Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Miljömålet i skogsbruket - styrning och frivillighet

The Environmental Goal of Swedish Forestry - regulation and voluntariness
Författare:
Publiceringsår: 2007
Språk: Svenska
Sidor:
Publikation/Tidskrift/Serie: Lund Studies in Sociology of Law, Lund University
Volym: 26
Dokumenttyp: Doktorsavhandling
Förlag: Lunds Studies in Sociology of Law

Sammanfattning

Popular Abstract in Swedish

Införandet av 1993 års skogspolitiska beslut med ett jämställt miljö- och produktionsmål, belyser den historiskt befästa konflikten mellan allmänintresse och egenintresse: statens vilja och behov att styra produktion och avkastning kontra den enskilde skogsägarens rätt att själv bestämma över sin skog. Idag har denna konflikt styrt över mot en statligt uttalad målsättning att skydda biologiskt värdefull skog och tillvarata skogens sociala värden. På så sätt handlar styrningsproblematiken i skogspolitiken inte längre enbart om relationen allmän- egenintresse, utan det har också byggts in en målkonflikt i allmänintresset mellan produktionsmål och miljömål. För att de skogspolitiska miljömålsättningarna skall nås förutsätts frivilliga insatser utöver lagens krav från skogsägarna. Vilka drivkrafter finns för skogsägaren att ta ett utökat frivilligt miljöansvar? Vilka begränsningar finns då om skogsägaren vill ta detta ansvar? Genom att använda en normmodell som sökverktyg har jag lyft fram de aspekter som jag antar formar skogsägarens vilja att handla, och hur kunskap eller brist på kunskap påverkar viljan. Men jag visar också att det inte är tillräckligt att vilja och att kunna, det måste också finnas systemförutsättningar ? ekonomi, lagstiftning, geografiska förutsättningar mm ? som gör det möjligt för individen att agera i enlighet med sin vilja och sina värderingar. För att kunna motivera markägarna att ta ett ökat miljöansvar måste också det administrativa genomförandet utvecklas. För att undvika att naturvården upplevs som en ?restriktionspolitik? som endast medför hinder och förbud, måste planerade åtgärder utgå från en gemensam problem bild för att öka förståelsen för vad som behöver bevaras och varför. Genom att designa en "smart regulation" finns det möjligheter att skapa ett effektivt skydd för miljön även i en situation med minskade statliga resurser, genom att använda olika kombinationer av flexibla styrmedel i en kontext som involverar ett större antal av de berörda aktörerna. Den miljöpolitiska styrningen får en mjukare form, från tvingande regler och kontroll till styrformer som präglas av förhandlingar och samförstånd. Den målgrupp som skall ?styras? och kontrolleras kan motiveras att ta ett större eget ansvar, och statens roll blir snarare att ¢möjliggöra¢, att fungera som ?motor? och samarbetspartner, än att verka styrande och intervenerande
This dissertation analyzes the changes in the way Swedish forest policy has been developed and implemented in the past few decades. Its primary focus is on the period from the adoption of new legislation governing forestry in 1993 to date, though the historical antecedents of the more recent developments are also discussed. The dissertation focuses primarily on the interplay between changes in the policy priorities enshrined in forest legislation and the changes in the steering and implementation means and resources available to achieve the aims of the recent forest policies. Various perspectives on public administration/public management are used to analyze the preconditions and opportunities available to state authorities to meet the environmental goals in forest policy. Furthermore, norm theory as developed within the sociology of law is applied to analyze how various categories of forest owners can be motivated to shoulder a greater responsibility for nature conservation and development and environmental activities. The tension between private forest owners? interests and public (both of the state and the public in general) interests, and possible ways around the tension also figure prominently in this study.



Central to the opportunities for success in obtaining the more ambitious environmental goals in a ?regulatory? setting characterized by a levelling of the status between authorities and forest owners and decreased resources and coercive capacities on part of the authorities, is the prospects for ?soft regulation.? Here we see an emphasis on bringing new actors into the policy formulation, interpretation and implementation arena, the development of new networks, the role of information and advisement in producing ?enlightened self-interest? and common frames of understanding. Ultimately what is aimed at is ?smart regulation? via the use of various forms of flexible instruments in a context where a greater number of stakeholders are involved. Thus the role of ?regulatory? authorities moves towards becoming a facilitator, or a ?motor? that as a partner promotes collaborative structures and cooperation.

Disputation

2007-06-04
13:15
LU 206 Universitetshuset, Universitetsplatsen Paradisgatan 2, Lund
  • Kristian Andenæs (Professor)

Nyckelord

  • Law and Society
  • Social sciences
  • soft regulation
  • governance
  • norm theory
  • environmental goals
  • forest owners
  • public administration
  • forest policy
  • forest legislation
  • Samhällsvetenskaper

Övriga

Published
  • Håkan Hydén
  • ISSN: 1403-7246
  • ISBN: 91-7267 -240 -4

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen