ersätter de redan befintliga och hur den befintliga institutionella ordningen omvandlas för att möta nya utmaningar och krav. Den empiriska analysen av Lunds universitet visar en organisation som i sina dagliga rutiner och beslutsfattande, över tid, använder ett växande antal olika normativa principer och organisatoriska modeller och strukturer. Studien analyserar vidare den kontinuerliga omvandlingen av den interna styrningsordningen i riktning mot en förstärkt central styrnings- och prioriteringskapacitet och den successiva uppbyggnaden av regionala samverkansstrukturer och tekniköverföringsstrukturer inom universitetet. Sammanfattningsvis visar analysen av Lunds universitet den evolutionära omvandlingen av ett klassiskt svenskt ?Humboldtuniversitet?, en omvandling där element från ett entreprenöriellt universitetsideal blandas och växer samman med klassiska europeiska universitetsnormer och strukturer. Slutresultatet är att universitet som lojalt och tyst anpassar sig till en allt mer komplex och föränderliga omvärld genom att utveckla sin hybridlika karaktär.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2006
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund Political Studies
Issue
145
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Department of Political Science, Lund University
Ämne
- Political Science
Nyckelord
- Mode 2
- post-academic science
- Triple Helix
- technology transfer
- governance
- research organization
- the Entrepreneurial University
- research policy
- institutional evolution
- Lund University
- institutional theory
- science dynamics
- CUDOS
- Political and administrative sciences
- Statsvetenskap
- förvaltningskunskap
Status
Published
Projekt
- Melander, Fredrik (2006). Lokal forskningspolitik: institutionell dynamik och organisatorisk omvandling vid Lunds universitet 1980-2005. Diss. Lund: Lunds universitet.
Handledare
- Lennart Lundquist
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0460-0037
- ISBN: 91-88306-65-8
Försvarsdatum
2 oktober 2006
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
Kulturens auditorium, Kulturen
Opponent
- Bo Rothstein (Professor)