Kvalet inför valet: Om elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Med utgångspunkt i elevers väljande till gymnasieskolan har denna studie fokuserat på hur eleverna upplever detta val och med särskild betoning på samtalen mellan skolans syokon-sulenter (studie- och yrkesvägledare) och elever. Åtta elever har valts ut och samtliga deras samtal i årskurs nio med vägledare (4 stycken) har videoinspelats och analyserats. Dessutom har eleverna intervjuats såväl före som efter samtalen samt två år senare. En elevenkät med ytterligare ett antal elever har utnyttjats för att få ett bredare elevunderlag. Även vägledarna har intervjuats efter samtalen. Sammanlagt har 20 vägledningssamtal och 26 intervjuer genomförts och analyserats. I inledningskapitlet presenteras en teoriram som visar hur elev och vägledare bär med sig olika värderingar och erfarenheter in i samtalen och hur olika ramfaktorer påverkar vägled-ningens utformning. Denna modell utnyttjas för att granska de olika aktörernas handlingar och uppfattningar. Samtalen har analyserats ur tre perspektiv: elevens, vägledarens och samhäl-lets. Avsikten är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledningssamtal i årskurs nio i relation till: - elevens förväntningar, uppfattningar och värderingar, före och efter samtalen, - vägledarens uppfattningar och värderingar efter samtalen, - samhällets mål och syften för studie- och yrkesvägledning i grundskolan, - teorier och modeller för karriärutveckling och vägledning.
Särskilt fokus riktas mot elevernas reflektioner och beteenden i samband med valet till gymnasieskolan. I teorikapitlet beskrivs teorier som anknyter till dessa tre perspektiv. Karriärutvecklingste-orier utnyttjas för att förklara elevers väljande. Vägledningsteorier används för att belysa skeendena i vägledningssamtalen och ramfaktorteorier för att förklara hur val och väljande påverkas och begränsas av olika faktorer i samhället. De empiriska undersökningarna presenteras i fyra avsnitt. I det första avsnittet, elevens perspektiv, beskrivs hur elever uppfattar valet till gymnasieskolan och hur de ser på vägledar-nas roll. Vägledarnas perspektiv, heter det andra avsnittet där vägledarnas uppfattningar återges. I det tredje avsnittet, samtalen, analyseras samtalen utifrån ett antal kriterier som är relaterade till teorigenomgången, tidigare forskning och begrepp som härleds ur elevernas och vägledarnas uppfattningar. Resultaten visar att flera elever ser valet till gymnasieskolan som en viktig handling där de i flera avseenden saknar tillräcklig insikt och mognad. Eleverna är i stort är nöjda med de in-satser vägledarna gör men är missnöjda med bland annat vägledarnas informationsinsatser. Analysen av samtalen visar att vägledarna dominerar samtalen och stegvis lotsar eleverna till ett slutgiltigt val. I samtalen ges mycket information från vägledarna och en del av denna uppfattas inte av eleverna. Diskussion Sammanfattningsvis hade vägledningen olika betydelse beroende på vilket perspektiv som anlades. Genom att finnas tillgänglig och kunna förse eleverna med en mängd information som de inte kände till och/eller hade svårt att sortera, hade vägledarna betydelse för elevernas väljande. Eleverna fick oberoende av samhällsklass och genus tillgång till information och vägledning i en situation som flera av dem kände sig osäkra inför. Osäkerheten ökade efter-hand som valproblematiken gick upp för eleverna. I flera samtal framgick just den bräckliga säkerheten hos eleverna. Vägledarna fyllde här en funktion genom att med stegvis information och vägledning få eleven på fastare mark. Trots detta var en