Etnifierad övervakning och social kontroll på ungdomsvårdsinstitutioner
Ethnic monitoring and social control in juvenile care institutions
Författare
Redaktör
- Abby Peterson
- Malin Åkerström
Summary, in Swedish
I detta kapitel analyserar jag redovisande förklaringar av aktörernas agerande och observerade sekvenser där övervakning och social kontroll på institutionen återges och synliggörs av ungdomar med en annan etnisk bakgrund än den svenska.
En utgångspunkt i analysen är Thomas Hylland Eriksens (1993/2000) syn på etnicitet som en pågående relationsprocess mellan aktörer. När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs: (1) tar ungdomarna avstånd från personalens agerande, (2)
gestaltar ungdomarna sin offeridentitet.
Etnifierad övervakning på institutionen är övervakning där ungdomar i observerade eller återberättade situationer aktualiserar sin eller andras etniska bakgrund. Den kan indelas i explicit och implicit etnifierad övervakning. Den explicita etnifierade övervakningen synliggörs i de fall då institutionspersonalen finns fysisk närvarande i de beskrivna eller observerade situationerna. Den implicita etnifierade övervakningen förekommer konstant även om institutionspersonalen inte finns närvarande, eller inte sägs finnas närvarande eftersom ungdomarna, som till stor del har en annan etnisk bakgrund än den svenska är placerade på en institution och konstant övervakade.
Etnifierad social kontroll på institutionen är social kontroll där ungdomar aktualiserar sin eller de andras etniska bakgrund. Mer specifikt handlar det om återgivningar och synliggörande av situationer där ungdomarna reglerats till att handla i enlighet med
institutionspersonalens (institutionens) regler, normer och värderingar och där deras etniska bakgrund eller de andras etniska bakgrund synliggörs. Analysen visar att när ungdomar synliggör etnifierad övervakning och social kontroll uppmärksammar de ofta personalens handlingar som de uppfattar som moraliskt förkastliga.
Dessa två fenomen: etnifierad övervakning och social kontroll går ofta inte att isolera i den dagliga interaktionen. Vanligtvis framträder dessa två sociala fenomen tillsammans fast det finns exempel där den explicita etnifierade övervakningen utövas utan den sociala ontrollen.
Förutom detta är det inte bara ungdomar som övervakas och kontrolleras av personalen. Det finns nämligen tydliga exempel där ungdomarna övervakar och kontrollerar personalen. Ett exempel finns i fallet när en pojke sägs ha anmält att institutionspersonalen betecknat honom
som ”blatte”. Kontrollen som han förmedlar i förhållande till personalen grundar sig på det han uppfattar som moraliskt riktigt - moralen där personalen inte bör placera honom i en för honom nedvärderande kategori.
När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs av ungdomarna tar de i regel avstånd från personalens agerande och gestaltar sin offeridentitet. Under identitetsskapandet tycks dessa ungdomar använda sin etniska bakgrund retoriskt när de förklarar situationer i vardagen på institutionen. Dessa ungdomar presenterar sitt förödmjukade själv genom avståndstaganden från institutionspersonalen och i kontrast till beskrivningar av hur svenska ungdomarna blir behandlade. Ungdomarnas förödmjukade själv tar tydligt gestalt i situationsförklaringar och denna identitet förstärks än mer när de uppmärksammar att personalen och de svenska ungdomarna kan kalla dem ”jävla svartskalle”, ”din blattefitta” eller ”jävla kanakas”.
En utgångspunkt i analysen är Thomas Hylland Eriksens (1993/2000) syn på etnicitet som en pågående relationsprocess mellan aktörer. När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs: (1) tar ungdomarna avstånd från personalens agerande, (2)
gestaltar ungdomarna sin offeridentitet.
Etnifierad övervakning på institutionen är övervakning där ungdomar i observerade eller återberättade situationer aktualiserar sin eller andras etniska bakgrund. Den kan indelas i explicit och implicit etnifierad övervakning. Den explicita etnifierade övervakningen synliggörs i de fall då institutionspersonalen finns fysisk närvarande i de beskrivna eller observerade situationerna. Den implicita etnifierade övervakningen förekommer konstant även om institutionspersonalen inte finns närvarande, eller inte sägs finnas närvarande eftersom ungdomarna, som till stor del har en annan etnisk bakgrund än den svenska är placerade på en institution och konstant övervakade.
Etnifierad social kontroll på institutionen är social kontroll där ungdomar aktualiserar sin eller de andras etniska bakgrund. Mer specifikt handlar det om återgivningar och synliggörande av situationer där ungdomarna reglerats till att handla i enlighet med
institutionspersonalens (institutionens) regler, normer och värderingar och där deras etniska bakgrund eller de andras etniska bakgrund synliggörs. Analysen visar att när ungdomar synliggör etnifierad övervakning och social kontroll uppmärksammar de ofta personalens handlingar som de uppfattar som moraliskt förkastliga.
Dessa två fenomen: etnifierad övervakning och social kontroll går ofta inte att isolera i den dagliga interaktionen. Vanligtvis framträder dessa två sociala fenomen tillsammans fast det finns exempel där den explicita etnifierade övervakningen utövas utan den sociala ontrollen.
Förutom detta är det inte bara ungdomar som övervakas och kontrolleras av personalen. Det finns nämligen tydliga exempel där ungdomarna övervakar och kontrollerar personalen. Ett exempel finns i fallet när en pojke sägs ha anmält att institutionspersonalen betecknat honom
som ”blatte”. Kontrollen som han förmedlar i förhållande till personalen grundar sig på det han uppfattar som moraliskt riktigt - moralen där personalen inte bör placera honom i en för honom nedvärderande kategori.
När etnifierad övervakning och social kontroll på institutionen synliggörs av ungdomarna tar de i regel avstånd från personalens agerande och gestaltar sin offeridentitet. Under identitetsskapandet tycks dessa ungdomar använda sin etniska bakgrund retoriskt när de förklarar situationer i vardagen på institutionen. Dessa ungdomar presenterar sitt förödmjukade själv genom avståndstaganden från institutionspersonalen och i kontrast till beskrivningar av hur svenska ungdomarna blir behandlade. Ungdomarnas förödmjukade själv tar tydligt gestalt i situationsförklaringar och denna identitet förstärks än mer när de uppmärksammar att personalen och de svenska ungdomarna kan kalla dem ”jävla svartskalle”, ”din blattefitta” eller ”jävla kanakas”.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Svenska
Sidor
177-200
Publikation/Tidskrift/Serie
Den sorterande ordningsmakten : studier av etnicitet och polisiär kontroll
Fulltext
- Available as PDF - 121 kB
- Download statistics
Länkar
Dokumenttyp
Del av eller Kapitel i bok
Förlag
Bokbox förlag
Ämne
- Sociology (excluding Social Work, Social Psychology and Social Anthropology)
Nyckelord
- Accounts
- Ethnicity
- Juvenile
- Monitoring
- Social control
- Victim
- Identity
- Institutional environment
- Humiliated self.
- Institutional personnel
- sociologi
- sociology
Status
Published
Forskningsgrupp
- Kriminal- och socialvetenskapligt nätverk
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISBN: 9186980602