Ordinlärning, fonologiskt korttidsminne och fonologisk bearbetningsf"örmåga hos normalspråkiga svenska barn i åldern fyra till sex år
Författare
Summary, in Swedish
En fårutsättning f<ir förmågan att lära in nya ord är det verbala arbetsminnet eller rättare sagt
en däri ingående komponent, det fonologiska korttidsminnet (den fonologiska loopen). Det
fonologiska korttidsminnet anses också ha stor betydelse f<ir läsförmågan. Målsättningen med
vår studie var att undersöka hur normalspråkiga svenska barn i fYra- till sexårsåldern presterar
på ett batteri av testuppgifter f<ir ordinlärning, fonologiskt korttidsminne, fonologisk
bearbetningsförmåga och benärnningsf<irmåga. Vår målsättning var även att studera relationen
mellan ordinlärning, fonologiskt korttidsminne, fonologisk bearbetningsförmåga och
benämnings förmåga. Studien är en del av ett mera omfattande projekt som jämför språkligt
korttidsminne och ordtillägnande hos barn med hörselskada och barn med specifik
språkstörning.
Vi testade 40 normalspråkiga barn i åldern 4; O- 5; 11 år. Resultaten visar att fonologiskt
korttidsminne korrelerar signifikant med förmågan att lära in nya ord, fonologisk
bearbetningsförmåga samt benärnningsf<irmåga. Beträffande mätningen av fonologisk
bearbetningsförmåga visade sig de normalspråkiga barnen uppnå en takeffekt på ett av testen
vi använde oss av, nämligen repetition av logatomer, och en golveffekt på ett av de andra
testen, Fonologisk representation, som testar barnets fonologiska representation i
långtidsminnet. ·
Vår tolkning av resultaten är att det till en del räcker med att kunna hålla en fonologisk
korttidsrepresentation av ett nytt ord i minnet (den fonologiska loopen) f<ir att lära in det.
Dock tror vi att resurser från hela arbetsminnet behövs, då nya ord oftast inte lärs in isolerat
utan i kontext.
Fonologiskt korttidsminne, som testas med Nonordsrepetition och fonologisk
bearbetningsf<irmåga, som bland annat testas med Nonordsdiskrimination, visar en signifikant
korrelation. Detta kan tolkas som att testen mäter samma sak, nämligen fonologisk
sensitivitet. Våra resultat stödjer både Bowey's (1996) och Nyrnans (1999) hypotes om att
testen kan användas lika för att förutsäga språk- läs- och skrivutveckling.
en däri ingående komponent, det fonologiska korttidsminnet (den fonologiska loopen). Det
fonologiska korttidsminnet anses också ha stor betydelse f<ir läsförmågan. Målsättningen med
vår studie var att undersöka hur normalspråkiga svenska barn i fYra- till sexårsåldern presterar
på ett batteri av testuppgifter f<ir ordinlärning, fonologiskt korttidsminne, fonologisk
bearbetningsförmåga och benärnningsf<irmåga. Vår målsättning var även att studera relationen
mellan ordinlärning, fonologiskt korttidsminne, fonologisk bearbetningsförmåga och
benämnings förmåga. Studien är en del av ett mera omfattande projekt som jämför språkligt
korttidsminne och ordtillägnande hos barn med hörselskada och barn med specifik
språkstörning.
Vi testade 40 normalspråkiga barn i åldern 4; O- 5; 11 år. Resultaten visar att fonologiskt
korttidsminne korrelerar signifikant med förmågan att lära in nya ord, fonologisk
bearbetningsförmåga samt benärnningsf<irmåga. Beträffande mätningen av fonologisk
bearbetningsförmåga visade sig de normalspråkiga barnen uppnå en takeffekt på ett av testen
vi använde oss av, nämligen repetition av logatomer, och en golveffekt på ett av de andra
testen, Fonologisk representation, som testar barnets fonologiska representation i
långtidsminnet. ·
Vår tolkning av resultaten är att det till en del räcker med att kunna hålla en fonologisk
korttidsrepresentation av ett nytt ord i minnet (den fonologiska loopen) f<ir att lära in det.
Dock tror vi att resurser från hela arbetsminnet behövs, då nya ord oftast inte lärs in isolerat
utan i kontext.
Fonologiskt korttidsminne, som testas med Nonordsrepetition och fonologisk
bearbetningsf<irmåga, som bland annat testas med Nonordsdiskrimination, visar en signifikant
korrelation. Detta kan tolkas som att testen mäter samma sak, nämligen fonologisk
sensitivitet. Våra resultat stödjer både Bowey's (1996) och Nyrnans (1999) hypotes om att
testen kan användas lika för att förutsäga språk- läs- och skrivutveckling.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2001
Språk
Svenska
Fulltext
Dokumenttyp
Examensarbete för magisterexamen (Ett år)
Ämne
- Medicine and Health Sciences
Handledare
- Anders Löfqvist
- Birgitta Sahlén