Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Critical Thinking in Scholarship: Meanings, Conditions and Development

Författare:
Publiceringsår: 2007
Språk: Engelska
Sidor:
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Department of Education, Lund University

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Syftet med denna avhandling är att utforska fenomenet vetenskapligt kritiskt tänkande, när det gäller dess olika innebörder, villkor och utveckling. Kritiskt tänkande studeras genom att analysera olika filosofiska och pedagogiska texter, utifrån ett hermeneutiskt-fenomenologiskt perspektiv. Avhandlingen som är skriven på engelska erbjuder läsaren en inblick i hur min egen syntetiska förståelse av vetenskapligt kritiskt tänkande växer fram.



Kapitel 1 handlar om att närma sig och förstå ett fenomen utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats, baserat på filosofiska tankegångar hos Husserl, Heidegger, Gadamer, Ricoeur och Arendt. I detta kapitel presenteras också min egen förförståelse av kritiskt tänkande, som utgör den begynnande förståelsehorisonten för mitt närmande till fenomenet. Mot bakgrund av denna förståelsehorisont analyseras i kapitel 2 texter från 17 olika filosofer genom tiderna, för att spåra olika framträdelseformer av kritiskt tänkande. Denna historiska analys sker inom ramen för epistemologiska frågor och sträcker sig ifrån antika Grekland fram till Foucault. Trots att kritiskt tänkande alltid har varit en fundamental aspekt i tänkandet om vetenskaplig kunskap, sett ur ett historiskt perspektiv, förefaller det som om begreppet kritiskt tänkande har varit outtalat fram till Deweys bidrag till filosofin. Under 1980-talet kom kritiskt tänkande emellertid att bli ett fenomen som diskuterades utifrån olika perspektiv, med konsekvensen att olika innebörder och villkor har lyfts fram. I kapitel 3 presenteras fyra olika nutida perspektiv på kritiskt tänkande. En i stort sett gemensam ambition i dessa nutida perspektiv är att man vill främja utvecklingen av kritiskt tänkande hos den lärande individen i pedagogiska kontexter med motiveringen att det demokratiska samhället gynnas och upprätthålls av kritiskt tänkande individer. De olika perspektiven skiljer sig dock åt i förhållande till vilka innebörder och kvaliteter som tillskrivs kritiskt tänkande. Inom de mer traditionella perspektiven finns det en tendens att avgränsa fenomenet till att vara en fråga om rationellt tänkande som vilar på användning av bestämda regler och principer. Förespråkare för andra perspektiv, som har tillkommit senare, framhåller att även andra kvaliteter är av vikt för kritiskt tänkande, såsom reflektivt tänkande, känslor, kreativitet, föreställningsförmåga och intuition. Därutöver hävdar de senare att karaktären på det kritiska tänkandet är bunden till såväl kontexten som individen och vederbörandes specifika kulturella horisont. Detta är en syn som står i kontrast till de traditionella synsätten på kritiskt tänkande, där fenomenet betraktas som oberoende av kontexten.



Med utgångspunkt i de olika innebörderna av kritiskt tänkande som framträtt i såväl historien som nutiden, presenteras i kapitel 4 en redogörelse för min meningskonstitution som utgör en syntetisk förståelse av fenomenet. Genom denna meningskonstitution visar det sig att det vetenskapliga kritiska tänkandet på olika sätt handlar om att tänka i termer av abstrakta relationer med intentionen att antingen härska över, förstå, eller förändra världen. I sista kapitlet, kapitel 5, diskuteras avhandlingens resultat i relation till det kritiska tänkandets olika villkor och utveckling. De olika villkoren lyfts fram genom att relatera det kritiska tänkandets olika innebörder till fyra olika sätt att förstå begreppet potential och dess aktualisering. Det visar sig då att inom de mer traditionella nutida perspektiven på kritiskt tänkande är potentialen för kritiskt tänkande huvudsakligen kopplat till individen. I relation till de senare tillkomna perspektiven är potentialen emellertid mer beroende av den sociala interaktionen mellan individer. Utifrån Webers modell för olika typer av social handling, kan kritiskt tänkande förstås som mål-rationellt handlande, värde-rationellt handlande, affektivt handlande och traditionellt handlande. Genom historien visar det sig att när det kritiska tänkandet är förknippat med särskilda vetenskapliga metoder, kommer det huvudsakligen till uttryck som ett mål-rationellt handlande. Detsamma gäller för de traditionella nutida perspektiven. I de fall som det kritiska tänkandet inte är förbundet med särskilda regler och principer, tar fenomenet sig uttryck även i andra typer av handlande, något som går att skönja i såväl historien som nutida perspektiv. Den huvudsakliga förändringen i jämförelse med de traditionella perspektiven är att det affektiva handlandet betraktas som en alltmer fundamental aspekt av det kritiska tänkandet.



