Kravhantering, produkt- och projektutveckling av industriella byggkoncept
Författare
Summary, in Swedish
I ett industriellt byggande måste krav och önskemål hanteras i två utvecklingsfaser dels i den normala byggprocessen, s.k. projektutvecklingsfas, dels när det industriella konceptet utvecklas i en separat produktutvecklingsprocess, som är åtskild från byggprocessen. När produktutvecklingsfasen är genomförd, ska den på något sätt paketeras, lanseras, tillämpas och förvaltas.
Plattformar och produktfamiljer är begrepp som används för att beskriva utvecklingen av strategier för s.k. "mass customization" i den fasta industrin, d v s sättet att med bibehållen skalfördel i mass-produktionssystem kunna anpassa produkten efter kundens önskemål. Det innebär att ägaren av ett byggkoncept skall utveckla dessa plattformar för projektering, produktion och försörjningskedjor som sedan används i projektutvecklingen av konceptet till färdig byggnad. Alla koncept måste pro-jektutvecklas till viss del, d v s anpassas till platsen. Hur stor del som konceptet specificeras i förväg, d v s i teknik och processutvecklingsskedet styr också i hög grad hur byggprocessen behöver förändras.
Dagens utvecklade byggsystem har olika flexibilitet, förtillverkningsgrad och integration av leveran-törskedjor. Vilket innebär att möjlighet till kundanpassning varierar. Det är också viktigt att komma in tidigt i beställarens byggprocess för att kunna erbjuda alternativ som passar. Förutom krav som to-talentreprenad, kan lokala detaljplaner, illustrationsplaner och skisser innefatta krav som kullkastar användande av ett utvecklat koncept. Industriella byggare måste därför utveckla mer geometriskt flexibla byggkoncept än idag så att de bättre kan uppfylla framtida detaljplaners bestämmelser och intentioner.
Resultaten från kravhanteringen visar att kravbild och kravnivåer är fragmenterade och olika för olika kravställare. En övervägande del av kraven ska beaktas i projekteringsskedet. Koncept som har hög grad av standardisering så måste byggherren tydligt tjäna tid, pengar och kvalitet på att anstränga sig för att anpassa sitt projekt till plattformen. Kravhantering ersätts i princip med en säljprocess där byggherren/kunden har att ta ställning till ett antal val. Görs oförutsedda avsteg från ett sådant kon-cept förlorar man snabbt vitsen med industrialiseringen.
I projektutvecklingen, d v s när konceptet skall anpassas till kund och plats, kan prestanda¬analyser förenklas avsevärt. En stor del av konceptets egenskaper eller indata kommer att vara gemensamt och på förhand känt, d v s endast de egenskaperna som varieras (påverkas av kundanpassningen) behöver definieras. I fallstudien demonstrerades detta med en utvecklad applikation för energianalyser i ett projektutvecklingsskede.
Fallstudien med avseende på konceptutveckling av en betongvägg visar att hög energiprestanda och fuktprestanda ej behöver stå i motsats till varandra. Den valda lösningen av de konceptutvecklade betongväggen gav knappt märkbar försämring av fuktprestanda samtidigt som energiprestandan förbättrades väsentligt. Vidare så kunde anslutningen förbättras utan att påverka det arkitektoniska uttrycket. En observation som gjordes i detta arbete var att modularisering med avseende på funktion krävdes. Metodiken som utvecklades i fallstudien lämpar sig mycket väl i ett industriellt byggande baserat på tekniska plattformar där en stor del av de tekniska lösningarna, komponenter och basmoduler är definierade.
Vi tror att industrialiserat byggande har en framtid men att det kommer under en lång tid att ske i avgränsade nischer medans de stora förändringarna kommer att ske när dagens platsbyggda flerbo-stadshus övergår till i att allt högre grad baseras på byggsystem och plattformstänkande. En intressant utveckling blir när standardisering av komponenter och processer integreras i plattformar där effektivitetsvinster kan göras i alla led i byggprocessen från projektering och inköp till produktion och montering på plats.
Plattformar och produktfamiljer är begrepp som används för att beskriva utvecklingen av strategier för s.k. "mass customization" i den fasta industrin, d v s sättet att med bibehållen skalfördel i mass-produktionssystem kunna anpassa produkten efter kundens önskemål. Det innebär att ägaren av ett byggkoncept skall utveckla dessa plattformar för projektering, produktion och försörjningskedjor som sedan används i projektutvecklingen av konceptet till färdig byggnad. Alla koncept måste pro-jektutvecklas till viss del, d v s anpassas till platsen. Hur stor del som konceptet specificeras i förväg, d v s i teknik och processutvecklingsskedet styr också i hög grad hur byggprocessen behöver förändras.
Dagens utvecklade byggsystem har olika flexibilitet, förtillverkningsgrad och integration av leveran-törskedjor. Vilket innebär att möjlighet till kundanpassning varierar. Det är också viktigt att komma in tidigt i beställarens byggprocess för att kunna erbjuda alternativ som passar. Förutom krav som to-talentreprenad, kan lokala detaljplaner, illustrationsplaner och skisser innefatta krav som kullkastar användande av ett utvecklat koncept. Industriella byggare måste därför utveckla mer geometriskt flexibla byggkoncept än idag så att de bättre kan uppfylla framtida detaljplaners bestämmelser och intentioner.
Resultaten från kravhanteringen visar att kravbild och kravnivåer är fragmenterade och olika för olika kravställare. En övervägande del av kraven ska beaktas i projekteringsskedet. Koncept som har hög grad av standardisering så måste byggherren tydligt tjäna tid, pengar och kvalitet på att anstränga sig för att anpassa sitt projekt till plattformen. Kravhantering ersätts i princip med en säljprocess där byggherren/kunden har att ta ställning till ett antal val. Görs oförutsedda avsteg från ett sådant kon-cept förlorar man snabbt vitsen med industrialiseringen.
I projektutvecklingen, d v s när konceptet skall anpassas till kund och plats, kan prestanda¬analyser förenklas avsevärt. En stor del av konceptets egenskaper eller indata kommer att vara gemensamt och på förhand känt, d v s endast de egenskaperna som varieras (påverkas av kundanpassningen) behöver definieras. I fallstudien demonstrerades detta med en utvecklad applikation för energianalyser i ett projektutvecklingsskede.
Fallstudien med avseende på konceptutveckling av en betongvägg visar att hög energiprestanda och fuktprestanda ej behöver stå i motsats till varandra. Den valda lösningen av de konceptutvecklade betongväggen gav knappt märkbar försämring av fuktprestanda samtidigt som energiprestandan förbättrades väsentligt. Vidare så kunde anslutningen förbättras utan att påverka det arkitektoniska uttrycket. En observation som gjordes i detta arbete var att modularisering med avseende på funktion krävdes. Metodiken som utvecklades i fallstudien lämpar sig mycket väl i ett industriellt byggande baserat på tekniska plattformar där en stor del av de tekniska lösningarna, komponenter och basmoduler är definierade.
Vi tror att industrialiserat byggande har en framtid men att det kommer under en lång tid att ske i avgränsade nischer medans de stora förändringarna kommer att ske när dagens platsbyggda flerbo-stadshus övergår till i att allt högre grad baseras på byggsystem och plattformstänkande. En intressant utveckling blir när standardisering av komponenter och processer integreras i plattformar där effektivitetsvinster kan göras i alla led i byggprocessen från projektering och inköp till produktion och montering på plats.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2012
Språk
Svenska
Fulltext
Länkar
Dokumenttyp
Rapport
Förlag
Luleå University of Technology
Ämne
- Building Technologies
Nyckelord
- kstrit
- kravhantering
- industriellt byggande
- koncept
Status
Published