Shoulder pain after stroke: prevalence, contributing factors and consequences in daily life
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om skuldersmärta
efter stroke avseende förekomst, bidragande faktorer och konsekvenser i det dagliga
livet.
Stroke är i Sverige den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna. Vanliga
funktionsnedsättningar vid insjuknandet är nedsatt rörelseförmåga i ena kroppshalvan,
känselnedsättning, balansstörning, synfältsbortfall och talsvårigheter. Smärta är vanligt
efter stroke och har uppgetts drabba mer än en tredjedel av personerna. Skuldersmärta
i den svaga sidan är en av de vanligaste typerna av smärta. Orakerna till skuldersmärta
efter stroke är fortfarande inte klarlagda, men anses vara multifaktoriella.
Skuldersmärtan kan inverka på det dagliga livet, men på vilket sätt är ofullständigt
kartlagt.
I delarbete I studerades förekomsten av skuldersmärta, liksom bidragande faktorer, i en
grupp bestående av 327 personer som insjuknat i stroke för första gången. Vid
uppföljning fyra månader efter insjuknandet, hade ca 20 % utvecklat skuldersmärta.
Skuldersmärtan debuterade vanligen inom några veckor eller någon månad efter
insjuknandet och hade samband med graden av rörelseförmåga i axeln och armen.
Vanligast var smärta i samband med rörelser och smärtan påverkade därför dagliga
aktiviteter såsom påklädning och förflyttning.
I delarbete II studerades vilka faktorer som bidrog till långvarig skuldersmärta. I studien
ingick 58 personer från den första studien, som alla hade nedsatt rörelseförmåga i ena
sidan vid insjuknandet och skuldersmärta fyra månader efter insjuknandet. Vid
uppföljning ett år senare hade 70% kvarstående smärta i skuldran. Faktorer associerade
med långvarig skuldersmärta var nedsatt rörelseförmåga i vänster kroppshalva, frekvent
smärta liksom nedsatt ledrörlighet i axeln.
I det tredje och fjärde delarbetet undersöktes 49 personer med stroke, 24 med och 25
utan skuldersmärta, och som hade lätt till måttlig nedsättning av rörelseförmågan i den
drabbade armen och handen. I det tredje delarbetet ingick dessutom 11 ålders- och
könsmatchade friska kontrollpersoner som inte hade någon skuldersmärta.
I delarbete III studerades om känselförändringar har betydelse för skuldersmärtan.
Quantitative Sensory Testing, QST, användes för att mäta trösklar för temperatur, tryck
och stick. Mätning av beröring och ledkänsel utfördes och personerna tillfrågades hur
de upplevde sin känsel. Resultaten visade ingen statistisk säkerställd skillnad mellan
personerna med och utan skuldersmärta gällande trösklar för temperatur, tryck och
stick. Däremot hade personerna som drabbats av stroke, både med och utan
skuldersmärta, högre trösklar för temperatur, dvs reagerade senare på stimuli än
kontrollgruppen. De hade också i större utsträckning extremt höga eller låga trösklar för
tryck- och stickstimuli jämfört med kontrollgruppen. Upplevelse av förändrad känsel
för kyla var vanligare i gruppen med skuldersmärta jämfört med gruppen utan
skuldersmärta.
I delarbete IV studerades hur skuldersmärtan efter stroke påverkar funktions- och
aktivitetsförmågan, upplevd delaktighet och livstillfredsställelse. Smärtkaraktäristika
registrerades och rörelseförmåga, ledrörlighet och känsel i armen bedömdes.
Undersökning av aktivitetsförmåga gjordes med ABILHAND, ett frågeformulär som
mäter självskattad förmåga att utföra vardagliga handaktiviteter. Upplevd delaktighet
skattades med Stroke Impact Scale och livstillfredsställelse med LiSat-11. Resultaten
visade att personerna som drabbats av skuldersmärta hade sämre rörelseförmåga och
ledrörlighet i armen än de som inte hade skuldersmärta. Däremot påverkade inte
skuldersmärtan förmågan att utföra vardagliga handaktiviteter, upplevd delaktighet eller
livstillfredsställelse.
Sammanfattningsvis visar studierna i denna avhandling att skuldersmärta efter stroke är
vanligt bland personer som har nedsatt rörelseförmåga i armen. Vänstersidig svaghet,
frekvent smärta och nedsatt ledrörlighet i axeln fyra månader efter insjuknandet är
faktorer associerade med långvarig skuldersmärta. Förändrad känsel efter stroke tycks
endast ha en liten inverkan på skuldersmärtan hos personer med lätt till måttlig
nedsättning av rörelseförmågan i armen. Skuldersmärtan hos dessa personer tycks inte
begränsa det dagliga livet i någon större utsträckning, möjligen på grund av en
anpassning till att inte använda armen i situationer där smärtan förekommer. Resultaten
i avhandlingen kan leda till en bättre förståelse för hur vanligt skuldersmärta efter stroke
är. Genom att bidragande faktorer beskrivits kan personer med risk att drabbas av
skuldersmärta lättare identifieras och omhändertagandet förbättras.
Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om skuldersmärta
efter stroke avseende förekomst, bidragande faktorer och konsekvenser i det dagliga
livet.
Stroke är i Sverige den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos vuxna. Vanliga
funktionsnedsättningar vid insjuknandet är nedsatt rörelseförmåga i ena kroppshalvan,
känselnedsättning, balansstörning, synfältsbortfall och talsvårigheter. Smärta är vanligt
efter stroke och har uppgetts drabba mer än en tredjedel av personerna. Skuldersmärta
i den svaga sidan är en av de vanligaste typerna av smärta. Orakerna till skuldersmärta
efter stroke är fortfarande inte klarlagda, men anses vara multifaktoriella.
Skuldersmärtan kan inverka på det dagliga livet, men på vilket sätt är ofullständigt
kartlagt.
I delarbete I studerades förekomsten av skuldersmärta, liksom bidragande faktorer, i en
grupp bestående av 327 personer som insjuknat i stroke för första gången. Vid
uppföljning fyra månader efter insjuknandet, hade ca 20 % utvecklat skuldersmärta.
Skuldersmärtan debuterade vanligen inom några veckor eller någon månad efter
insjuknandet och hade samband med graden av rörelseförmåga i axeln och armen.
Vanligast var smärta i samband med rörelser och smärtan påverkade därför dagliga
aktiviteter såsom påklädning och förflyttning.
I delarbete II studerades vilka faktorer som bidrog till långvarig skuldersmärta. I studien
ingick 58 personer från den första studien, som alla hade nedsatt rörelseförmåga i ena
sidan vid insjuknandet och skuldersmärta fyra månader efter insjuknandet. Vid
uppföljning ett år senare hade 70% kvarstående smärta i skuldran. Faktorer associerade
med långvarig skuldersmärta var nedsatt rörelseförmåga i vänster kroppshalva, frekvent
smärta liksom nedsatt ledrörlighet i axeln.
I det tredje och fjärde delarbetet undersöktes 49 personer med stroke, 24 med och 25
utan skuldersmärta, och som hade lätt till måttlig nedsättning av rörelseförmågan i den
drabbade armen och handen. I det tredje delarbetet ingick dessutom 11 ålders- och
könsmatchade friska kontrollpersoner som inte hade någon skuldersmärta.
I delarbete III studerades om känselförändringar har betydelse för skuldersmärtan.
Quantitative Sensory Testing, QST, användes för att mäta trösklar för temperatur, tryck
och stick. Mätning av beröring och ledkänsel utfördes och personerna tillfrågades hur
de upplevde sin känsel. Resultaten visade ingen statistisk säkerställd skillnad mellan
personerna med och utan skuldersmärta gällande trösklar för temperatur, tryck och
stick. Däremot hade personerna som drabbats av stroke, både med och utan
skuldersmärta, högre trösklar för temperatur, dvs reagerade senare på stimuli än
kontrollgruppen. De hade också i större utsträckning extremt höga eller låga trösklar för
tryck- och stickstimuli jämfört med kontrollgruppen. Upplevelse av förändrad känsel
för kyla var vanligare i gruppen med skuldersmärta jämfört med gruppen utan
skuldersmärta.
I delarbete IV studerades hur skuldersmärtan efter stroke påverkar funktions- och
aktivitetsförmågan, upplevd delaktighet och livstillfredsställelse. Smärtkaraktäristika
registrerades och rörelseförmåga, ledrörlighet och känsel i armen bedömdes.
Undersökning av aktivitetsförmåga gjordes med ABILHAND, ett frågeformulär som
mäter självskattad förmåga att utföra vardagliga handaktiviteter. Upplevd delaktighet
skattades med Stroke Impact Scale och livstillfredsställelse med LiSat-11. Resultaten
visade att personerna som drabbats av skuldersmärta hade sämre rörelseförmåga och
ledrörlighet i armen än de som inte hade skuldersmärta. Däremot påverkade inte
skuldersmärtan förmågan att utföra vardagliga handaktiviteter, upplevd delaktighet eller
livstillfredsställelse.
Sammanfattningsvis visar studierna i denna avhandling att skuldersmärta efter stroke är
vanligt bland personer som har nedsatt rörelseförmåga i armen. Vänstersidig svaghet,
frekvent smärta och nedsatt ledrörlighet i axeln fyra månader efter insjuknandet är
faktorer associerade med långvarig skuldersmärta. Förändrad känsel efter stroke tycks
endast ha en liten inverkan på skuldersmärtan hos personer med lätt till måttlig
nedsättning av rörelseförmågan i armen. Skuldersmärtan hos dessa personer tycks inte
begränsa det dagliga livet i någon större utsträckning, möjligen på grund av en
anpassning till att inte använda armen i situationer där smärtan förekommer. Resultaten
i avhandlingen kan leda till en bättre förståelse för hur vanligt skuldersmärta efter stroke
är. Genom att bidragande faktorer beskrivits kan personer med risk att drabbas av
skuldersmärta lättare identifieras och omhändertagandet förbättras.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2013:126
Fulltext
- Available as PDF - 746 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Rehabilitation medicine, Lund university
Ämne
- Other Medical Sciences not elsewhere specified
- Health Sciences
Nyckelord
- sensory thresholds
- range of motion
- arm motor function
- outcome
- Stroke
- shoulder pain
- life satisfaction
- participation
- activities of daily living
Status
Published
Forskningsgrupp
- Rehabilitation medicine
Handledare
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-87651-01-4
Försvarsdatum
6 december 2013
Försvarstid
09:00
Försvarsplats
Föreläsningssal H01, Health Science Center, Baravägen 3, Lund
Opponent
- Britta Lindström (Associate professor)