Posterior Laryngitis- Aetiology,Treatment and Health-Related Quality of Life
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Populärvetenskaplig sammanfattning
Inflammation i struphuvudet kan bero på annat än reflux
Bakre laryngit är en form av kronisk inflammation som påverkar struphuvudets bakre del och ibland stämbanden samt ingången till matstrupen. Det kan ge upphov till symtom i form av hosta, heshet, ökad slembildning och klumpkänsla i halsen. Inflammationen kan orsakas av flera olika faktorer såsom infektion, rökning, alkohol, allergi och felaktigt röstbruk. Den faktor som man oftast antar orsaka bakre laryngit är reflux, d.v.s. att magsaft går i riktning från magen, upp till struphuvudet. Det finns en studie som pekar på att 50-55% av alla patienter som har heshet också besväras av denna typ av reflux. Man behandlar dem oftast med magsyrehämmande läkemedel som t ex Losec, omeprazol, esomeprazol etc men det är inte alla som blir hjälpta av detta. Människor som har reflux, liksom människor som har diabetes, har ofta dålig rörlighet i matstrupen och förändrat tryck i matstrupens nedre ringmuskel. Detta kan vara ytterligare en orsak till reflux.
Motilin är ett hormon som bildas i tunntarmen och som är viktigt för regleringen av motoriken av mage och tarm. Receptorn för motilin finns i hela magtarmkanalen, även i matstrupens nedre del, och effekten utövas direkt på både nerv och muskel. Flera olika läkemedel som har samma effekt som motilin, har utvecklats för behandling av reflux och vid långsam magsäckstömning.
Gonadotropin-releasing hormon (GnRH) är mest känt för att styra utsöndringen av könshormonerna från hypofysen. Nyligen har man funnit att dessa hormon och dess receptorer också finns i magtarmkanalen och att de har betydelse för en normal magtarmfunktion. Patienter kan ha funktionella tarmbesvär, d.v.s. de har buksmärtor som förbättras av tarmtömning, ändrad tarmtömningsfrekvens och/eller avföringskonsistens utan att man kan hitta några bevis för sjukdom i tarmen. Det är dessutom känt att de som har funktionella tarmbesvär även ofta har huvudvärk, muskelvärk, depression mm. De har en sänkt smärttröskel i magen, s.k. visceral hypersensitivitet, och antikroppar mot GnRH i blodet. Forskning visar att patienter med funktionella tarmsjukdomar kan förbättras om de behandlas med probiotika, läkemedel som motverkar kramper i tarmen och/eller olika läkemedel mot depression. Hypnos och kognitiv beteendeterapi har också visat sig ha effekt.
Upprinnelsen till denna avhandling är observationen att patienter hos vilka man misstänker reflux, som orsak till inflammation i struphuvudet, inte svarar på behandling med syrahämmande medicin. Vi har även noterat att de har en sänkt livskvalitet.
De olika delarbetena i avhandlingen har sammantaget visat att inflammation i bakre delen av struphuvudet till följd av reflux, är mindre vanligt än man trott. Patienterna har kvarstående besvär flera år efter det att de blivit insatta på syrahämmande behandling. Detta kan bero på att även om syrahämmande läkemedel sänker surhetsgraden och volymen av reflux, så är antalet refluxer och deras varaktighet, fortfarande lika stort. Dessutom kan det bero på att andra ämnen i magsaften som galla och andra frätande ämnen, fortfarande kan orsaka skada i struphuvudet.
Det finns likheter mellan patienter med inflammation i struphuvudet och patienter med funktionella tarmsjukdomar. Majoriteten av dessa är patienter är kvinnor, med långvariga och varierande besvär och därav följande sänkta livskvalitet. Ytterligare en förklaring till att så få av patienterna i avhandlingen hade reflux trots typiska tecken förenat med symptom på inflammation i struphuvudet skulle kunna vara att de, liksom patienter med funktionell tarmsjukdom, har visceral hypersensitivitet, i svalget. Detta fynd stärks av det faktum att vi funnit antikroppar mot GnRH hos våra patienter, vilket även är vanligt hos patienter med funktionella tarmsjukdomar.
I arbetet med avhandlingen har vi även upptäckt att både patienter med inflammation i bakre delen av struphuvudet och patienter med diabetes, som har av besvär från magen och matstrupen, har förändrade nivåer av hormonet motilin i blodet. Vi har hos patienterna med diabetes också kunnat visa att matstrupens rörlighet är kopplad till nivåerna av motilin i blodet. Detta kan vara ett sätt för kroppen att kompensera den dåliga rörligheten i matstrupen som återfinns hos många av dessa patienter. Hos patienter med inflammation i struphuvudet tror vi att de förändrade motilinnivåerna kan vara en orsak till dålig rörlighet av matstrupen och därmed resultera i reflux.
En del av arbetena i avhandlingen har berört hälsorelaterad livskvalitet. Det finns ett litet antal tidigare studier gjorda när det gäller livskvalitet hos patienter som har inflammation i bakre delen av struphuvudet. Samtliga har visat på sänkt livskvalitet jämfört med friska individer, samt med patienter som besväras av halsbränna. Våra resultat visar att kvinnor, mer än män, påverkas av inflammation i bakre delen av struphuvudet, och att de har påtagligt sänkt livskvalitet jämfört med friska individer, men att deras livskvalitet förbättras efterhand. Det finns forskning som visar att kvinnor, i större utsträckning än män, har en tendens att verbalisera sina kroppsliga besvär, vilket skulle kunna förklara våra resultat. Det faktum att deras livskvalitet förbättras över tid kan bero på att de fått behandling, fått en diagnos samt fått information om sin sjukdom.
När det gäller funktionella tarmsjukdomar finns det medicinsk behandling som kan förbättra patienternas livskvalitet. Då vår forskning visat att patienter med inflammation i struphuvudet har stora likheter med patienter som har funktionella tarmsjukdomar, borde man överväga att prova en del av den behandling som patienter med funktionell tarmsjukdom får, på patienter med symptom på inflammation i struphuvudet. Detta i ett försök att förbättra dessa patienters symptom och livskvalitet.
I korthet har denna avhandling visat att inflammation i struphuvudet kan antas inte endast bero på reflux utan att andra orsaker bör övervägas samt att ny behandling kan/borde övervägas för att förbättra symptom och livskvalitet hos dessa patienter.
Ytterligare forskning kring inflammation i struphuvudet borde inriktas på i vilken utsträckning dålig rörlighet i matstrupen föreligger hos dessa patienter och på vilka ämnen i refluxatet som har negativ inverkan. Vidare bör forskningen inriktas på hur GnRH och antikroppar mot GnRH påverkar visceral hypersensitivitet, rörlighet i matstrupen, samt matstrupens nedre ringmuskel.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Inflammation i struphuvudet kan bero på annat än reflux
Bakre laryngit är en form av kronisk inflammation som påverkar struphuvudets bakre del och ibland stämbanden samt ingången till matstrupen. Det kan ge upphov till symtom i form av hosta, heshet, ökad slembildning och klumpkänsla i halsen. Inflammationen kan orsakas av flera olika faktorer såsom infektion, rökning, alkohol, allergi och felaktigt röstbruk. Den faktor som man oftast antar orsaka bakre laryngit är reflux, d.v.s. att magsaft går i riktning från magen, upp till struphuvudet. Det finns en studie som pekar på att 50-55% av alla patienter som har heshet också besväras av denna typ av reflux. Man behandlar dem oftast med magsyrehämmande läkemedel som t ex Losec, omeprazol, esomeprazol etc men det är inte alla som blir hjälpta av detta. Människor som har reflux, liksom människor som har diabetes, har ofta dålig rörlighet i matstrupen och förändrat tryck i matstrupens nedre ringmuskel. Detta kan vara ytterligare en orsak till reflux.
Motilin är ett hormon som bildas i tunntarmen och som är viktigt för regleringen av motoriken av mage och tarm. Receptorn för motilin finns i hela magtarmkanalen, även i matstrupens nedre del, och effekten utövas direkt på både nerv och muskel. Flera olika läkemedel som har samma effekt som motilin, har utvecklats för behandling av reflux och vid långsam magsäckstömning.
Gonadotropin-releasing hormon (GnRH) är mest känt för att styra utsöndringen av könshormonerna från hypofysen. Nyligen har man funnit att dessa hormon och dess receptorer också finns i magtarmkanalen och att de har betydelse för en normal magtarmfunktion. Patienter kan ha funktionella tarmbesvär, d.v.s. de har buksmärtor som förbättras av tarmtömning, ändrad tarmtömningsfrekvens och/eller avföringskonsistens utan att man kan hitta några bevis för sjukdom i tarmen. Det är dessutom känt att de som har funktionella tarmbesvär även ofta har huvudvärk, muskelvärk, depression mm. De har en sänkt smärttröskel i magen, s.k. visceral hypersensitivitet, och antikroppar mot GnRH i blodet. Forskning visar att patienter med funktionella tarmsjukdomar kan förbättras om de behandlas med probiotika, läkemedel som motverkar kramper i tarmen och/eller olika läkemedel mot depression. Hypnos och kognitiv beteendeterapi har också visat sig ha effekt.
Upprinnelsen till denna avhandling är observationen att patienter hos vilka man misstänker reflux, som orsak till inflammation i struphuvudet, inte svarar på behandling med syrahämmande medicin. Vi har även noterat att de har en sänkt livskvalitet.
De olika delarbetena i avhandlingen har sammantaget visat att inflammation i bakre delen av struphuvudet till följd av reflux, är mindre vanligt än man trott. Patienterna har kvarstående besvär flera år efter det att de blivit insatta på syrahämmande behandling. Detta kan bero på att även om syrahämmande läkemedel sänker surhetsgraden och volymen av reflux, så är antalet refluxer och deras varaktighet, fortfarande lika stort. Dessutom kan det bero på att andra ämnen i magsaften som galla och andra frätande ämnen, fortfarande kan orsaka skada i struphuvudet.
Det finns likheter mellan patienter med inflammation i struphuvudet och patienter med funktionella tarmsjukdomar. Majoriteten av dessa är patienter är kvinnor, med långvariga och varierande besvär och därav följande sänkta livskvalitet. Ytterligare en förklaring till att så få av patienterna i avhandlingen hade reflux trots typiska tecken förenat med symptom på inflammation i struphuvudet skulle kunna vara att de, liksom patienter med funktionell tarmsjukdom, har visceral hypersensitivitet, i svalget. Detta fynd stärks av det faktum att vi funnit antikroppar mot GnRH hos våra patienter, vilket även är vanligt hos patienter med funktionella tarmsjukdomar.
I arbetet med avhandlingen har vi även upptäckt att både patienter med inflammation i bakre delen av struphuvudet och patienter med diabetes, som har av besvär från magen och matstrupen, har förändrade nivåer av hormonet motilin i blodet. Vi har hos patienterna med diabetes också kunnat visa att matstrupens rörlighet är kopplad till nivåerna av motilin i blodet. Detta kan vara ett sätt för kroppen att kompensera den dåliga rörligheten i matstrupen som återfinns hos många av dessa patienter. Hos patienter med inflammation i struphuvudet tror vi att de förändrade motilinnivåerna kan vara en orsak till dålig rörlighet av matstrupen och därmed resultera i reflux.
En del av arbetena i avhandlingen har berört hälsorelaterad livskvalitet. Det finns ett litet antal tidigare studier gjorda när det gäller livskvalitet hos patienter som har inflammation i bakre delen av struphuvudet. Samtliga har visat på sänkt livskvalitet jämfört med friska individer, samt med patienter som besväras av halsbränna. Våra resultat visar att kvinnor, mer än män, påverkas av inflammation i bakre delen av struphuvudet, och att de har påtagligt sänkt livskvalitet jämfört med friska individer, men att deras livskvalitet förbättras efterhand. Det finns forskning som visar att kvinnor, i större utsträckning än män, har en tendens att verbalisera sina kroppsliga besvär, vilket skulle kunna förklara våra resultat. Det faktum att deras livskvalitet förbättras över tid kan bero på att de fått behandling, fått en diagnos samt fått information om sin sjukdom.
När det gäller funktionella tarmsjukdomar finns det medicinsk behandling som kan förbättra patienternas livskvalitet. Då vår forskning visat att patienter med inflammation i struphuvudet har stora likheter med patienter som har funktionella tarmsjukdomar, borde man överväga att prova en del av den behandling som patienter med funktionell tarmsjukdom får, på patienter med symptom på inflammation i struphuvudet. Detta i ett försök att förbättra dessa patienters symptom och livskvalitet.
I korthet har denna avhandling visat att inflammation i struphuvudet kan antas inte endast bero på reflux utan att andra orsaker bör övervägas samt att ny behandling kan/borde övervägas för att förbättra symptom och livskvalitet hos dessa patienter.
Ytterligare forskning kring inflammation i struphuvudet borde inriktas på i vilken utsträckning dålig rörlighet i matstrupen föreligger hos dessa patienter och på vilka ämnen i refluxatet som har negativ inverkan. Vidare bör forskningen inriktas på hur GnRH och antikroppar mot GnRH påverkar visceral hypersensitivitet, rörlighet i matstrupen, samt matstrupens nedre ringmuskel.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2013:100
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Disease of the Paranasal Sinus, Cancer and HRQL, Lund University
Ämne
- Otorhinolaryngology
Nyckelord
- posterior laryngitis
- laryngo-pharyngeal reflux
- motilin
- functional gastrointestinal disorder
- gonadotropin-releasing hormone
- health-related quality of life
Status
Published
Forskningsgrupp
- Laryngoesophagology, Allergy and Life Quality
Handledare
- Bodil Ohlsson
- Magnus Jannert
- Marianne Ahlner Elmqvist
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-87449-72-7
Försvarsdatum
27 september 2013
Försvarstid
13:00
Försvarsplats
Belfragesalen, BMC, Sölvegatan 19, Skånes Universitetssjukhus, Lund, Sweden
Opponent
- Riitta Möller (Associate Professor)