Även om den nuvarande förståelsen av kritiskt tänkande närmar sig nya dimensioner utöver den traditionellt allenarådande rationella, lever de traditionella synsätten på kritiskt tänkande fortfarande kvar i pedagogiska styrdokument, vilket visar sig genom att fenomenet implicit framställs som en kognitiv färdighet. Därför bör man inte förvänta sig en förändring beträffande vilka aspekter av kritiskt tänkande som lärare formellt kommer att efterfråga hos högskolestuderande inom den närmaste framtiden. Betraktat i sin helhet visar studien att fenomenet ofta tenderar att begränsas till själva genomförandet med följden att de möjliga konsekvenserna av det kritiska tänkandet kommer i skymundan. Med detta menas att det snarare är processen än resultatet av det kritiska tänkandet som fokuseras. Denna företeelse kan förstås mot bakgrund av att kritiskt tänkande uppfattas vara en garanti för att uppnå normativt önskvärda resultat, något som det argumenteras emot i denna avhandling. Istället hävdas här att det kritiska tänkandet antar sin mest kritiska skepnad när intentionen, processen och de möjliga resultaten tar utgångspunkt i framtida konsekvenser som en del av tänkandets helhet. Vidare argumenteras det för att denna helhet är beroende av att individens ansvarskänsla följer det kritiska tänkandet från intentionen, genom processen och fram till de möjliga konsekvenserna.
The purpose of this thesis is to explore the phenomenon of critical thinking in scholarship as regards its meanings, conditions, and development using a hermeneutic-phenomenological approach. This exploration takes its departure in ancient Greece, following a historical movement of the phenomenon up to present day perspectives on critical thinking, revealing a range of different meanings and conditions. Thus, the reader is invited to follow my synthetic meaning constitution of the phenomenon of critical thinking as it appears in different philosophical and educational texts. Through this gradual process of meaning constitution it is shown that the scholarly critical thinker is in one way or another concerned with abstract relationships, in order to either master, understand, or change the world. These underlying interests may, in turn, be derived from the critical thinker's sense of responsibility towards God, nature, society, and humanity as a whole. It also appears that even though critical thinking in scholarship is traditionally framed within rational and principle based thinking, the development of the meaning of critical thinking is on its way to new dimensions. Besides rationality, other qualities of critical thinking are highlighted, such as reflective thinking, emotions, creativity, imagination, and intuition. Despite the fact that research on critical thinking has started to move in new directions, educational policy documents implicitly conceptualize critical thinking in traditional terms. This means that the phenomenon is captured within its own instrumentality, with no further concern for its possible ends. The same circumstance can be noted in relation to contemporary perspectives on critical thinking, which tend to focus on the process of critical thinking, since critical thinking is implicitly understood as an assurance of attaining normatively good ends. However, critical thinking is a phenomenon that is future oriented, involving its intention and possible ends. Against this background, it is therefore argued that critical thinking receives its most critical feature when intention, process and end constitute a constructive interrelated whole.

Disputation

2007-04-20
13:15
Lunds Stadshall, sessionssalen
  • Bo Dahlin (Professor)

Nyckelord

  • Educational Sciences
  • Pedagogy and didactics
  • Fenomenologi
  • Phenomenology
  • Hermeneutic Phenomenology
  • Higher Education
  • Critical Thinking
  • Scholarship
  • Pedagogik
  • didaktik

Övriga

Published
  • Lennart Svensson
  • Åsa Lindberg-Sand
  • ISBN: 978-91-628-7114-7

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen