Framtidens ledningssystem för skola och förskola

Författare

Rolf Larsson
Sten-Bertil G Olsson

Summary, in Swedish

Syftet med föreliggande studie är att ta fram en prototyp till en ny genera-tion ledningssystem för skola och förskola. Det nya ledningssystemet ska möjliggöra ett systematiskt utvecklingsarbete, vilket krävs i den nya skol-lagen. Bakgrunden till projektet är de dramatiska förändringar som skolan och förskolan gått igenom under de senaste decennierna. Under samma pe-riod har skolans och förskolans ledningssystem inte alls utvecklats i samma takt, de har därmed blivit mer och mer föråldrade. Detta gap har inneburit att rektorer och personal saknar relevant information för skolans och för-skolans ledning.I forskningsprojektet har en ny metod, ett utvecklingslaboratorium, använts för framtagningen av prototypen. I utvecklingslaboratoriet (U-lab) har forskare arbetat tillsammans med ett antal skånska kommuner under två år. Resultatet visar att gruppen lyckats ta fram en prototyp till framtidens led-ningssystem, i projektet kallat Ledningssystem 2015. Det nya ledningssy-stemet har tre nivåer, till skillnad mot dagens som ofta består av endast en. Den översta nivån kallas strategiskt styrsystem och innehåller stöd för avancerade analyser. Mellannivån kallas verksamhetssystem och motsvarar alla de administrativa systemstöd för schema, ekonomi, personal mm, som återfinns i nuvarande skolsystem. Den tredje nivån är den som mest skiljer från dagens. Den kallas systematisk ledningsprocess och stödjer skolans och förskolans styrcykel av: planering, genomförande, uppföljning och ut-veckling. I U-labförsöken har det nya ledningssystemet visat sig kunna hantera de nya utmaningarna i skolan och förskolan. Med hjälp av systemet kan rek-tor och skolledning återfå kontrollen på verksamheterna och stödja det sys-tematiska utvecklingsarbetet. Uttryckt i den nya skollagens terminologi har Ledningssystem 2015 visat sig kunna stödja det systematiska utvecklings-arbetet med de fyra faserna: planering, genomförande, uppföljning och ut-veckling. Arbetssättet motsvarar det som används i den japanska lednings-filosofin Kaizen, på svenska ständig förbättring. Det innebär att skolans och förskolans kvalitetshjul sätts i rullning med ständig upprepning av fa-serna: planering, genomförande, uppföljning och utveckling. På engelska benämns de fyra faserna plan-do-check-act, förkortat till PDCA, vilket bli-vit en gängse beskrivning av ständiga förbättringar. I rapporten riktas kritik mot den i skolan och förskolan sedan länge för-härskande mål- och resultatstyrningen. I en mål- och resultatstyrd verk-samhet poängteras endast två av de fyra styrfaserna: mål (planering) och
6resultat (uppföljning). Det betyder att faserna genomförande och utveckling blir underordnade och därmed inte får tillräckligt fokus i styrningen. Det är naturligtvis olyckligt eftersom det är just i genomförandet som kvaliteten i verksamheten bestäms. Saknas dessutom fasen utveckling är det svårt att komma ur de kvalitetsbrister som skolinspektionen alltför ofta pekar på. Mål- och resultatstyrningen kan därigenom liknas vid en gammal tvåtakts-motor. Med förslaget till ledningssystem 2015 tas steget upp till fyrtakt i styrningen av skolan och förskolan. Med hjälp av Ledningssystem 2015 kan rektorer och andra ledare i skola och förskola ta det ansvar som den nya skollagen anger – att systematiskt utveckla den pedagogiska verksamheten. Det systematiska utvecklingsar-betet bör ge underlag för en aktiv styrdialog och möjlighet till en gemen-sam och kontinuerlig lärandeprocess i hela verksamheten. Egentligen är detta inte särskilt svårt. Det handlar om att överföra det lärande och utveck-lingsarbete som varje god lärare gör i sin dagliga verksamhet, till att också omfatta ledningen för skolor och förskolor. Tillbaka till kärnan – lärande och utveckling.

Avdelning/ar