Understanding information sharing in supply chains - Identifying contingency factors that impact benefits of information sharing

Författare

Joakim Kembro

Summary, in Swedish

För att öka vår förståelse av informationsdelning i försörjningskedjor så är studiens syfte trefaldigt: att granska och analysera existerande akademisk litteratur för att beskriva och strukturera forskningsområdet; att empiriskt utforska informationsdelning i en försörjningskedja som representerar mer än tre led; och att utforska kontextuella faktorer genom litteraturgenomgång och empirisk datainsamling. Därigenom adresserar denna studie flera luckor som identifierats i akademisk litteratur. Specifikt råder det förvirring kring definitioner av informationsdelning samt försörjningskedjor. Dessutom verkar det finnas en brist på empiriska studier som undersöker informationsdelning mellan tre eller flera företag i en försörjningskedja. För det tredje argumenterar flertalet forskare att informationsdelnings påverkan på prestanda beror på matchning av

informationsdelning med vissa kontextuella faktorer. Tidigare forskning har kartlagt enskilda möjliga kontextuella faktorer som kan ha en påverkan på nyttan av informationsdelning i försörjningskedjor. Däremot saknas studier som tar hänsyn till ett brett spektrum av kontextuella faktorer och deras påverkan på nyttan av informationsdelning.

En fallstudiemetod tillämpas där det valda fallet illustrerar ett företag och dess samarbetspartners vilka har jobbat nästan 30 år med att skräddarsy informationsdelning för att öka prestanda i försörjningskedjan. Data insamlades från tre steg i försörjningskedjan: dels från produktion, lager samt kundservice inom The Absolut Company som är utgångspunkten för den studerade försörjningskedjan; dels från leverantörer av utvalda komponenter som krävs för tillverkning och förpackning av 70 cl-flaskor av Absolut Citron; och dels från marknadsföretag som ansvarar för distribution av produkter för respektive marknad. Data samlades in via en kombination av metoder. Studien innefattade en

heldag på plats i Åhus med The Absolut Company inklusive presentationer, fem halvstrukturerade entimmes-intervjuer samt genomgång av dokument relaterade till informationsdelning, processer, projekt och förbättring av prestanda. Dessutom genomfördes strukturerade intervjuer med nyckelpersoner som representerade utvalda företag i försörjningskedjan. Intervjupersonerna ombads också att fylla i och skicka tillbaka en enkät. Slutligen genomfördes en workshop tillsammans med en forskarkollega och utvalda representanter för The Absolut Company.

Att försörjningskedjor representerar en unik kontext medför att det inte är möjligt att utveckla normativa lösningar som kan kopieras från en situation till en annan. Detta påstående bekräftas genom fallstudien som illustrerar att konceptet “fokuserad strategi” bör ersätta “one size fits all”-ansatsen. Vidare visar studiens resultat på att informationsdelning är huvudsakligen dyadisk i försörjningskedjor. Med andra ord sker informationsutbyte endast mellan två företag åt gången som tillsammans bildar en informationskedja mellan producent och slutkund. Således kunde studien inte identifiera någon information som delades mellan tre eller fler led i försörjningskedjan. Med avseende på dyadiska relationer bör olika strategier för informationsdelning utvecklas för olika delar av försörjningskedjan. Framförallt gäller denna skillnad mellan den del av kedjan som fokuserar på produktion och den del som fokuserar på distribution av slutprodukt.

Följaktligen verkar det som att olika kontextuella faktorer spelar roll för beslut relaterade till informationsdelning beroende på vilken del av försörjningskedjan som avses. Det finns annars en risk att resurser förbrukas utan att förbättra företagets och försörjningskedjans prestanda samt utan att ha tillgodosett kundernas behov. I distributionsled kunde två kontextuella faktorer identifieras: osäkerhet i efterfrågan samt total volym/värde av produkt. Samtidigt urskildes nio faktorer i produktionsled. Framförallt bör företag satsa resurser på informationsdelning med partners som representerar stor volym/högt värde av total omsättning. Därigenom får olika initiativ störst påverkan på prestanda. Kapacitet i form av flexibilitet och begränsningar är en annan viktig faktor som bör vägas in på olika organisationsnivåer. Sammanfattningsvis har ett ramverk med olika kontextuella faktorer tagits fram. Dessa faktorer framställs i sex förslag som bör undersökas i vidare forskning.

Avdelning/ar