Exposure to air pollution during pregnancy and health risks for mother and child
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Luftföroreningar har i många studier visat sig skada vår hälsa. Även om risken för den enskilda individen kan vara relativt liten så kan omfattningen av hälsoeffekterna bli stora eftersom det är så många som exponeras. Tidigare har man huvudsakligen sett effekter på andningsorganen men under de senare åren har man även börjat se effekter som sträcker sig bortom våra andningsorgan. Framförallt det senaste decenniet har många studier på både djur och människor indikerat att luftföroreningar under graviditeten kan påverka fostret. De flesta studierna har undersökt om risken ökar för att barnet föds för litet eller för tidigt. Ett fåtal studier har även undersökt om mamman har en ökad risk för havandeskapsförgiftning (preeklampsi) ifall hon utsatts för högre halter av luftföroreningar. De flesta studierna är gjorda i områden med relativt höga halter av luftföroreningar som Los Angeles och dessa har sett luftföroreningseffekter på såväl fostret som mamman.
I Sverige har vi jämförelsevis ganska låga halter av luftföroreningar, men i vissa områden kan dessa halter vara något förhöjda. Ett sådant område är Skåne där det passerar mycket trafik på både vägar och hav. Hamnar och områden i de största städerna där mycket trafik passerar är de mest förorenade, men halterna i Skåne ligger ändå runt rådande luftkvalitetsnormer. Ur ett sådant perspektiv är det intressant att studera om det finns effekter av luftföroreningar även vid våra halter eftersom det kan ge en indikation på att luftkvalitetsnormerna måste sänkas.
Denna avhandling baseras på studier där alla mammor som födde barn i Skåne mellan 1999 och 2005 inkluderades. Vi modellerade varje kvinnas halter av kväveoxider (som är ett mått på förbränning av bland annat bensin) vid bostadsadressen. Dessutom räknade vi ut hur mycket trafik som körde utanför kvinnans bostadsadress. Vi studerade även halterna av ozon i Malmöområdet och i en av studierna så använde vi ozon som exponeringsmått. Med hjälp av geokodad information och personnummer kunde vi koppla information från födelseregister och diabetesregister till exponeringen för luftföroreningar för varje kvinna.
När vi hade varje kvinnas exponering för luftföroreningar och hälsoutfall från register kunde vi räkna ut om det var en högre förekomst av sjukdomarna i de områden som hade högst halter av luftföroreningar. Med hjälp av registerdata kunde vi dessutom ta hänsyn till andra kända riskfaktorer för sjukdomarna som exempelvis antal tidigare födda barn, rökning, ålder m.m.
Vi fann inga tydliga samband mellan luftföroreningar och födelseutfall. Däremot var förekomsten av havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes högre om kvinnan bodde i områden med högre luftföroreningshalter. Dessutom fick barnen oftare Typ1 diabetes om de exponerats under fosterlivet för högre halter av luftföroreningar. Dessa resultat stod sig även om vi tog hänsyn till andra kända riskfaktorer. Våra studier visar således att exponering för luftföroreningar under graviditeten kan vara en risk för både mamman och barnet även vid halter som ligger under rådande luftkvalitetsnormer.
Luftföroreningar har i många studier visat sig skada vår hälsa. Även om risken för den enskilda individen kan vara relativt liten så kan omfattningen av hälsoeffekterna bli stora eftersom det är så många som exponeras. Tidigare har man huvudsakligen sett effekter på andningsorganen men under de senare åren har man även börjat se effekter som sträcker sig bortom våra andningsorgan. Framförallt det senaste decenniet har många studier på både djur och människor indikerat att luftföroreningar under graviditeten kan påverka fostret. De flesta studierna har undersökt om risken ökar för att barnet föds för litet eller för tidigt. Ett fåtal studier har även undersökt om mamman har en ökad risk för havandeskapsförgiftning (preeklampsi) ifall hon utsatts för högre halter av luftföroreningar. De flesta studierna är gjorda i områden med relativt höga halter av luftföroreningar som Los Angeles och dessa har sett luftföroreningseffekter på såväl fostret som mamman.
I Sverige har vi jämförelsevis ganska låga halter av luftföroreningar, men i vissa områden kan dessa halter vara något förhöjda. Ett sådant område är Skåne där det passerar mycket trafik på både vägar och hav. Hamnar och områden i de största städerna där mycket trafik passerar är de mest förorenade, men halterna i Skåne ligger ändå runt rådande luftkvalitetsnormer. Ur ett sådant perspektiv är det intressant att studera om det finns effekter av luftföroreningar även vid våra halter eftersom det kan ge en indikation på att luftkvalitetsnormerna måste sänkas.
Denna avhandling baseras på studier där alla mammor som födde barn i Skåne mellan 1999 och 2005 inkluderades. Vi modellerade varje kvinnas halter av kväveoxider (som är ett mått på förbränning av bland annat bensin) vid bostadsadressen. Dessutom räknade vi ut hur mycket trafik som körde utanför kvinnans bostadsadress. Vi studerade även halterna av ozon i Malmöområdet och i en av studierna så använde vi ozon som exponeringsmått. Med hjälp av geokodad information och personnummer kunde vi koppla information från födelseregister och diabetesregister till exponeringen för luftföroreningar för varje kvinna.
När vi hade varje kvinnas exponering för luftföroreningar och hälsoutfall från register kunde vi räkna ut om det var en högre förekomst av sjukdomarna i de områden som hade högst halter av luftföroreningar. Med hjälp av registerdata kunde vi dessutom ta hänsyn till andra kända riskfaktorer för sjukdomarna som exempelvis antal tidigare födda barn, rökning, ålder m.m.
Vi fann inga tydliga samband mellan luftföroreningar och födelseutfall. Däremot var förekomsten av havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes högre om kvinnan bodde i områden med högre luftföroreningshalter. Dessutom fick barnen oftare Typ1 diabetes om de exponerats under fosterlivet för högre halter av luftföroreningar. Dessa resultat stod sig även om vi tog hänsyn till andra kända riskfaktorer. Våra studier visar således att exponering för luftföroreningar under graviditeten kan vara en risk för både mamman och barnet även vid halter som ligger under rådande luftkvalitetsnormer.
Publiceringsår
2014
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2014:19
Fulltext
- Available as PDF - 963 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Division of Occupational and Environmental Medicine
Ämne
- Environmental Health and Occupational Health
Nyckelord
- air pollution
- pregnancy
- birth outcomes
- ozone modeeling
- preeclampsia
- Type1 Diabetes
Status
Published
Handledare
- Lars Rylander
- Anna Rignell-Hydbom
- Håkan Tinnerberg
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-87651-43-4
Försvarsdatum
28 februari 2014
Försvarstid
09:15
Försvarsplats
Pufendorf Institute, Sölvegatan 2, Lund
Opponent
- Ole Raaschou-Nielsen