del elever osäkra vid valtillfället men osäkerheten var mer relaterad till frågan om de skulle komma in på önskad utbildning. Vägledarna hade också en perspektivvidgande funktion som innebar att eleverna fick insikt i alternativ som de inte tidigare känt till eller inte velat se på grund av olika attityder. Vägledarna diskuterade inte elevernas skolerfarenheter i någon större utsträckning vilket skulle kunnat vara en ingång för att eleven skulle få ökad självkännedom Resultaten visade också att flera elever såg valet till gymnasieskolan som en viktig han-dling där de i flera avseenden saknade tillräcklig insikt och mognad. Eleverna var i stort nöjda med de insatser vägledarna gjorde men var missnöjda med bland annat vägledarnas informa-tionsinsatser. Analysen av samtalen visade att vägledarna dominerade samtalen och stegvis lotsade eleverna till ett slutgiltigt val. I samtalen gavs mycket information från vägledarna och en del uppfattades inte av eleverna. Sammanfattningsvis kan konstateras att syoverksamheten inte fått tillräcklig genom-slagskraft i skolans vardag. Vägledarnas roll har blivit att främst genom vägledningssamtal i årskurs nio hjälpa eleverna att göra väl övervägda val. Dessa samtal kan också beskrivas som möten med vissa inbyggda ritualer. Vägledarna tog initiativet, utfrågade eleverna, fortsatte med att ge information och lotsade därefter eleverna mot ett beslut. En sådan beskrivning är självfallet förenklad men ger trots det en bild av en vägledning som är hårt inramad av fak-torer som vägledare och elever hade svårt att frigöra sig ifrån. Ett annat sätt att beskriva vägledarna är att se dem som katalysatorer och koordinatorer som dels försökte sätta igång processer, däribland att vidga perspektiven, och dels arbetade med att knyta ihop elevernas idéer och brist på idéer med de möjligheter som stod till buds. Dock blev elevernas deltagande i flera fall mer passivt än aktivt. Vägledarna ledde samtalen i en ambition att valet skulle avklaras, antagningsblanketten fyllas i, samtidigt som tiden var knapp. Eleverna överlämnade en del av ansvaret till vägledaren och blev därmed inte helt ägare till de alternativ som diskuterades och de val som träffades.
Med utgångspunkt i elevers väljande till gymnasieskolan har denna studie fokuserat på hur eleverna upplever detta val och med särskild betoning på samtalen mellan skolans syokon-sulenter (studie- och yrkesvägledare) och elever. Åtta elever har valts ut och samtliga deras samtal i årskurs nio med vägledare (4 stycken) har videoinspelats och analyserats. Dessutom har eleverna intervjuats såväl före som efter samtalen samt två år senare. En elevenkät med ytterligare ett antal elever har utnyttjats för att få ett bredare elevunderlag. Även vägledarna har intervjuats efter samtalen. Sammanlagt har 20 vägledningssamtal och 26 intervjuer genomförts och analyserats. I inledningskapitlet presenteras en teoriram som visar hur elev och vägledare bär med sig olika värderingar och erfarenheter in i samtalen och hur olika ramfaktorer påverkar vägled-ningens utformning. Denna modell utnyttjas för att granska de olika aktörernas handlingar och uppfattningar. Samtalen har analyserats ur tre perspektiv: elevens, vägledarens och samhäl-lets. Avsikten är att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledningssamtal i årskurs nio i relation till: - elevens förväntningar, uppfattningar och värderingar, före och efter samtalen, - vägledarens uppfattningar och värderingar efter samtalen, - samhällets mål och syften för studie- och yrkesvägledning i grundskolan, - teorier och modeller för karriärutveckling och vägledning.
