Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Making Sense of Suffering : Holocaust and Holodomor in Ukrainian Historical Culture

Författare

  • Johan Dietsch

Summary, in Swedish

Popular Abstract in Swedish

Denna studie behandlar hur Ukraina har inkorporerat och brukat förintelsen och den ukrainska hungersnöden 1932-1933, den så kallade terrorhungersnöden, i den nya nationella historien och historiekulturen. Undersökningen tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för förintelsen under senare år. Olika institutioner och aktörer har framfört utrotningen av Europas judar under andra världskriget som en lärdom i nödvändigheten av demokrati och tolerans. Historia, eller snarare tolkningar av det förflutna, närmas i studien på ett sätt främmande för traditionell historiografi. Historia närmas som en mänskligt skapad produkt för att tillfredsställa specifika behov och som fyller specifika funktioner. På detta sätt blir historia ett uttryck för de olika sätt människor försöker bringa ordning i och förstå det förflutna. En sådan förståelse av historia leder undersökningen in på de historieläroböcker som förskrivits av den Ukrainska staten sedan landet blev självständigt 1991. Dessa böcker är inte bara kraftfulla förmedlare av historiska tolkningar utan sprids också över hela Ukraina, något som gör dem till centrala produkter i spridandet av den nya nationella historien. Den reviderade nationella historieskrivningen har dock inte enbart varit ett nationellt företag. Den ukrainska diasporan i Nordamerika har på olika sätt infuerat historiska tolkningar i dagens Ukraine. På samma sätt har olika internationella organisationer och institutioner, så som Europarådet, påverkat historieundervisningen i skolan.



Införandet av förintelsen i skolans historieundervisning och den ukrainska historiekulturen har onekligen skett i kamp med införandet av terrorhungersnöden. Förstådd som ett folkmord förövat av Sovjetunionen under Stalin mot Ukrainare har denna svältkatastrof passats in på ett oproblematiskt sätt i den större Ukrainska nationella historien, som har konceptualiserats somdet Ukrainska folkets tragisk historia. Medan svältkatastrofen passar in och underbygger en sådan tragisk historia utmanar förintelsen de enkla svart-vita steretyperna genom att ukrainare inte var bland majoriteten av offer utan kunde istället delvis återfinns på förrövarsidan. I syfte att hantera denna svåra situation har ukrainska historieläroböcker förbassat förintelsens historia till Europa, närmare bestämt till Tyskland och Polen. Om mördandet av judar i Ukraina har historiläroböckerna förblivit stumma, för att istället understryka folkmordet på ukrainare ett årtionde tidigare.

Avdelning/ar

Publiceringsår

2006

Språk

Engelska

Dokumenttyp

Doktorsavhandling

Förlag

Department of History, Lund university

Ämne

  • History

Nyckelord

  • Contemporary history (since 1914)
  • Historia
  • History
  • Europeanisation
  • history education
  • Holodomor
  • 1932?1933 famine
  • Holocaust
  • national identity
  • diaspora
  • uses of history
  • historical culture
  • historical consciousness
  • Ukraine
  • post-Soviet
  • Nutidshistoria (från 1914)
  • Political history
  • Politisk historia

Status

Published

Försvarsdatum

29 april 2006

Försvarstid

10:15

Försvarsplats

Historiska institutionen, Sal 3 Magle Stora Kyrkogata 12 A Lund

Opponent

  • Pål Kolstø (Prof.)