Särskilt fokus riktas mot elevernas reflektioner och beteenden i samband med valet till gymnasieskolan. I teorikapitlet beskrivs teorier som anknyter till dessa tre perspektiv. Karriärutvecklingste-orier utnyttjas för att förklara elevers väljande. Vägledningsteorier används för att belysa skeendena i vägledningssamtalen och ramfaktorteorier för att förklara hur val och väljande påverkas och begränsas av olika faktorer i samhället. De empiriska undersökningarna presenteras i fyra avsnitt. I det första avsnittet, elevens perspektiv, beskrivs hur elever uppfattar valet till gymnasieskolan och hur de ser på vägledar-nas roll. Vägledarnas perspektiv, heter det andra avsnittet där vägledarnas uppfattningar återges. I det tredje avsnittet, samtalen, analyseras samtalen utifrån ett antal kriterier som är relaterade till teorigenomgången, tidigare forskning och begrepp som härleds ur elevernas och vägledarnas uppfattningar. Resultaten visar att flera elever ser valet till gymnasieskolan som en viktig handling där de i flera avseenden saknar tillräcklig insikt och mognad. Eleverna är i stort är nöjda med de in-satser vägledarna gör men är missnöjda med bland annat vägledarnas informationsinsatser. Analysen av samtalen visar att vägledarna dominerar samtalen och stegvis lotsar eleverna till ett slutgiltigt val. I samtalen ges mycket information från vägledarna och en del av denna uppfattas inte av eleverna. Diskussion Sammanfattningsvis hade vägledningen olika betydelse beroende på vilket perspektiv som anlades. Genom att finnas tillgänglig och kunna förse eleverna med en mängd information som de inte kände till och/eller hade svårt att sortera, hade vägledarna betydelse för elevernas väljande. Eleverna fick oberoende av samhällsklass och genus tillgång till information och vägledning i en situation som flera av dem kände sig osäkra inför. Osäkerheten ökade efter-hand som valproblematiken gick upp för eleverna. I flera samtal framgick just den bräckliga säkerheten hos eleverna. Vägledarna fyllde här en funktion genom att med stegvis information och vägledning få eleven på fastare mark. Trots detta var en del elever osäkra vid valtillfället men osäkerheten var mer relaterad till frågan om de skulle komma in på önskad utbildning. Vägledarna hade också en perspektivvidgande funktion som innebar att eleverna fick insikt i alternativ som de inte tidigare känt till eller inte velat se på grund av olika attityder. Vägledarna diskuterade inte elevernas skolerfarenheter i någon större utsträckning vilket skulle kunnat vara en ingång för att eleven skulle få ökad självkännedom Resultaten visade också att flera elever såg valet till gymnasieskolan som en viktig han-dling där de i flera avseenden saknade tillräcklig insikt och mognad. Eleverna var i stort nöjda med de insatser vägledarna gjorde men var missnöjda med bland annat vägledarnas informa-tionsinsatser. Analysen av samtalen visade att vägledarna dominerade samtalen och stegvis lotsade eleverna till ett slutgiltigt val. I samtalen gavs mycket information från vägledarna och en del uppfattades inte av eleverna. Sammanfattningsvis kan konstateras att syoverksamheten inte fått tillräcklig genom-slagskraft i skolans vardag. Vägledarnas roll har blivit att främst genom vägledningssamtal i årskurs nio hjälpa eleverna att göra väl övervägda val. Dessa samtal kan också beskrivas som möten med vissa inbyggda ritualer. Vägledarna tog initiativet, utfrågade eleverna, fortsatte med att ge information och lotsade därefter eleverna mot ett beslut. En sådan beskrivning är självfallet förenklad men ger trots det en bild av en vägledning som är hårt inramad av fak-torer som vägledare och elever hade svårt att frigöra sig ifrån. Ett annat sätt att beskriva vägledarna är att se dem som katalysatorer och koordinatorer som dels försökte sätta igång processer, däribland att vidga perspektiven, och dels arbetade med att knyta ihop elevernas idéer och brist på idéer med de möjligheter som stod till buds. Dock blev elevernas deltagande i flera fall mer passivt än aktivt. Vägledarna ledde samtalen i en ambition att valet skulle avklaras, antagningsblanketten fyllas i, samtidigt som tiden var knapp. Eleverna överlämnade en del av ansvaret till vägledaren och blev därmed inte helt ägare till de alternativ som diskuterades och de val som träffades.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2000
Språk
Svenska
Publikation/Tidskrift/Serie
Studia psychologica et paedagogica
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan, 205 06 Malmö
Ämne
- Educational Sciences
Nyckelord
- Pedagogy and didactics
- guidance counsellor.
- educational and vocational guidance
- Career choice
- counselling interview
- Pedagogik
- didaktik
Status
Published
Handledare
- [unknown] [unknown]
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 0346-5926
- ISBN: 91-88810-15-1
- ISRN: LUSADG (SAPP-1077) 1-303 (2000)
Försvarsdatum
30 november 2000
Försvarstid
10:15
Försvarsplats
30 november, 2000. Lärarhögskolan, sal E 122
Opponent
- Lennart G Svensson (Docent)